Gaa na ọdịnaya

Françoise Henry

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Picture of Françoise Henry

Françoise Henry (16 Juun 1902 - 10 Febụwarị 1982) bụ ọkà mmụta nkà mbụ nke Ireland, onye ọkà mmụta ihe ochie, na ọkọ akụkọ ihe nkà mere eme. Mgbe ọ nọ na Mahadum College Dublin (UCD), o hiwere Ngalaba Akụkọ Ihe Mere Eme nke European Painting na 1965, ma bụrụkwa onye isi ruo mgbe ọ lara ezumike nká na 1974. [1][2]

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Henry na Paris na 16 Juun 1902, ma a zụlitere ya na Limousin. Ọ bụ naanị nwa nke Jeanne Henry (née Clément) na René Henry, osote onye isi oche nke French Chamber of Deputies, prọfesọ na l'École des Sciences Politiques, na onye odee. Nna ya hapụrụ ezinụlọ ahụ mgbe Henry dị obere. Nna nna Henry, Charles Clément (1821 - 1887), bụ onye odee nkà na ọkà ihe ọmụma, mmetụta ya pụtara ìhè site n’oge Henry na-aga eleta nne nne ya na nso Paris.[3]

Henry gara Lycée Molière na Paris site na 1914 ruo 1920, wee gụchaa akwụkwọ na École du Louvre na 1925 na Sorbonne. Mgbe ọ nọ na Sorbonne, Henry gara nkuzi nke Solomon Reinach, Robert Rey, na Henri Hubert. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-enyere Hubert aka na Musée des Antiquités Nationales,wee sonye ndị ọrụ na 1927. Otu n'ime akwụkwọ ndị o dere bụ nyocha zuru oke nke olili ozu n'oge gara aga na Côte d'Or. N'oge a, otu n'ime ndị nkuzi ya, Henri Focillon, ghọrọ onye ndụmọdụ nye Henry.[3]

Ọ bịara Ireland na mbụ n'afọ 1926 mgbe ọ malitere ide akwụkwọ edemede maka École du Louvre gbasara ịkpụ ihe ochie nke ndị Ireland. Site na nleta a, o nwetara nkpali nke mmụọ nsọ ịmụ banyere ihe ncheta ndị Ireland mbụ, nke bụkarị obe dị elu na Ahenny. Mgbe ọ laghachiri Paris, Focillon gbara ya ume ka ọ gaa n'ihu imụ ihe osise Ireland. Ọ gara n'ihu nweta nzere doctorate ya n'isiokwu ahụ na 1932. O bipụtara La sculpture irlandaise pendant les douze premiers siècles de l'ère chrétienne na 1933, nke ọ raranye Focillon. A ghọtara akwụkwọ ahụ dị ka isi ihe e ji amata ya ozugbo. N'ime afọ ole na ole sochirinụ, Federation of University Women scholarships nyeere Henry ohere ime njem na ịmụ akwụkwọ. Ọ gara Ireland ọtụtụ ugboro, nakwa Scotland na akụkụ Scandinavia. Ọ bụ otu n'ime ọnụ ọgụgụ na-arịwanye elu nke ndị ọkà mmụta na-eleba anya na ọmụmụ Celtic, o ritekwara uru na mweghachi ahụ. Mgbe ọ nọ na Dublin, ọ biri na Trinity Hall . [3]

Ọ rụrụ ọrụ na UCD site na 1932 ruo 1974, [4] ebe ọrụ mbụ ya bụ na ngalaba French na 1932. E bipụtara ọrụ mbụ ya, Irish art in the early Christian period, na 1940, nke

lekwasịrị anya n'ebe ọmụmụ ihe a na-emetụbeghị aka kemgbe Margaret Stokes na 1800s. Akwụkwọ ahụ na-egosi nkà Irish site na oge ochie ruo na narị afọ nke iri na abụọ, na-ekpuchi ihe ọkpụkpụ, ihe odide, na ọrụ ígwè. N'afọ ndị 1960, a gbasara ma melite ya na mpịakọta atọ, nke mbụ e bipụtara na French e wee mechaa bipụta ya na Bekee. [3]

Site na 1934, a họpụtara Henry ka ọ kụzie Purser-Griffith scholarship lectures gbasara akụkọ ihe mere eme nke eserese Europe. Ọ gafere na ngalaba nke nkà mmụta ihe ochie site na French na 1948, wee gaa n'ihu ịghọ onye nduzi ọmụmụ na nkà mmụta ihe mgbe ochie na akụkọ ihe mere eme nke ihe osise Europe. N'ime ndị ọkà mmụta ya na ha rụkọtara ọrụ bụ Cecil Curle na Geneviève Marsh-Micheli. Site na UCD ya na Eoin MacNeill, R. A. Stewart Macalister, Gerard Murphy, Seán P. Ó Ríordáin, na Rúaidhrí de Valera, rụkọrọ ọrụ. N'ime ndị enyi ya kacha ya nso bụ ndị ya na ha nwekọrọ mmasị nyocha bụ Máirín Bean Uí Dhálaigh, Mairín Allen, na Frank O'Connor.[3]

N'oge Agha Ụwa nke Abụọ, o tinyere aka n'iwepụ ihe site na ebe ngosi ihe mgbe ochie nke France na London, ma rụọ ọrụ dị ka odeakwụkwọ nke kọmitii maka nchekwa nke ọrụ nkà na Europe. Ka oge na-aga n'agha ahụ, ọ rụrụ ọrụ n'ụlọ ọrụ agha dị n'England, ebe ọ rụrụ ọrụ dị ka onye ọkwọ ụgbọala ambulance na France site na 1944. N'ihi ọrụ a, ọ natara Legion of Honour na 1947. [3]

Malite n'afọ 1946, Henry laghachiri n’ọrụ nyocha n’ọhịa, na-edekọ ihe ncheta na ụfọdụ ihe ndị e gwupụtara n'ebe dịka Inishkea Islands na Glendalough. N'ihi ọrụ ya, ngalaba ọmụmụ ihe mgbe ochie debere ebe nchekwa foto nke na-edekọ nkà ndị Kraịst mbụ nke Ireland na tinyere ihe atụ ndị ọzọ e ji tụnyere ya. Ọrụ ya kacha pụta ìhè, na nke ndị ọha na eze maara nke ọma, bụ Early Christian Irish art (1954), Irish high crosses (1964), and Book of Kells (1974). Mgbe ọ lara ezumike nká na UCD na 1974, e tinyere akwụkwọ pụrụ iche nke Studies n'aha ya. E wezụga ọrụ ihe mgbe ochie ya, Henry sokwa na nkà ọgbara ọhụrụ. O haziri nnukwu nyochaghachi ọrụ Mainie Jellett na 1962, yana ịrụ ọrụ dịka onye ndụmọdụ nye ọtụtụ òtù, ọ nọdụrụ na kansụl nke ndị enyi nke ụlọ ọrụ mba, na ndị nlekọta nke National Gallery of Ireland site na 1966.[3]

Henry bụ otu n'ime ụmụ nwanyị anọ mbụ ghọrọ ndị otu Royal Irish Academy (RIA) na 1949. O nwetara akara ugo mmụta doctorate na Mahadum Dublin na 1963, nakwa na Mahadum Mba nke Ireland. Mgbe ọ lara ezumike nka, Henry gara n'ihu na-ekewa oge ya n'etiti Ireland na France. Ọ nwụrụ na Auxerre na 10 Febụwarị 1982.[3]

Ihe nketa

[dezie | dezie ebe o si]

E etinyere akwụkwọ Henry na RIA, UCD Archives, na ụfọdụ n'ime ndị nwe onwe ha. Domhnall Ó Murchadha kpụrụ ihe oyiyi Henry n'ime nkume ájá Cashel na 1982. [3] A kpọrọ ụlọ ọgụgụ na UCD's School of Art History and Cultural Policy aha iji sọpụrụ ya, nke nwere ọbá akwụkwọ akụkọ nkà raara onwe ya nye.[5] O so n'ìgwè ndị ọkà mmụta Ireland a ma ama bụ ndị e mere emume dị ka akụkụ nke ihe ngosi RIA's Women on Walls exhibition.[6]

N'afọ 2016, tinyere onye ọkà mmụta Sheila Tinney, ọkà mmụta Sayensị Phyllis Clinch, na ọkà mmụta edemede Eleanor Knott, a gụnyere Henry na "Women on Walls Project" nke gosipụtara ụmụ nwanyị anọ mbụ ịbụ ndị otu Royal Irish Academy.[7] Na Fraịde 2 Juun 2017 e mere nnọkọ pụrụ iche iji sọpụrụ Henry. [8] E mere ihe ngosi nke akwụkwọ mbụ ya, ihe ndetu, akwụkwọ akụkọ na eserese ya akpọrọ "Françoise Henry and the history of Irish art" na RIA.[9] N'ọnwa Eprel afọ 2018, e mere nkuzi oge nri ehihie n'ọbá akwụkwọ na Royal Irish Academy, nke akpọrọ "Françoise Henry at UCD: Towards a history of Art History in Ireland", ebe enwere ike ịchọta nchịkọta ederede na ihe ngosi ya n'ebe ndebe ihe ochie nke Mahadum Dublin.

Foto ndị o tinyere n'ọbá akwụkwọ Conway bụ, dịka ọ dị na 2020, nke Courtauld Institute of Art na-edepụta dị ka akụkụ nke ọrụ Courtauld Connects.[10]

Mbipụta ahọrọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • Henry (31 December 1936). "Hanging Bowls". The Journal of the Royal Society of Antiquaries of Ireland VI (II): 209–246. 
  • Henry, Francoise (1965-1970) Irish Art. Mpịakọta atọ. (1) N'oge Ndị Kraịst Mbụ ruo A.D. 800 (2) N'oge mwakpo ndị Viking 800-1020 A.D.) (3) N'oge Romanesque 1020-1170 A.D New York: Cornell University Press, 1965, '65, 70. Uwe ejiji. Akpụkpọ ájá na-ese onyinyo[11]
  • T. Marquardt, Janet bipụtara / dezigharịrị "Francoise Henry na County Mayo: The Inishkea Journals" na 2012 [12]

Edensibịa

[dezie | dezie ebe o si]
  1. "Francoise Henry, Celtic scholar, dies aged 79", The Irish Times, Feb 12, 1982. Templeeti:ProQuest.
  2. Ancient art in high crosses. Irish Times (October 27, 2007). Archived from the original on 20 October 2012. Retrieved on 4 March 2010.
  3. 1 2 3 4 5 6 7 8 Richardson (2009). "Henry, Françoise", in McGuire: Dictionary of Irish Biography. Cambridge: Cambridge University Press. 
  4. Henry, Françoise. Dictionary Of Art Historians. Retrieved on 2017-03-09.
  5. Françoise Henry Reading Room. UCD. Retrieved on 31 May 2017.
  6. Women on Walls. Royal Irish Academy. Archived from the original on 15 March 2018. Retrieved on 31 May 2017.
  7. Bol. "Fresh impressions: female portraits on walls", The Irish Times. Retrieved on 2019-04-12. (in en)
  8. A day to honour Françoise Henry (en). Ambassade de France en Irlande - French Embassy in Ireland. Retrieved on 2019-04-12.
  9. Françoise Henry and the history of Irish art (en). Royal Irish Academy (2017-11-28). Archived from the original on 12 April 2019. Retrieved on 2019-04-12.
  10. Who made the Conway Library?. Digital Media (2020-06-30). Archived from the original on 3 July 2020. Retrieved on 2021-03-03.
  11. Ireland. Irish Art. Three Volumes. (1965-1970) by Francoise Henry (en). Ulysses Rare Books. Retrieved on 2019-04-12.
  12. Four Courts Press | Françoise Henry in Co. Mayo. www.fourcourtspress.ie. Retrieved on 2019-04-12.

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]