Gaa na ọdịnaya

Frederick William FitzSimons

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Frederick William FitzSimons (6 August 1870 Garvagh, Ireland - 25 March 1951 Grahamstown), bụ onye Irish a mụrụ na South Africa, a maara dị ka herpetologist maka nyocha ya banyere agwọ na nsí ha, na mmepụta azụmahịa nke mgbochi nsí.

FitzSimons kwagara na Colony nke Natal na 1881 ma gụọ akwụkwọ na ebe ahụ wee laghachi Ireland iji mụọ ọgwụ na ịwa ahụ ruo afọ atọ. Otú ọ dị, ọ laghachiri na Pietermaritzburg na afọ 1895 n'erughị eru.

Onye na-elekọta ebe ngosi ihe mgbe ochie

[dezie | dezie ebe o si]

A họpụtara FitzSimons ka ọ bụrụ onye nlekọta nke Pietermaritzburg Museum na afọ 1897 ebe ọ gafere na Natal Government Museum. Na afọ 1906, ọ kwagara ọzọ na Port Elizabeth Museum dị ka onye nduzi. Na afọ 1918, o guzobere ogige ntụrụndụ agwọ mbụ n'Africa n'ebe ahụ, nke bụkwa nke abụọ na uwa.

Mmasị na nkà mmụta ihe ochie

[dezie | dezie ebe o si]

Na ibụ nke nwere mmasị dị ukwuu na oge ahụ, nyocha FitzSimons 'n'afọ 1913 ma kọọ akụkọ banyere iberibe okpokoro isi hominid sitere na Boskop dị nso na Potchefstroom, dugara na ịkọ nkọ:[3]   Na ikpeazụ, ndị ọkà mmụta ihe ochie a ma ama n'oge ahụ gwupụtara ọtụtụ okpokoro isi yiri ya, gụnyere Robert Broom, Alexander Galloway, William Pycraft, Sidney Haughton, Raymond Dart, na ndị ọzọ. Echiche dị ugbu a bụ na Boskop Man abụghị ụdị, kama ọ bụ ọdịiche nke ụmụ mmadụ nke oge a; enwere okpokoro isi a mụrụ nke ọma site na Boskop, South Africa, yana site na Skuhl, Qazeh, Fish Hoek, Border Cave, Brno, Tuinplaas, na ebe ndị ọzọ. [Ihe e dere n'ala ala peeji] [citation needed]

Ọrụ anthropological nke FitzSimons gụnyekwara ọmụmụ nke Ndị Bushmen ma ọ bụ Strandlopers dị n'ụsọ oké osimiri bụ ndị ndị Khoikhoi mechara chụpụ. [Ihe e dere n'ala ala peeji] [citation needed]

Ọkà mmụta n'ihe gbasara ụmụ ahụhụ

[dezie | dezie ebe o si]

Mmasị FitzSimons nwere n'aghụghọ bụ ihe a na-echeta nke ọma maka ya, mgbe o guzobere ogige agwọ n'ụlọ ihe ngosi nka maka ndị ọbịa, ọ bụkwa iji mụọ agwọ na ata agwọ. Site na nke a, ọ ghọrọ onye a ma ama n'akwụkwọ akụkọ gbasara agwọ ndị South Africa na nsị ha, o wee nweta ikike maka ngwa enyemaka mbụ na ọgwụgwọ serum (nke ochie ugbu a).[1]

Nwa ya nwoke Vivian Frederick Maynard FitzSimons (1901-1975) ghọrọ onye nduzi nke Transvaal Museum na 1947, nwere mmasị pụrụ iche na anụ ndị na-akpụ akpụ na South Africa, ma nyere aka guzobe Namib Desert Research Association . Nwa ya nwoke nke ọzọ, Desmond Charles FitzSimons, guzobere Ogige Agwọ Durban na Golden Mile, Durban.

Ihe Nketa

[dezie | dezie ebe o si]

A na-echeta Frederick William FitzSimons na aha sayensị nke ụdị ezé, Tetradactylus fitzsimonsi .

Akwụkwọ ndị e bipụtara

[dezie | dezie ebe o si]
  • FitzSimons (1923). "The Bushmen at the Zuurberg". South African Journal of Science 20: 501–503. 
  • FitzSimons (1915). "Palæolithic Man in South Africa". Nature 95 (2388): 615–616. DOI:10.1038/095615c0. ISSN 0028-0836. 
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Agwọ nke South Africa; Venom ha na ọgwụgwọ nke Snake Bite". 547 peeji
  • FitzSimons, F.W. (1932). "Agwọ". 286pp na ihe osise foto 44. Nke Hutchinson & Co. Ltd bipụtara, London.

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]