Gaa na ọdịnaya

George Tupou nke Abụọ

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

George Tupou nke Abụọ (Tonga_language" id="mwDQ" rel="mw:WikiLink" title="Tongan language" typeof="mw:Transclusion">Tongan: Siaosi Tupou nke II; 18 June 1874 - 5 April 1918) bụ Eze nke Tonga site na 18 February 1893 ruo ọnwụ ya.[1] E chiri ya eze na Nuku'alofa, na 17 Machị 1893. Ọ bụkwa Tuʻi Kanokupolu nke iri abụọ.

Siaosi (George) Tupou nke Abụọ nwere njikọ na onye bu ya ụzọ na onye guzobere Alaeze Tongan, Eze George Tupou nke Mbụ, Tāufaʻāhau Tupou nke Mbụ n'akụkụ abụọ nke ezinụlọ ya. Nna ya bụ Prince Tuʻi Pelehake Fatafehi Toutaitokotaha, onye bụkwa Praịm Minista nke Tonga na 1905. Nne Fatafehi bụ Sālote Pilolevu bụ nwa nwanyị nke Tāufaʻāhau Tupou I. Nne Siaosi Tupou II bụ Fusipala Taukiʻonetuku, nwa nwanyị nke Tēvita ʻUnga bụ nwa Tāufaʻâhau Tupou nke mbụ.

Ọchịchị Tupou nke Abụọ nwere nsogbu site na nrụrụ aka gọọmentị na adịghị arụ ọrụ nke ọma. Nzukọ omebe iwu nke Tongan na 1900 na-enyo ọchịchị Tupou nke Abụọ enyo ma nyochaa ndekọ ya ọtụtụ ugboro, na-achọpụta ọdịiche dị ọtụtụ puku pound. Ndị mba ọzọ nọ na Tonga kpọrọ oku ka e jikọta ya na New Zealand.[2]

Tupu ya alụọ Lavinia Veiongo, ya na Margaret Cocker nwere mmekọrịta chiri anya, nke mere ka ha mụọ ụmụ abụọ, Uaia na Ana Fakalelu Kihe Fana. E debere ụmụaka abụọ a na nzuzo n'ihi mmetụta nke Eze na onye nkịtị si England nwere mmekọrịta. Uaia gara n'ihu biri n'obí eze ebe e nyere nwanne ya nwanyị Ana n'aka onye isi nke Uiha Malupo (Takapautolo). Ya na nwa ya nwanyị Sālote nwere mmekọrịta chiri anya.   [citation needed]

Ya na onye ọrụ ibe ya bụ Kalakaua nwekọrọ mmasị ya n'ide egwu na uri. A makwaara ya maka nkwado ya maka iwu tankị mmiri simenti (vaisima) na Tonga niile iji nye ndị mmadụ mmiri dị ọcha ma melite ahụike ọha na eze.   [citation needed]

Alụmdi na nwunye Siaosi na Lavinia

He ascended the throne at the age of 18, upon the death of his great-grandfather George Tupou I, at which time he was still a bachelor. In 1896, the chiefs of the country urged him to marry and produce an heir. After herTempleeti:Whose death, the chiefs suggested a new wife, ʻOfa-ki-Vavaʻu, the daughter of Māʻatu from Niuatoputapu, who was related to the Tuʻi Haʻatakalaua line. George, however, refused. In 1898, the King intended to marry Jane (Eugenie) von Treskow, the half-caste daughter of the German Vice-Consul Waldemar von Treskow, but Parliament registered its objection to this choice when it presented Tupou with its own nominations. Finally, on 1 June 1899, he took Lavinia Veiongo (1879–1902) as his wife. She was the daughter of Kupuavanua from Vavaʻu and Tōkanga from Niuafoʻou, thus obliging these islands to the throne. Kupuavanua was also, through his mother Lavinia Veiongo (1828–1907), a grandson of the last Tuʻi Tonga Laufilitonga, thus enabling him to claim rights to that line as well. Nevertheless, the marriage nearly started a civil war. For years, relations between the king and the rest of the country remained tense. In addition to his inept governance, this ongoing strain led in 1900 to Tonga's becoming a British protectorate.[3]

Alụmdi na nwunye Siaosi na Takipō

Queen Lavinia nwụrụ na 25 April 1902 nke ụkwara nta, na-ahapụ otu nwa, Sālote (amụrụ 13 March 1900). [1] A na-ele ya anya dị ka onye a chụpụrụ achụpụ n'ihi na e weere ya na ọ bụ 'onye iwu na-akwadoghị'; ya mere, ọ dịghị mma na ọ ga-agbapụ n'èzí ụlọ eze [2]: 1-16 Mgbe Siaosi lụrụ nwunye nke abụọ, na 11 November 1909, onye dị afọ iri na isii 'Anaseini Takipo Afuha'amango, nwanne nke 'Ofakiva'u jụrụ, ndị isi nwere obi ụtọ. Ọ bụ omenala na Polynesia tupu oge a, a ga-egbu onye isi e meriri emeri ma ọ bụ chụpụ ya. Ya mere, ọ bụ ezigbo ihe ngọpụ maka Sālote ịga akwụkwọ na Auckland ka e wee tinye ya na njem December na New Zealand. [Ihe ndekọ achọrọ]

Queen Anaseini Takipọ bụ ada Tae Manusa na Tevita Ula Afuha'amango. Tae Manusa bụ nwanyị kachasị elu na Tonga (mgbe ọ nwụsịrị Tamahā ikpeazụ) ka o nwere usoro ọmụmụ ya na Tu'iHa'atakalaua na Tu'inKanokupolu, nke mere ka ụmụ ya nwanyị bụrụ nhọrọ zuru oke maka Tupou II ịlụ. [a chọrọ nkọwa

Tae Manusa bụ ada Penisimani Latuselu Kaho na nwunye ya (na nwanne nna) Ilaisa'ane Tupou'ahau (ada Maealiuaki Fatukimotulalo Tu'iHa'atakalaua). Penisimani Latuselu bụkwa ada Nunufa'ikea Tuita na Paluleleva Mulikiha'amea (nwanne Maealiuaki na Mehekitanga nke Tupou'ahau). Ma Nunufa'ikea na Paluleleva bụ ụmụ Eze Ma'afu'o'Tu'itonga Tu'iKanokupolu, bụ́ nke mere Ofakivava'u na Takipọ ndị kasị kwesị ekwesị maka George Tupou II. [Ihe ndekọ achọrọ]

Sālote would remain in exile for 5 years. Queen Takipō had still not brought forth a son. Her first daughter, ʻOnelua (born 20 March 1911), died of convulsions while only six months, on 19 August 1911;[Tinye edensibịa][citation needed] her second daughter, ʻElisiva Fusipala Taukiʻonetuku (born 26 July 1912), eventually died from tubercular peritonitis on 21 April 1933 aged 20.[4] The hope the envying chiefs had had on an heir through Takipō was fading, and the hope for supporters of Sālote's rose. The need to find a politically acceptable husband for her became imperative, and he was found in the end in Tungī Mailefihi, a cousin of ʻOfa.[Tinye edensibịa]

Siaosi nwekwara ụmụ ole na ole site n'aka ụmụ nwanyị ndị ọzọ. Ụfọdụ n'ime ụmụ ndị a ghọrọ ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị a ma ama na Fiji, dị ka Edward Cakobau. Ụmụaka ndị ọzọ ghọrọ ndị isi nọ n'ọkwá dị elu na Tonga n'onwe ya (Vīlai Tupou, nna Baron Vaea). Gọọmentị nke ya enweghị isi na ụfọdụ ndị minista na-atụle ikwe ka ndị Britain weghara mba ahụ. N'oge na-adịghị anya, nwunye ya Takipō (1 Machị 1893 - 26 Nọvemba 1918) sochiri ọnwụ eze ahụ n'ọnwa Eprel n'afọ 1918 site na Ọrịa Spanish flu na-efe efe na Tonga.[5] Nwa nwanyị Siaosi bụ Sālote nọchiri ya ma kpọọ ya Queen Sālote Tupou III.[6]

Nsọpụrụ

[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bụ Grand Master nke Royal Orders of Tonga nke o guzobere:

  • Knight Grand Cross na Collar nke Royal Order of Pouono (KGCCP) (nke e guzobere na 1893) Knight Grand Cross nke Royal Order nke Eze George Tupou I (nke e hiwere ca. na 1876-1890) Knight Grand Cross nwere Collar nke Real Order of the Crown of Tonga (nke e ji guzobe na 1913)  
    • Knight Grand Cross na Collar nke Royal Order of Pouono (KGCCP) (nke e guzobere na 1893)
    • Knight Grand Cross nke Royal Order nke Eze George Tupou nke Mbụ (nke e guzobere ca. na 1876-1890)
    • Knight Grand Cross na Collar nke Royal Order of the Crown of Tonga (nke e guzobere na 1913)

Osisi ezinụlọ

[dezie | dezie ebe o si]

Templeeti:Tupou family tree

Ebe e si nweta ya

[dezie | dezie ebe o si]
  • A.L. Kaeppler, M. Taumoefolau, N. Tukuʻaho, E. Wood-Ellem; Abụ na uri nke Queen Sālote; 2004;  
  • Eseta Fulivai Fusitu'a; Eze George Tupou nke Abụọ na Gọọmentị nke Tonga; Thesis e nyere maka nzere Master of Arts nke Mahadum Mba Australia; 1976;

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]
  1. George Tupou II | king of Tonga | Britannica.
  2. Campbell (2001). Island Kingdom: Tonga Ancient and Modern. Christchurch, New Zealand: Canterbury University Press, 134. ISBN 0-908812-96-5. 
  3. "OUR PROTECTORATE OVER TONGA.", Evening Post, 12 June 1900, p. 5. Retrieved on 14 December 2022.
  4. "DEATH OF PRINCESS", New Zealand Herald, 24 April 1933, p. 10. Retrieved on 14 December 2022.
  5. "RAVAGES IN THE ISLANDS", Evening Post, 28 December 1918, p. 8. Retrieved on 14 December 2022.
  6. "DEATH OF KING OF TONGA", Dominion, 30 April 1918, p. 4. Retrieved on 14 December 2022.