Georgette D. Kanmogne
Georgette D. Kanmogne bụ onye Cameroonian American geneticist na molecular virologist na onye prọfesọ zuru oke na onye isi oche maka ikenye akụrụngwa na mmepe ngalaba n'ime Ngalaba Pharmacology na Experimental Neurosciences na Mahadum Nebraska Medical Center na Omaha, Nebraska. Mmemme nyocha Kanmogne lekwasịrị anya n'ịchọpụta ihe na-akpata ọrịa neuroAIDS site n'ịkọwapụta usoro ndị na-ebute ọrịa mgbochi ụbụrụ ọbara na ntinye nje n'ime sistemu ụjọ etiti. Nchoputa ya na-ekwukwa na enweghi usoro ọgwụgwọ HIV nke na-agafe ihe mgbochi ụbụrụ ọbara (BBB) ma rụọ ọrụ dị egwu na mmepe nke nanoparticles na-ekpuchi ọgwụ nje HIV nke nwere ike ịgafe BBB iji gbochie nje virus na-ebute ọnwụ na ụbụrụ. Kanmogne na-arụkọ ọrụ na ndị nyocha ụlọ ọgwụ na ndị isi n'ofe America, Cameroon, na West Africa, na-agbasa ọzụzụ sitere na hematology ruo na isi mgbaka, iji chọpụta otú e si ejikọta ụdị mkpụrụ ndụ ihe nketa dị iche iche na mmetụta akwara ozi nke nje HIV.
Mbido ndụ na agụmakwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Kanmogne ma zụlite na Cameroon.[1] Ọ bụ otu n'ime ụmụaka isii n'ezinụlọ ya ma bụrụ onye mbụ n'ime ha niile gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị ma ọ bụ mahadum.[2] N'oge ọ na-eto eto, Kanmogne bụ ihe nkesa ebe ịchụàjà wee bụrụ abụ n'òtù ndị ntorobịa na parish ya.[2] Ọ chọsiri ike ịghọ onye nọn n'oge ụlọ akwụkwọ sekọndrị niile, n'agbanyeghị na mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ ghọtara na ọ na-agụsi ya agụụ ike maka sayensị ma kpebisie ike ịga nweta akara ugo mmụta mahadum na Mahadum Yaoundé dị na Cameroon.[1]
Akwụkwọ akụkọ Kanmogne ma mpaghara na Cameroon.[1] Ọ bụ otu n'ime akwụkwọ isii n'ụdị ya ma bụrụ onye mbụ n'ime ha niile gara ụlọ akwụkwọ ma ọ bụ mahadum.[2] N'oge ọ na-eto eto, Kanmogne bụ ihe nkesa ebe eleàjà wee bụrụ abụ n'òtù ndị na parish ya.[2] Ọ chọsiri ike onye nọn n'oge ụlọ akwụkwọ niile, n'agbanyeghị na mgbe ọ akwụkwọ akwụkwọ, ọ na-aja na ọ na-agụsi ya agụụ ike maka isiokwu ma kpebisie ike ịga akara akara ule mahadum na Mahadum Yaoundé dị na Cameroon..[2]
N'afọ 1992, Kanmogne kwagara United Kingdom iji gaa n'ihu na ọzụzụ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Bristol . [2] Ọ gụrụ Molecular Parasitology n'okpuru nduzi nke Wendy C. Gibson, na-enyocha ihe ọmụmụ nke Trypanosoma brucei.[3] Kanmogne jiri usoro mkpụrụ ndụ ihe nketa ọhụrụ n'oge ahụ, mmụba mberede nke polymorphic DNA (RAPD), iji gosipụta ọdịiche dị iche iche nke T. brucei gambiense kewapụrụ site na mpaghara ndị dị n'Africa.[4] Ọrụ ya bụ nke mbụ gosipụtara na usoro RAPD ziri ezi dị ka usoro RFLP n'ịkọwa ọdịiche nke mkpụrụ ndụ ihe nketa, mgbe ọ na-enwetakwa nyocha zuru ezu nke mkpụrụ ndụ.[4] Kanmogne nyochakwa ụzọ ndị dị irè karị iji chọpụta ọrịa ụra nke T. brucei kpatara ebe ọ bụ na ọkwa ya dị ala.[5] Ọ mepụtara usoro PCR ọhụrụ nke na-emetụta nke ukwuu ma nwee ike iji ya chọpụta ọrịa ụra n'ụzọ dị irè na ọkwa nke 25 trypanosomes / ml nke ọbara.[5]
Kanmogne gụsịrị akwụkwọ na 1996, wee nọrọ na United Kingdom maka ọrụ postdoctoral ya na Mahadum Cambridge na Ngalaba Haematology . [6] Ọ malitere ịmụ banyere nje HIV n'oge postdoc ya, ọkachasị na-enyocha ọkwa CD4+ T-lymphocyte na ndị Ọrịa AIDS yana ihe ọmụmụ nke nje T-cell leukemia nke mmadụ ụdị I na ndị ọrịa West Africa nwere ọrịa AIDS.[7]
N'afọ 1998, Kanmogne kwagara na United States iji gaa n'ihu na ọzụzụ postdoctoral na Ngalaba Pathology na Mahadum Oklahoma Health Sciences Center . [2] Ka ọ na-aga n'ihu na-amụ banyere HIV, Kanmogne gbasoro Master of Public Health na Biostatistics na Epidemiology na Mahadum nke Oklahoma Health Sciences Center site na 2000 ruo 2002.[2]
N'okpuru nduzi nke Ronald C. Kennedy, Kanmogne gara n'ihu na-amụ banyere HIV, mana ugbu a na-ekwusi ike na HIV na-abanye n'ime usoro akwara etiti na akpa ume.[8] Ebe ọ bụ na a maghị kpọmkwem usoro nke mwakpo HIV n'ime ụbụrụ yana ọnwụ nke mkpụrụ ndụ akwara na-esote, ọrụ Kanmogne nyochara ohere nke mkpụrụ ndụ endothelial nke ụbụrụ na neurons cortical na nje HIV-1.[8] Ọ chọpụtara na ọ dịghị ụdị mkpụrụ ndụ gosipụtara ndị na-anabata HIV a maara, CXCR4 na CCR5, ya mere ụdị mkpụrụ ndụ ndị ọzọ ma ọ bụ usoro na-eme ka ọrịa CNS-HIV dị n'etiti.[8] Kanmogne nyochara site na iji microglia nke na-abụghị mmadụ (NHP) iji mụọ pathogenesis HIV na ụbụrụ.[9] Ọ chọpụtara na NHP microglia na-egosipụta ndị na-anabata HIV-1 ma nwee ike iji ya mee ihe iji mụọ pathogenesis HIV.[9]
Na mgbakwunye na ịmụ ọrịa HIV na CNS, Kanmogne nyochakwa ọrịa HIV na akpa ume ebe ọ bụ na mmalite nke ọrịa AIDS nwere njikọ na nsogbu akpa ume siri ike.[10] Ọ chọpụtara na mkpụrụ ndụ endothelial microvascular nke akpa ume mmadụ abụghị isi ihe na-echekwa nje HIV na akpa ume, mana ha na-anọchite anya ebumnuche maka mmetụta na-egbu egbu nke protein nje HIV.[10]
Ọrụ na nyocha
[dezie | dezie ebe o si]N'afọ 2002, e were Kanmogne n'ọrụ dị ka osote prọfesọ nyocha na Ngalaba Pathology na Mahadum Oklahoma Health Science Center. Ọ gara n'ihu na-amụ banyere ihe ndị dị ndụ nke ọrịa HIV na mmetụta nke ọrịa HIV n'usoro akwara etiti.[6]
Kanmogne natara ọrụ na Mahadum Nebraska Medical Center na 2005 ebe ọ ghọrọ osote prọfesọ na Ngalaba nke Pharmacology na Experimental Neuroscience, yana onye isi sayensị na Center for Neurovirology and Neurodegenerative Disorders . [6] N'afọ 2008, e buliri ya n'ọkwa ka ọ bụrụ osote prọfesọ ma ghọọ osote onyeisi oche maka nkesa akụ na mmepe ngalaba n'ime Ngalaba nke Pharmacology na Experimental Neuroscience . [11] N'afọ 2012, Kanmogne nwetara ọrụ ma n'afọ 2015, e buliri ya n'ọkwa prọfesọ zuru oke n'ime ngalaba ahụ.[11] Kanmogne bụ onye otu American Society for Virology na International Society for NeuroVirology . [12]
Na Mahadum nke Nebraska Medical Center, Kanmogne bụkwa onye isi nchọpụta nke ụlọ nyocha nke na-enyocha usoro nke mwakpo ụbụrụ HIV-1 na usoro ihe ndị dị ndụ nke ọrịa HIV.[13] Ọrụ ya emeela ka a chọpụta ihe dị oke egwu banyere ọrụ nke Ihe mgbochi ọbara ụbụrụ (BBB) na HIV yana otu mmekọrịta ndị a si emetụta mmeghachi omume ahụike na ụbụrụ na-eduga na neuroAIDS, gụnyere neurodegeneration na ọrịa AIDS metụtara ọrịa uche.[13] Ọ chọpụtara na nje HIV na-emetụta ihe ndị dị ndụ nke ụbụrụ endothelium nakwa na ịdị nso nke macrophages ndị na-ebute nje HIV na ụbụrụ nwere ike iduga n'ịbawanye mgbaàmà nke ndị na-alụso ọrịa ọgụ, BBB mere ka ọ dịrị ndị leukocytes na-abanye n'ime ụbụrụ.[13] Kanmogne na-etinye aka n'ụzọ miri emi na mmekorita na ịdị iche iche na agụmakwụkwọ. Ọ na-arụkọ ọrụ ugbu a na ọtụtụ ngalaba dị na Mahadum Yaoundé na Cameroon na Mahadum California San Diego, na ọrụ nyocha mba ụwa ya na-enyocha ụdị dị iche iche nke nje HIV na Cameroon da West Africa.[12] Ọ na-atụ anya na ọrụ ya ga-eme ka ikike nke ndị ọrụ ahụike na Cameroon na West Africa dịkwuo mma ịchọpụta na ịgwọ HIV.[14] Ọzọkwa, ebe ọ bụ na Cameroon nwere ụfọdụ n'ime ụdị dị iche iche kachasị elu nke ụdị HIV na ụdị ya, ọrụ ya na-enyocha ụdị mkpụrụ ndụ ihe nketa nke HIV n'ihe gbasara mgbaàmà akwara ga-enyere aka ime ka ụzọ ọrịa nwere ike ịdabere na ụdị ọ bụla pụta ìhè yana imeghe ohere maka mmepe ọgwụgwọ ọhụrụ. [14]
Monocytes na-arịa nje HIV na nsogbu nke ihe mgbochi ọbara ụbụrụ
[dezie | dezie ebe o si]Kanmogne na ndị ọrụ ibe ya chọpụtara na envelopu glycoprotein HIV-1, gp120, na-eme ka ndị na-anabata CCR5 na CXCR4 na elu nke mkpụrụ ndụ endothelial microvasculature nke ụbụrụ mmadụ (HBMECs) na-eduga na nsị na BBB leakage.[15] Ha gara n'ihu gosipụta na igbochi gp120 ma ọ bụ ndị na-anabata ya na-egbochi mbugharị monocyte na permeability nke BBB site na ụzọ PKC.[15] Kanmogne na ndị ọrụ ibe ya mechara chọpụta na HIV-1 na-akpata STAT-1 activation na HBMECs na-eduga na IL-6 expression nke na-eme ka recruitment nke monocytes gafee BBB.[16] Iji kọwaa usoro nje HIV na-eduga na neuroinflammation, Kanmogne na ndị ọrụ ibe ya chọpụtara na onye na-anabata CCR5 chemokine na-eme ka njikọ HIV-1 na HBMECs na mkparịta ụka n'etiti STAT1 na PI3K na-eme ihe na-adịghị arụ ọrụ BBB mgbe nje HIV gasịrị.[17]
Nkwarụ n'ihi nje HIV
[dezie | dezie ebe o si]Kanmogne na ndị ọrụ ibe ya nwekwara olileanya ịchọpụta nkwarụ ọgụgụ isi n'ihi ọrịa HIV na Sub-Saharan Africa, ya mere ha mepụtara ụzọ ọhụrụ iji mee ya.[18] Ndị otu ahụ kọrọ na data iwu mbụ maka ọrụ ndị isi na okwu na ndị Cameroon na nke a gosipụtara ikike iji usoro a maka nyocha ọdịnihu nke ọrụ ọgụgụ isi na ndị ọrịa nwere na ndị na-enweghị nje HIV.[18] Ha gara n'ihu na-eme nnyocha nkebi nke nje HIV-associated neurocognitive disorders (HAND) site na iji International HIV Dementia Scale n'etiti ndị bi na Cameroon.[19] Ha chọpụtara na ihe ize ndụ maka HAND yiri ndị akọwapụtara na nyocha ndị ọzọ, na-emesi ike mkpa ọ dị ịmalite nyochaa ihe ize ndụ dị ka ụzọ mgbochi HANDS na Cameroon.[19]
Nanomedicines maka HIV
[dezie | dezie ebe o si]Iji gwọọ mgbaàmà neurocognitive nke nje HIV, ọgwụgwọ ga-abanyerịrị n'ụbụrụ ka Kanmogne na ndị otu ya na-emepụta nanomedicine novel iji nweta nke a.[1] Nke mbụ mepụtara usoro ọgwụgwọ antiretroviral nanoformulated crystalline na 2012 nke na-enye ohere ka a na-ebufe ọgwụ site na BBB site na kọntaktị cell-to-cell n'etiti monocytes na HBMEC.[2]. Ha chọpụtara na ọgwụgwọ nke ụmụ oke mere ka mbelata ọrụ nke mkpụrụ ndụ glial ma belata ibu nje na splin.[2] Na-esote, ha mepụtara usoro na 2018 nke na-eji polyanhydride nanoparticles nwere antioxidants nke a na-etinye n'ime ya wee bufee site na monocytes gaa na HBMEC iji chebe neurons site na nrụgide oxidative metụtara ọrịa na mbufụt. Usoro ọgwụgwọ a gosipụtara nsonaazụ dị mma na ike ya nwere ike iji dị ka usoro iji kwalite njem ọgwụ n'ofe BBB.[20]
Onyinye na nsọpụrụ
[dezie | dezie ebe o si]- 2012 Distinguished Scientist Award - University of Nebraska Medical Center[21]
- 2006 Nicolas Badami Fellowship Award for Excellence in HIV/AIDS Research [13]
- 2005 American Lung Association Career Investigator Award [6]
- 2003 Pfizer Atorvastatin Research Awards[6]
- 2000 Oklahoma Center for Neuroscience Travel Award [2]
- 1995 Travel Award - British Society of Parasitology [2]
- 1995 Travel Grant - Mahadum nke Bristol Alumni Foundation [2]
- 1992-1996 World Health Organization (WHO) Nkwado Ọzụzụ Nnyocha [12]
Edemsibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Meet UNMC Distinguished Scientist Georgette Kanmogne, Ph.D., M.P.H.. unmc.edu (April 23, 2012). Retrieved on June 5, 2020.
- 1 2 3 4 5 6 7 Georgette Kanmogne, Ph.D., M.P.H., Biographical Information. unmc.edu. Archived from the original on June 5, 2020. Retrieved on June 5, 2020.
- ↑ Georgette D Kanmogne's research works | University of Nebraska Medical Center, Nebraska (UNMC) and other places (en). ResearchGate. Retrieved on 2020-06-05.
- 1 2 Kanmogne (1996-02-01). "Genetic heterogeneity in the Trypanosama brucei gambiense genome analysed by random amplification of polymorphic DNA". Parasitology Research 82 (6): 535–41. DOI:10.1007/s004360050158. PMID 8832735.
- 1 2 Kanmogne (1996-11-01). "Detection of Trypanosoma brucei gambiense, in serologically positive but aparasitaemic sleeping-sickness suspects in Cameroon, by PCR". Annals of Tropical Medicine and Parasitology 90 (5): 475–83. DOI:10.1080/00034983.1996.11813072. PMID 8915123.
- 1 2 3 4 5 Georgette D. Kanmogne, Ph.D. MPH | Nebraska Center for Virology | Nebraska. www.unl.edu. Archived from the original on 2020-06-05. Retrieved on 2020-06-05.
- ↑ Kanmogné (1998-12-01). "Human T-cell leukaemia/lymphoma virus type I infection in West African patients with clinical AIDS". AIDS 12 (16): 2239. PMID 9833874.
- 1 2 3 Kanmogne (2001-01-01). "Analysis of human endothelial cells and cortical neurons for susceptibility to HIV-1 infection and co-receptor expression". Journal of Neurovirology 6 (6): 519–28. DOI:10.3109/13550280009091952. PMID 11175324.
- 1 2 Kanmogne (2002-06-01). "Infection of Baboon Microglia with SIV–HIV Recombinant Viruses: Role of CD4 and Chemokine Receptors". AIDS Research and Human Retroviruses 18 (8): 557–65. DOI:10.1089/088922202753747905. PMID 12036485.
- 1 2 Kanmogne (2001-02-01). "Analysis of Human Lung Endothelial Cells for Susceptibility to HIV Type 1 Infection, Coreceptor Expression, and Cytotoxicity of gp120 Protein". AIDS Research and Human Retroviruses 17 (1): 45–53. DOI:10.1089/088922201750056771. PMID 11177382.
- 1 2 Georgette Kanmogne, Ph.D., M.P.H.. unmc.edu. Archived from the original on June 5, 2020. Retrieved on June 5, 2020.
- 1 2 3 Biosketches of Speakers: 10th Anniversary BRAIN Disorders Symposium 2014. NIH.gov (2014). Archived from the original on March 26, 2021. Retrieved on June 5, 2020.
- 1 2 3 4 International Society for NeuroVirology. isnv.org (May 2009). Retrieved on June 5, 2020.
- 1 2 Dr. Kanmogne aims to improve AIDS care in Cameroon. unmc.org (March 13, 2012). Retrieved on June 4, 2020.
- 1 2 Kanmogne (January 2007). "HIV-1 gp120 Compromises Blood-Brain Barrier Integrity and Enhances Monocyte Migration Across Blood-Brain Barrier: Implication for Viral Neuropathogenesis" (in en). Journal of Cerebral Blood Flow and Metabolism 27 (1): 123–34. DOI:10.1038/sj.jcbfm.9600330. PMID 16685256.
- ↑ Chaudhuri (2008-02-15). "STAT1 signaling modulates HIV-1–induced inflammatory responses and leukocyte transmigration across the blood-brain barrier". Blood 111 (4): 2062–2072. DOI:10.1182/blood-2007-05-091207. ISSN 0006-4971. PMID 18003888.
- ↑ B (2010-11-01). "Cross-talk Between STAT1 and PI3K/AKT Signaling in HIV-1-induced Blood-Brain Barrier Dysfunction: Role of CCR5 and Implications for Viral Neuropathogenesis" (in en). Journal of Neuroscience Research 88 (14): 3090–101. DOI:10.1002/jnr.22458. PMID 20568281.
- 1 2 Kanmogne (2018-12-12). "Effects of HIV on executive function and verbal fluency in Cameroon" (in en). Scientific Reports 8 (1). DOI:10.1038/s41598-018-36193-7. ISSN 2045-2322. PMID 30542105.
- 1 2 Ak (2009-10-15). "Risk Factors for HIV-associated Neurocognitive Disorders (HAND) in sub-Saharan Africa: The Case of Yaoundé-Cameroon" (in en). Journal of the Neurological Sciences 285 (1–2): 149–53. DOI:10.1016/j.jns.2009.06.043. PMID 19631349.
- ↑ Tm (November 2018). "Biodegradable Polyanhydride-Based Nanomedicines for Blood to Brain Drug Delivery" (in en). Journal of Biomedical Materials Research. Part A 106 (11): 2881–2890. DOI:10.1002/jbm.a.36477. PMID 30369055.
- ↑ Sixth Scientist Laureate, distinguished scientists named. unmc.org (February 20, 2012). Retrieved on June 4, 2020.