Gaa na ọdịnaya

Grace Ineza Umuhoza

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Grace Ineza Umuhoza
mmádu
Ụdịekerenwanyị Dezie
Mba o sịRwanda Dezie
Aha enyereGrace Dezie
Aha ezinụlọ yaIneza Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1996 Dezie
Ebe ọmụmụRwanda Dezie
Asụsụ obodoKinyarwanda Dezie
Asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaEnglish Dezie
Ọrụ ọ na-arụecofeminist, climate activist, environmentalist Dezie
Ebe agụmakwụkwọUniversity of Rwanda Dezie
Ogo mmụtaEnvironmental engineering Dezie
Isi agụmakwụkwọWater Engineering and Management Dezie
Email addressmailto:gracineze@gmail.com Dezie

Ineza Umuhoza Grace (amụrụ 1996) bụ onye na-ahụ maka gburugburu ebe obibi, onye na-akwado ihu igwe na onye na-ahụ maka gburugburu ebe obibi si Kigali, Rwanda. Ọ bụ onye isi oche nke Green Protector, onye na-ahazi Njikọ Ndị Ntorobịa nke ọnwụ na mmebi na onye enyemaka nyocha maka ọrụ CCLAD. Ọ bụ onye mmeri nke Global Citizen Prize na 2023. [1]

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ ma zụlite Grace na Kigali, Rwanda. Oké ifufe rikpuru n'ụlọ ya mgbe ọ dị afọ 5, CNET kọrọ banyere ya dị ka onye nwere ahụmahụ nke mfu na mmebi; ọdachi ndị na-emere onwe ha dị ka idei mmiri na-aghọ ihe na-emekarị na Rwanda. Grace wepụtara ihe nkiri na-akpali akpali—nke enyemaka sitere n’aka National Geographic Society—iji kụziere ndị na-eto eto ihe banyere mgbanwe ihu igwe.

Grace gụsịrị akwụkwọ na nzere bachelọ na Water & Environmental Engineering na 2018 na Mahadum Rwanda. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ mụtara diplomacy mgbanwe ihu igwe na United Nations Institute for Training and Research (UNITAR) na Business Management na African Women Enterprise Cooperation..[2][3]

Grace malitere inwe mmasị na ọrụ nnọpụiche ala, dị ka nchekwa nke Congo Basin, n'oge ya na Youth Delegation na United Nations Convention to Combat Desertification (UNCCD), na dị ka onye MILEAD (Moremi Initiative Leadership Empowerment and Development) fellow, na 2017.[4][5] Ọ bịara chọta The Green Fighter n'afọ ahụ, nke e mechara kpọwa The Green Protector, site n'ịghọta mkpa ndị ntorobịa dị. [6]

Na mbụ, The Green Protector bu n'obi ikpokọta ndị ntorobịa nọ na ngalaba nchekwa gburugburu iji mepụta gburugburu ebe nchekwa ka mma n'ime obodo. Ebumnuche nke otu a ka dị otu, mana ugbu a n'ọkwa zuru ụwa ọnụ. The Green Protector na-akwalite mmepụta nke ịkparịta ụka n'Ịntanet nke ntorobịa, nsonye mmadụ, echiche ọhụrụ, omume ihu igwe na agụmakwụkwọ gburugburu ebe obibi, ugbu a na-etinye aka na ụlọ akwụkwọ na mahadum 25 dị iche iche. O kwere ka Grace soro ndị na-eto eto 3500 na-arụ ọrụ, na mgbakwunye na ịhazi ụbọchị nhicha iji kpochaa plastik na mpaghara obodo na ịkwado mkparịta ụka dị n'etiti ụmụ akwụkwọ si Mahadum Rwanda na Mahadum South-West na China banyere mgbanwe ihu igwe.[7]

N'afọ 2018, Grace bụ onye na-ekwu maka mgbanwe ihu igwe maka ndị nnọchi anya Rwanda na United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC), ebe ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-ahụ maka ndị ntorobịa iji nye gọọmentị echiche ndị ntorobịa banyere okwu ndị dị mkpa, dị ka mgbanwe ihu igwe.[8] Ahụmahụ Ineza nwere n'oge gara aga site na UNITAR nyeere ya aka n'ọnọdụ a.[3] N'afọ 2019, ọ ghọrọ Young African Leadership Initiative maka Cohort 35, ebe a zụrụ ya otu esi abụ onye ndu na-agbanwe agbanwe n'Africa wee ghọọ Global Shaper maka Kigali Hub.[9] Ọrụ a nyere ya ohere ijikọ ya na ndị isi na Kigali iji metụta ụkpụrụ gbasara agụmakwụkwọ, ọrụ, ahụike, na gburugburu ebe obibi.[8] N'afọ 2020, Grace ghọrọ onye na-enweta onyinye JWH [8] - o jiri onyinye ahụ sonye na ọzụzụ na Global Green Growth Institute, ebe o nyere aka mejuputa ọrụ mgbe ọ na-akwado ndị ntorobịa na-arụ ọrụ dịka iwu gburugburu ebe obibi na mgbanwe ihu igwe nke Rwanda.[10]

Na 2020, Grace bụ akụkụ nke otu bidoro Njikọ Ndị Ntorobịa na-efunahụ na mmebi, njikọ nke ihe karịrị ndị ntorobịa 600 sitere na mba 60 dị iche iche. Ebumnuche ha bụ ịza ndị isi ụwa ajụjụ ọnụ ma gbaa ha ume ka ha mee ihe n'ịgbasa mbibi na mmebi gburugburu ebe obibi. The Green Protector bụ akụkụ nke ntọala ntọala nke mmekorita. 2022 wetara Grace na nzuko zuru ụwa ọnụ nke COP27 maka mgbanwe ihu igwe, ebe o nyere aka weta ọchịchọ sitere n'aka ọtụtụ ndị ntorobịa maka ego iji kpuchie mfu na mmebi. Mgbasa ozi ahụ gara nke ọma, dịka ndị isi ụwa kwenyere itinye aka na iwepụ mmetụta nke mfu na mmebi na mba ndị kachasị emerụ ahụ..[11]</ref>

Grace na-agbaso ọrụ ya maka ọrụ CCLAD (Politics of Climate Change Loss and Damage), [12] na-eme ka a mara banyere otu omume mmekọrịta mmadụ na ibe ya na nke mba na-emetụta usoro iwu, mbugharị na asọmpi. [13] Ọ na-aga n'ihu na-emegide Mgbanwe ihu igwe na maka eco-feminism site na ọrụ ya na The Green Protector na ozi na Twitter. [6][14]

Grace enwetala ụfọdụ onyinye maka mbọ ọ na-agba na gburugburu ebe obibi., ọrụ ihu igwe na gburugburu ebe dị.

Aha Onyinye Afọ Nhazi Ihe kpatara ya
Dragon's Den: Mgbanwe nke dabeere na obodo 2020 IIED[8] Echiche azụmahịa ya iji gbanwee ọrụ mgbanwe ihu igwe ka ọ bụrụ ọrụ a na-etinye ego.[15]
Onye Nnyocha Na-eto Eto 2020 National Geographic [8][3] Onyinye nke nzukọ ya, The Green Protector, tinyere ọrụ ya maka Loss and Damage Youth Coalition, UNFCCC na Cohort 35. [3][6][16]
100 Ndị Nchebe Ukwu nke Africa 2021 100 Ndị isi nchedo Afrịka [8][17] Ọrụ ya na nzukọ ya, The Green Protector, na ihe niile o nwere ike ime.[6] Ọ na-abịaru gburugburu ebe obibi, nchedo na Mgbanwe ihu igwe nso na map ụzọ pụrụ iche nke na-enyere ndị ntorobịa aka ịkwadebe onwe ha ịbụ ndị na-eme mgbanwe na obodo ha. [17]
Ihe nrite Global Citizen 2023 Onye nwe ụwa [18] Ọrụ ya na-ahụ maka gburugburu ebe obibi na ọgụ maka ikpe ziri ezi nke ihu igwe zuru ụwa ọnụ na idu ndú ya dị mkpa maka mfu na mmebi ihu igwe.[18]

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Global Citizen Prize (en). Global Citizen.
  2. African Women Entrepreneurship Cooperation. African Women Entrepreneurship Cooperation.
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 Explorer Directory: Ineza Umuhoza Grace. explorer-directory.nationalgeographic.org. Retrieved on 2023-04-17.
  4. Moremi Initiative. Moremi Initiative.
  5. Mbabazi. "One environmentalist's drive to get youth to be climate actors", The New Times, 29 March 2023. Retrieved on 17 August 2023. (in en)
  6. 6.0 6.1 6.2 6.3 The Green Protector. The Green Protector.
  7. Mbabazi (2023-03-29). One environmentalist's drive to get youth to be climate actors (en). The New Times. Retrieved on 2023-04-18.
  8. 8.0 8.1 8.2 8.3 8.4 8.5 Ineza Umuhoza Grace: Curriculum Vitae (en-US). CCLAD. Retrieved on 2023-04-17.
  9. Global Shapers- Kigali Hub. Global Shapers- Kigali Hub.
  10. JWH Initiative- Ineza Grace. JWH Initiative. Archived from the original on 2023-06-06. Retrieved on 2025-03-23.
  11. This ecofeminist inspires young people to take action (en) (2023-03-08).
  12. Climate Change Loss and Damage. Climate Change Loss and Damage.
  13. About (en-US). CCLAD. Retrieved on 2023-04-23.
  14. Twitter- Ineza Grace. Twitter- Ineza Grace.
  15. CBA14 Dragons Den: Ineza Grace (in Bekee), retrieved 2023-04-17
  16. Loss and Damage Youth Coalition. Loss and Damage Youth Coalition.
  17. 17.0 17.1 Grace Umuhoza Ineza (en-US). Young African Conservation Leaders. Archived from the original on 2023-04-17. Retrieved on 2023-04-17.
  18. 18.0 18.1 Global Citizen Prize Winner Ineza. Global Citizen.