Guniyandi Asụsụ
Gooniyandi bụ asụsụ ndị Aboriginal Australia nke ihe dị ka mmadụ 200 na-asụ ugbu a, ọtụtụ n'ime ha bi na ma ọ bụ nso Fitzroy Crossing na Western Australia . [1] Gooniyandi bụ asụsụ dị ize ndụ n'ihi na a naghị enyefe ya ụmụaka, [1] bụ ndị kama na-etolite na-asụ Kriol .
Nhazi
[dezie | dezie ebe o si]Gooniyandi nwere njikọ chiri anya na Bunuba, ruo ihe dị ka otu ogo ka Bekee na-emetụta Dutch. Ha abụọ bụ naanị ndị otu ezinụlọ asụsụ Bunuban . N'adịghị ka ọtụtụ asụsụ ndị Aborigine Australia, Gooniyandi na Bunuba abụghị ndị Pama–Nyungan .
fonology
[dezie | dezie ebe o si]Gooniyandi nwere ụda ụdaume atọ: /a, i, u/. /a/ nwere ogologo ụdaume dị iche. [ 5 ]
| N'ihu | Azu | |
|---|---|---|
| Elu | i | u |
| Dị ala | a | |
| Mpụta | Laminal | Apical | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Labial | Velar | Palatal | eze | Alveolar | Retroflex | |
| Plosive | b | ɡ | ɟ ⟨ ⟩ | t̪ ⟨ nke ⟩ | d | ɖ ⟨ ⟩ |
| Ihu imi | m | ŋ ⟨ ⟩ | ɲ ⟨ ⟩ | n̪ ⟨ nh ⟩ | n | ɳ ⟨ rn ⟩ |
| Kpatụ | ɾ ⟨ ⟩ | |||||
| N'akụkụ | ʎ ⟨ ly ⟩ | l | ɭ ⟨ rl ⟩ | |||
| Odika | w | j ⟨ y ⟩ | ɻ ⟨ ⟩ | |||
Ọkpụkpụ
[dezie | dezie ebe o si]Ndị obodo nakweere mkpụrụedemede Gooniyandi dabere na mkpụrụedemede Latịn na 1984, wee degharịa ya na 1990 na ọzọ na 1999. [1] Ọ bụghị ụda ụda, n'ihi na ọ na-ewepụ ụfọdụ ndịiche emere na okwu. [1]
Ụtọ asụsụ
[dezie | dezie ebe o si]Gooniyandi enweghị nwoke na nwanyị, mana ọnụ ọgụgụ buru ibu nke ikpe ; ọ na-eji usoro ikpe na-ezighị ezi . Ọ bụ asụsụ ngwaa-ikpeazụ, mana enweghị usoro dị n'etiti isiokwu na ihe ahụ.
Ihe ndetu
[dezie | dezie ebe o si]- 1 2 3 4 Gooniyandi language, alphabet and pronunciation. Omniglot. Retrieved on 2018-07-22.
Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si]ogo ka Bekee na-emetụta Dutch. Ha abụọ bụ naanị ndị otu ezinụlọ asụsụ Bunuban . N'adịghị
- McGregor (1990). A Functional Grammar of Gooniyandi. Amsterdam: John Benjamins.
- McGregor (1994). "Gooniyandi", in Nick Thieberger & William McGregor: Macquarie Aboriginal Words. The Macquarie Library, 193–213.
- McGregor (2004). The Languages of the Kimberley, Western Australia. London, New York: Taylor & Francis.
- M Haspelmath (2005). The World Atlas of Language Structures. Oxford: Oxford University Press.