Hae Nang Maew
mba/obodo | Thailand ![]() |
---|---|
ebe | Isan/North eastern Thailand ![]() |
Isiokwu nlebanya | mmiri ozizo, Nwamba ![]() |
Ememe nke Hae Nang Maew (Thai; Khmer; 'Procession of Lady Cat') bụ ememe ọdịnala nke na-eme ememe mmiri ozuzo nke a na-ahụ na Cambodia yana Central na Northeast Thailand n'oge ụkọ mmiri ozuzo, site na Mee ruo Ọgọst.
Nkọwa
[dezie | dezie ebe o si]Ememe mmiri ozuzo nke Hae Nang Maew bụ ndị ọrụ ugbo na mpaghara etiti na ugwu ọwụwa anyanwụ nke Thailand na-emekarị.[1] A na-eme ya na Cambodia, n'agbanyeghị na amabeghị ebe emume a si malite, ma ọ bụ na mmepeanya Angkorian ruo ọtụtụ narị afọ ma ọ bụ na nso nso a na Laos.[1]
A na-ahọrọ nwamba Sisawat Siamese ma ọ bụ nwamba ojii ma tinye ya na nkata achara ma ọ bụ rattan kpuchie ya iji gbochie nwamba ahụ ịgbapụ. A na-ahọrọ nwamba na-acha igwe ojii ma ọ bụ oji n'ihi na a na-eche na ha na-eweta akụ na ụba. A na-akwụnye nkata ahụ n'osisi osisi ma ọ bụ achara nke ndị na-ebu ya abụọ bu. Igwe kandụl ise na okooko osisi ise jikọtara ọnụ. Onye kasị okenye n'ime ndị na-eme ememe ahụ na-amalite ngagharị ahụ site n'ịgwa nwamba ka o nye mmiri ozuzo maka ala ahụ mgbe nke ahụ gasịrị, ngagharị ahụ na ndị na-agụ egwú na-agafe n'okporo ámá obodo ahụ na-arịọ ndị na-ekiri ka ha wụsa nwamba ahụ mmiri.[2]
Usoro a na-emekarị mgbe ụkọ mmiri ozuzo na-aghọ ihe na-echegbu ndị ọrụ ugbo. Ndị obodo na-amalite ịkụ ihe ozugbo mmiri ozuzo rutere mgbe emume mgbo ala eze gachara na mbido Mee. Enweghị mmiri ozuzo mgbe emume a gachara, ndị obodo na-ekpebikarị ịme ngagharị nwamba.[3]
Njem nwamba ahụ dị egwu ma na-eme ka ọ dị egwu dị ka Egwú Trot [1] site n'ìgwè egwu nwere ịgbà, gongs, cymbals na claves. na ịbụ abụ nke dịgasị iche n'ebe dị iche iche mana okwu ya na-adịkarị nso na abụ oge ochie a: "Oké mmiri ozuzo, mmiri ozuzo na-abịa. Anyị nwere ihe ọ bụla n'afọ a. Na-enweghị mmiri ozuzo. "[4]
Ọ bụ ezie na a ka na-eme ngagharị a dị ka nke a na Cambodia, na Thailand, emelitere "ọdịnala na-adọrọ mmasị" [5] iji zere ihe a ga-akọwa dị ka mmekpa ahụ anụmanụ, nwamba na-atụ egwu mmiri. Iji zere nkatọ nke mmekpa ahụ anụmanụ, na Isan, a na-eji anụ ọhịa bea dochie anya nwamba mgbe ụfọdụ.[6] Ọbụna karịa, na Uttaradit, ụmụaka na ndị mụrụ ha na-edochi nwamba site n'iji ejiji dị ka tomcats na-etinye ihe na-eme ka ọ bụrụ ihe na-eme ka ọkpụkpụ anụ ọhịa. Ndị obodo dị na Tamnak Tham Subdistrict, Nong Muang Khai District, Phrae Province na-eme nwamba adịgboroja site na achara na akị oyibo, nke ha na-akpọ "Nong Saifon" [2] Ndewo Kitty ma ọ bụ Doraemon dummies ejiriwokwa dị ka nnọchi.[7][8]
Ebumnuche
[dezie | dezie ebe o si]Dị ka ọkà mmụta gbasara gbasara mmadụ na Thai, Phraya Anuman Rajadhon si kwuo, nwamba na-adịghị amasị mmiri ma na-ejikọta ya kemgbe oge ochie na ịkpata ụkọ mmiri ozuzo. Na ibuli ọbụbụ ọnụ ahụ, ya mere mmiri na-eju ha. A na-ejikọta usoro ahụ na ememe eze na aha ya n'onwe ya na-ezo aka na pusi dị ka Neang Maew ma ọ bụ "Princess Cat", na-egosi ebe nsọpụrụ a na-enye anụ ọhịa na-ebugharị n'ụdị palanquin.[2]
Dị ka emume mgbaghara nke Europe nke oge ochie dị ka Kattenstoet, olileanya na-eme ngagharị a bụ na ọ ga-abụ "ụmụ nwamba na nkịta mmiri ozuzo" ọzọ.[9] Ọ bụrụ na nwamba na-eme mkpesa n'oge ihe omume ahụ, a na-eche na ọ ga-ezo n'oge na-adịghị anya.[10] Ndị Khmer na ndị Thai nwere olileanya na mmiri ozuzo ga-abịa site na ụbọchị 3 ruo 7 mgbe emume ahụ gasịrị. Nke a na-enyere aka iwulite obi ike ha na mmiri ga-ezo, ọ na-eweta ịdị n'otu nke ndị nọ n'obodo n'ihi ọrụ achọrọ site na obodo.[2]
Edensibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ 1.0 1.1 Porée-Maspero (1962). "L'obtention de la pluie", Étude sur les rites agraires des Cambodgiens (in fr). Mouton, 264 sq. Porée-Maspero, Eveline (1962). "L'obtention de la pluie" [Obtaining rain]. Étude sur les rites agraires des Cambodgiens (in French). Mouton. pp. 264 sq. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>
tag; name ":2" defined multiple times with different content - ↑ 2.0 2.1 2.2 Thanwadee (2016-09-12). Hae Nang Meaw. Princess Maha Chakri Sirindhorn Anthropology Centre. Archived from the original on 2024-04-30. Retrieved on 2024-04-30.Thanwadee, Sookprasert (2016-09-12). "Hae Nang Meaw". Princess Maha Chakri Sirindhorn Anthropology Centre. Rituals, Ceremonies and Local Festivals in Thailand Database. Archived from the original on 2024-04-30. Retrieved 2024-04-30. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>
tag; name ":0" defined multiple times with different content - ↑ Catcalls for cloudbursts (en). Thaiger (2010-06-14). Retrieved on 2024-04-30.
- ↑ Thai farmers ask spirits for rain to end crippling drought (en-US). New York Post (2015-07-09). Archived from the original on 2024-04-30. Retrieved on 2024-04-30.
- ↑ McIntosh (2017-03-21). Cross-Cultural Ancient Rainmaking Rituals (en-US). Brewminate: A Bold Blend of News and Ideas. Retrieved on 2024-04-30.
- ↑ Parched Isaan village opts for politically correct 'cat parade' (en). The Nation (Thailand) (2018-09-03). Archived from the original on 2024-04-30. Retrieved on 2024-04-30.
- ↑ แล้งจัด! ชาวบ้าน จ.แพร่ นำตุ๊กตาคิตตี้ทำพิธีขอฝนแห่นางแมว (th). mgronline.com (2019-04-22). Retrieved on 2024-04-30.
- ↑ Sitthipoj. "Doraemon joins rain-asking ritual in Phichit", Bangkok Post, 2018-06-21. Retrieved on 2024-04-30. (in en)
- ↑ Geyer (2004). When Cats Reigned Like Kings: On the Trail of the Sacred Cats (in en). Andrews McMeel Publishing, 107. ISBN 978-0-7407-4697-0.
- ↑ Daovisith (2023-10-15). Preserving Rain Traditions in Southeast Asia (en-US). The ASEAN Magazine. Archived from the original on 2024-04-30. Retrieved on 2024-04-30.