Gaa na ọdịnaya

Hae Nang Maew

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Hae Nang Maew
ritual
mba/obodoThailand Dezie
ebeIsan/North eastern Thailand Dezie
Isiokwu nlebanyammiri ozizo, Nwamba Dezie

Ememe nke Hae Nang Maew (Thai; Khmer; 'Procession of Lady Cat') bụ ememe ọdịnala nke na-eme ememe mmiri ozuzo nke a na-ahụ na Cambodia yana Central na Northeast Thailand n'oge ụkọ mmiri ozuzo, site na Mee ruo Ọgọst.

Ememe mmiri ozuzo nke Hae Nang Maew bụ ndị ọrụ ugbo na mpaghara etiti na ugwu ọwụwa anyanwụ nke Thailand na-emekarị.[1] A na-eme ya na Cambodia, n'agbanyeghị na amabeghị ebe emume a si malite, ma ọ bụ na mmepeanya Angkorian ruo ọtụtụ narị afọ ma ọ bụ na nso nso a na Laos.[1]

A na-ahọrọ nwamba Sisawat Siamese ma ọ bụ nwamba ojii ma tinye ya na nkata achara ma ọ bụ rattan kpuchie ya iji gbochie nwamba ahụ ịgbapụ. A na-ahọrọ nwamba na-acha igwe ojii ma ọ bụ oji n'ihi na a na-eche na ha na-eweta akụ na ụba. A na-akwụnye nkata ahụ n'osisi osisi ma ọ bụ achara nke ndị na-ebu ya abụọ bu. Igwe kandụl ise na okooko osisi ise jikọtara ọnụ. Onye kasị okenye n'ime ndị na-eme ememe ahụ na-amalite ngagharị ahụ site n'ịgwa nwamba ka o nye mmiri ozuzo maka ala ahụ mgbe nke ahụ gasịrị, ngagharị ahụ na ndị na-agụ egwú na-agafe n'okporo ámá obodo ahụ na-arịọ ndị na-ekiri ka ha wụsa nwamba ahụ mmiri.[2]

Usoro a na-emekarị mgbe ụkọ mmiri ozuzo na-aghọ ihe na-echegbu ndị ọrụ ugbo. Ndị obodo na-amalite ịkụ ihe ozugbo mmiri ozuzo rutere mgbe emume mgbo ala eze gachara na mbido Mee. Enweghị mmiri ozuzo mgbe emume a gachara, ndị obodo na-ekpebikarị ịme ngagharị nwamba.[3]

Njem nwamba ahụ dị egwu ma na-eme ka ọ dị egwu dị ka Egwú Trot [1] site n'ìgwè egwu nwere ịgbà, gongs, cymbals na claves. na ịbụ abụ nke dịgasị iche n'ebe dị iche iche mana okwu ya na-adịkarị nso na abụ oge ochie a: "Oké mmiri ozuzo, mmiri ozuzo na-abịa. Anyị nwere ihe ọ bụla n'afọ a. Na-enweghị mmiri ozuzo. "[4]

Ọ bụ ezie na a ka na-eme ngagharị a dị ka nke a na Cambodia, na Thailand, emelitere "ọdịnala na-adọrọ mmasị" [5] iji zere ihe a ga-akọwa dị ka mmekpa ahụ anụmanụ, nwamba na-atụ egwu mmiri. Iji zere nkatọ nke mmekpa ahụ anụmanụ, na Isan, a na-eji anụ ọhịa bea dochie anya nwamba mgbe ụfọdụ.[6] Ọbụna karịa, na Uttaradit, ụmụaka na ndị mụrụ ha na-edochi nwamba site n'iji ejiji dị ka tomcats na-etinye ihe na-eme ka ọ bụrụ ihe na-eme ka ọkpụkpụ anụ ọhịa. Ndị obodo dị na Tamnak Tham Subdistrict, Nong Muang Khai District, Phrae Province na-eme nwamba adịgboroja site na achara na akị oyibo, nke ha na-akpọ "Nong Saifon" [2] Ndewo Kitty ma ọ bụ Doraemon dummies ejiriwokwa dị ka nnọchi.[7][8]

Ebumnuche

[dezie | dezie ebe o si]

Dị ka ọkà mmụta gbasara gbasara mmadụ na Thai, Phraya Anuman Rajadhon si kwuo, nwamba na-adịghị amasị mmiri ma na-ejikọta ya kemgbe oge ochie na ịkpata ụkọ mmiri ozuzo. Na ibuli ọbụbụ ọnụ ahụ, ya mere mmiri na-eju ha. A na-ejikọta usoro ahụ na ememe eze na aha ya n'onwe ya na-ezo aka na pusi dị ka Neang Maew ma ọ bụ "Princess Cat", na-egosi ebe nsọpụrụ a na-enye anụ ọhịa na-ebugharị n'ụdị palanquin.[2]

Dị ka emume mgbaghara nke Europe nke oge ochie dị ka Kattenstoet, olileanya na-eme ngagharị a bụ na ọ ga-abụ "ụmụ nwamba na nkịta mmiri ozuzo" ọzọ.[9] Ọ bụrụ na nwamba na-eme mkpesa n'oge ihe omume ahụ, a na-eche na ọ ga-ezo n'oge na-adịghị anya.[10] Ndị Khmer na ndị Thai nwere olileanya na mmiri ozuzo ga-abịa site na ụbọchị 3 ruo 7 mgbe emume ahụ gasịrị. Nke a na-enyere aka iwulite obi ike ha na mmiri ga-ezo, ọ na-eweta ịdị n'otu nke ndị nọ n'obodo n'ihi ọrụ achọrọ site na obodo.[2]

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 Porée-Maspero (1962). "L'obtention de la pluie", Étude sur les rites agraires des Cambodgiens (in fr). Mouton, 264 sq. Porée-Maspero, Eveline (1962). "L'obtention de la pluie" [Obtaining rain]. Étude sur les rites agraires des Cambodgiens (in French). Mouton. pp. 264 sq. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":2" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 2.2 Thanwadee (2016-09-12). Hae Nang Meaw. Princess Maha Chakri Sirindhorn Anthropology Centre. Archived from the original on 2024-04-30. Retrieved on 2024-04-30.Thanwadee, Sookprasert (2016-09-12). "Hae Nang Meaw". Princess Maha Chakri Sirindhorn Anthropology Centre. Rituals, Ceremonies and Local Festivals in Thailand Database. Archived from the original on 2024-04-30. Retrieved 2024-04-30. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  3. Catcalls for cloudbursts (en). Thaiger (2010-06-14). Retrieved on 2024-04-30.
  4. Thai farmers ask spirits for rain to end crippling drought (en-US). New York Post (2015-07-09). Archived from the original on 2024-04-30. Retrieved on 2024-04-30.
  5. McIntosh (2017-03-21). Cross-Cultural Ancient Rainmaking Rituals (en-US). Brewminate: A Bold Blend of News and Ideas. Retrieved on 2024-04-30.
  6. Parched Isaan village opts for politically correct 'cat parade' (en). The Nation (Thailand) (2018-09-03). Archived from the original on 2024-04-30. Retrieved on 2024-04-30.
  7. แล้งจัด! ชาวบ้าน จ.แพร่ นำตุ๊กตาคิตตี้ทำพิธีขอฝนแห่นางแมว (th). mgronline.com (2019-04-22). Retrieved on 2024-04-30.
  8. Sitthipoj. "Doraemon joins rain-asking ritual in Phichit", Bangkok Post, 2018-06-21. Retrieved on 2024-04-30. (in en)
  9. Geyer (2004). When Cats Reigned Like Kings: On the Trail of the Sacred Cats (in en). Andrews McMeel Publishing, 107. ISBN 978-0-7407-4697-0. 
  10. Daovisith (2023-10-15). Preserving Rain Traditions in Southeast Asia (en-US). The ASEAN Magazine. Archived from the original on 2024-04-30. Retrieved on 2024-04-30.