Haggai

Haggai or Aggeus[1] (Templeeti:IPAc-en; Templeeti:Langx – Ḥaggay; Koine Greek: Ἀγγαῖος; Templeeti:Langx) bụ onye amụma Hebrew nke ruru ezigbo ọrụ oge arụrụ nke bụ Second Temple na Jerusalem, otu n'ime minor prophets iri na abuo nọ náHebrew Bible, bukwa ónyé nke dere Book of Haggai. Àmà kwa yá ámá maka amụma nke oburu na 520 BCE, ébé onyere íwú ka ndi Juu rụgharịa ụlọ nsọ.[2] Osokwa n'otu n'ime ndị amụma atọ post-exilic sị Neo-Babylonian Exile n'ụlọ nke Judah (yá nà Zechariah, onye enyemaka ya, na Malachi, ónyé bikwara ndụ afọ otú narị ka nke ahụ mechara), Osokwa n'oge ndị Jewish history nkè bidoro ka ha lotara captivity na Babylon. Ihe áhà ya pụtara bụ "ezumike m".
Ndụ
[dezie | dezie ebe o si]Ọ bụ ihe a na-amaghị ihe ọ bụla banyere akụkọ ihe mere eme ya, akwụkwọ Haggai na-enyeghị nkọwa akụkọ ndụ banyere ndị nna nna ya ma ọ bụ ihe ọ bụla ọzọ banyere ndụ ya ma e wezụga amụma nke 520 BCE. A kpọtụrụ Haggai aha naanị n'otu akwụkwọ ọzọ nke Bible, nke bụ akwụkwọ Ezra . O were ike ịbụ na ọ so otu n'ime ndị Nebukadneza jidere n'agha kpọgara Babilọn. Ụfọdụ ndị na-ekwu ihe na-atụ aro na ọ nwere ike ịbụ agadi nwoke, ma hụkwa ụlọ nsọ gara aga tupu mbibi ya n'ihi ihe ọ na-ekwu banyere ebube mbụ nke ụlọ nsọ ahụ na Haggai 2:3 .[3] Ọ bidoro bube amụma Chineke ihe dị ka afọ iri na isii mgbe ndị Juu laghachi Juda (ihe dị ka 520 BCE). A kwụsịrị ọrụ nke iwugharị ụlọ nsọ ahụ site na atụmatụ aghụghọ nke Ndị Sameria. Mgbe a kwụsịtụrụ ya ruo afọ iri na asatọ, a malite kwara ọrụ ahụ site na mbọ Haggai na Zekaraya gbara. Ha gbara ndị mmadụ ume, nke mere ka ha si n'ụra ha, ma mee ka ha jiri mgbanwe na iwu nke gọọmentị Persia n'okpuru Darius I mee ihe.
Amụma Haggai
[dezie | dezie ebe o si]
Haggai buru amụma na ngwụcha oge 520 BCE Jerusalem, banyere ndị chọrọ iwucha ụlọ nsọ ahụ. O nwere ozi anọ, nke bidoro na August 29 ma kwụsị na December 18.[3] Ụlọ nsọ ọhụrụ ahụ ga-agafe ebube nke ụlọ nsọ gara aga. O kwuru na ọ bụrụ na arụghị ụlọ nsọ ahụ, a ga-enwe ịda ogbenye, ụkọ nri na ụkọ mmiri ozuzo na-emetụta mba ndị Juu niile.
E nwere esemokwu banyere onye tugharịrị ọrụ Haggai. Dị ka ndị ọkà mmụta si kwuo, ha na-ekwu na ọ bụ ụmụ akwụkwọ ya ndị ọkụ ziri. Otú ọ dị, omenala ndị Juu na-ekwu na umunwoke nke nnukwu nzukọ ahụ bụ ndị hụrụ maka mbipụta ahụ. A maara umunwoke nke nnukwu mgbakọ maka ịga n'ihu n'ọrụ Ezra na Nehemiah.[2]
Haggai na ndị ọrụ nke oge ya
[dezie | dezie ebe o si]Haggai kwadoro ndị ọchịchị nke oge ya, ọkachasị Zerubebele, gọvanọ nke Juda, na Jọshụa Onye Nnukwu Ukochukwu Nchụàjà. N'akwụkwọ Haggai, Chineke na-ekwu maka Zerubebele dị ka "ohu m" dịka Eze Devid bụ, ma kwuo na ọ ga-eme ya dị ka "mgbaaka akara", dịka Eze Jehoiachin bụ. Mgbaaka akara ahụ na-anọchi anya mgbaaka a na-eyi n'aka Yahweh, na-egosi na eze nwere ihu ọma Chineke. Ya mere, Haggai na-apụtaghị ìhè, ma ọ bụghị n'ụzọ doro anya, na-ekwu na Zerubebhel ga-achị alaeze Devid e weghachiri.[4]
Nkwurịta okwu ndị Juu na Persia
[dezie | dezie ebe o si]Oge alaeze Ukwu Persia nọ na-ada n'ike, Haggai hụkwara oge ahụ dị ka ohere iji weghachi Alaeze Devid. O kwenyere na Alaeze Devid nwere ike ibili ma weghachite òkè ha n'ihe gbasara ndị Juu. E ji ozi Haggai zigara ya ndị a ma ama na Zerubabel, ebe ọ ga-abụ eze Devid mbụ e weghachiri. Ọ hụrụ nke a dị ka ihe dị oké mkpa n'ihi na Alaeze ahụ ga-abụ njedebe nke ofufe arụsị ndị Juu.[2]
Haggai n'omenala ndị Juu
[dezie | dezie ebe o si]A na-akpọkarị Haggai, n'ihe odide ndị rabaị, otu n'ime umunwoke nke Nnukwu Nzukọ ahụ. Talmud nke Babilọn (narị afọ nke ise OA) kpọtụrụ aha ọmenala metụtara onye amụma Haggai, na-ekwu na o nyere ntụziaka banyere ihe atọ: (a) na ọ bụghị iwu kwesiri ekwesi maka nwoke nwanne ya nwoke lụrụ nwa ya nwanyị (dị ka nwunye ya na mmekọrịta ịlụ karịa otu nwanyị) ịlụ di na nwunye nke nwanne ya nwụrụ anwụ (nkụzi nke Ụlọ Akwụkwọ Hillel nabatara, mana Ụlọ Akwụkwọ Shammai jụrụ ya); (b) na ndị Juu bi na mpaghara Amọn na Moab; ha na-emebi na-ekewapụ ndị ogbenye (Palmy).(c) Na há nabatara ndị proselyte si ná ndị Tadmor (Palmyra) na ndị Kardu were bia.
Ememe ncheta
[dezie | dezie ebe o si]Na Kalenda liturgical nke Ọtọdọks nke Ọwụwa Anyanwụ, a na-ewere Haggai ka onye nsọ na onye amụma. ụbọchị oriri ya bụ 16 Disemba (maka ụka ndị na-eso omenala Kalenda Julian , 16 Disemba ugbu a na-adabenye na 29 Disemba nke Kalenda Gregorian nke ụbọchị taa). A na-echetakwa ya, ya na ndị ọzọ ezi omume nke Agba Ochie, na Sunday nke Ndị Nna Dị Nsọ (Sunday nke abụọ tupu Ọmụmụ nke Onyenwe anyị).
A na-etinye kwa Haggai na ndị amụma ndị ọzọ ndị obere na Kalenda nke ndị senti nke Chọọchị Ndịozi Armenia na 31 Julaị.
Haggai na Freemasonry
[dezie | dezie ebe o si]Na oge Masonic nke Holy Royal Arch Haggai bụ otu n'ime ndị isi atọ nke ogbako a. A na-akpọ ya aha onye amụma Haggai ma na-esokwa Zerubebele, Onyeisi nke Ndị Mmadụ, na Jọshụa, nwa Jọshịdu, Nnukwu Ụkọchukwu Nchụàjà.[5]
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]- Akwụkwọ Haggai
- Ili nke ndị amụma Haggai, Zakariya na Malaka
- Isiokwu a gụnyere ederede sitere na mbipụta ugbu a nangalaba ọha na eze: .mw-parser-output cite.citation{font-style:inherit;word-wrap:break-word}.mw-parser-output .citation q{quotes:"\"""\"""'""'"}.mw-parser-output .citation:target{background-color:rgba(0,127,255,0.133)}.mw-parser-output .id-lock-free.id-lock-free a{background:url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/65/Lock-green.svg")right 0.1em center/9px no-repeat}.mw-parser-output .id-lock-limited.id-lock-limited a,.mw-parser-output .id-lock-registration.id-lock-registration a{background:url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/d/d6/Lock-gray-alt-2.svg")right 0.1em center/9px no-repeat}.mw-parser-output .id-lock-subscription.id-lock-subscription a{background:url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/a/aa/Lock-red-alt-2.svg")right 0.1em center/9px no-repeat}.mw-parser-output .cs1-ws-icon a{background:url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/4c/Wikisource-logo.svg")right 0.1em center/12px no-repeat}body:not(.skin-timeless):not(.skin-minerva) .mw-parser-output .id-lock-free a,body:not(.skin-timeless):not(.skin-minerva) .mw-parser-output .id-lock-limited a,body:not(.skin-timeless):not(.skin-minerva) .mw-parser-output .id-lock-registration a,body:not(.skin-timeless):not(.skin-minerva) .mw-parser-output .id-lock-subscription a,body:not(.skin-timeless):not(.skin-minerva) .mw-parser-output .cs1-ws-icon a{background-size:contain;padding:0 1em 0 0}.mw-parser-output .cs1-code{color:inherit;background:inherit;border:none;padding:inherit}.mw-parser-output .cs1-hidden-error{display:none;color:var(--color-error,#d33)}.mw-parser-output .cs1-visible-error{color:var(--color-error,#d33)}.mw-parser-output .cs1-maint{display:none;color:#085;margin-left:0.3em}.mw-parser-output .cs1-kern-left{padding-left:0.2em}.mw-parser-output .cs1-kern-right{padding-right:0.2em}.mw-parser-output .citation .mw-selflink{font-weight:inherit}@media screen{.mw-parser-output .cs1-format{font-size:95%}html.skin-theme-clientpref-night .mw-parser-output .cs1-maint{color:#18911f}}@media screen and (prefers-color-scheme:dark){html.skin-theme-clientpref-os .mw-parser-output .cs1-maint{color:#18911f}}Easton, Matthew George (1897). "Haggai". Easton's Bible Dictionary (New and reviseed ed.). T. Nelson na ụmụ.
- ↑ CATHOLIC ENCYCLOPEDIA: Aggeus (Haggai). www.newadvent.org. Retrieved on 2023-01-01.
- ↑ 2.0 2.1 2.2 Schiffman. Judaism in the Persian Period, 53–54.
- ↑ 3.0 3.1 Bentley (1989). Building for God's Glory: Haggai & Zechariah simply explained. Darlington, England: Evangelical Press. ISBN 0852342594.
- ↑ Coogan (2009). A Brief Introduction to the Old Testament. Oxford: Oxford University Press. ISBN 978-0195332728.
- ↑ A History of Royal Arch Masonry. virginiaroyalarch.org. Retrieved on 2024-03-22.