Hana Te Hemara
Hana Mere Te Hemara (16 Febụwarị 1940 - 10 Ọktoba 1999) bụ onye ama ama na-akwado na onye ndú Maori.
Akụkọ ndụ
[dezie | dezie ebe o si]Te Hemara, nke Te Āti Awa na Ngāti Raukawa, bụ nwa nke asaa n'ime ụmụ iri na abụọ, amụrụ na Puketapu ma gụọ akwụkwọ na Waitara Convent. [1] [2][3]
O tolitere na Mangakino ebe nna ya rụrụ ọrụ na dams na Karapiro na Mangakino [3] E mesịa, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye na-arụ ọrụ telifon n’ebe dị iche iche [3]
Te Hemara malitere ịmụ ihe na Mahadum nke Auckland na 1969 mgbe ọ dị afọ 30 iji mụọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị [3] na akụkọ ihe mere eme nke New Zealand. [1] Ọ na-etinye aka na Ngā Tamatoa . [3] Ọ kwadoro Tino Rangatiratanga nke ukwuu, mweghachi nke Asụsụ Maori, na ngagharị iwe Maori n'ozuzu ya.[3][1]
Na 1970s Te Hemara bụ otu n'ime ndị guzobere Ngā Tamatoa, otu ndị na-akwado Māori. [1][4] Otu a haziri ngagharị iwe na Waitangi. [5]
Na 14 Septemba 1972, Te Hemara tinyere Lee Smith, Rawiri Paratene na Syd Jackson [6] gosipụtara mkpesa nke ihe karịrị 30,000 bịanyere aka na ndị omeiwu na-ama ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị aka ibute ụzọ ịchekwa Te Reo Māori. [1][7] Nke a mere ka a kpọpụta ụbọchị a bụ ụbọchị asụsụ Māori. Afọ atọ ka e mesịrị, a gbasaara ya na izu asụsụ Māori [6] [1] [7] [3][8]
N'afọ 1979, Te Hemara sonyeere Ngalaba Mmekọrịta Maori na Kọmitii Asụsụ Maori, n'ihi ọrụ ya. [9] O guzobere Maori Business and Professional Association nke mbụ na 1980 ma hazie Te Kopu Designers' Award maka ndị na-emepụta ihe na 1984 . [1][7]
Te Hemara lụrụ Syd Jackson na 1961. Ha zụlitere ụmụ abụọ.[3][1] Ọ nwụrụ na Auckland na 10 Ọktoba 1999, mgbe ọ dị afọ 59. [9]
Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 125 Extraordinary New Zealand Women. Our Wāhine. Retrieved on 28 June 2021.
- ↑ Tolerton (21 December 1993). Interview with Hana Te Hemara. National Library of New Zealand. Retrieved on 28 June 2021.
- ↑ 3.0 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 3.7 Bridget Underhill. Hana [Jackson Te Hemara]. Kōmako. Toi Māori Aotearoa. Archived from the original on 25 January 2018. Retrieved on 28 June 2021.
- ↑ Bielenberg (22 December 2017). The Polynesian Panthers and Negotiations of Blackness. Archived from the original on 22 February 2020. Retrieved on 22 February 2020.
- ↑ "A brief history of Waitangi Day", The New Zealand Herald, 5 February 2016. Retrieved on 28 June 2021. (in en-NZ)
- ↑ 6.0 6.1 Today marks 43 years since Māori language petition (en). Māori Television. Retrieved on 28 June 2021.
- ↑ 7.0 7.1 7.2 1945–1978 Language under threat. Te Tai. Te Manatū Taonga – Ministry for Culture and Heritage. Retrieved on 28 June 2021.
- ↑ McCaffery (27 July 2010). Revitalising Te Reo Māori – a language activist reflects on how far we have come. University of Auckland. Archived from the original on 1 June 2019.
- ↑ 9.0 9.1 "Maoridom mourns top activist", The New Zealand Herald, 30 June 2000. Retrieved on 28 June 2021. (in en-NZ)