Helena Gualinga

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Helena Gualinga
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịEcuador Dezie
Aha ọmụmụSumak Helena Sirén Gualinga Dezie
Aha enyereHelena Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya27 Febụwarị 2002 Dezie
Ebe ọmụmụSarayaku Dezie
nwanneNina Gualinga Dezie
IkwuPatricia Gualinga Dezie
Asụsụ obodoQuichua Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaSpanish, Bekee, Swedish, Finnish Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye na-akwado ikike mmadụ, environmentalist Dezie
oge ọrụ ya (mmalite)2019 Dezie
so naUbud Writers & Readers Festival 2023 Dezie

Sumak Helena Sirén Gualinga (amụrụ na Febụwarị 27, 2002) bụ onye Ecuador na-agba mbọ maka ọdịmma gburugburu ebe obibi na ikike mmadụ site na obodo Kichwa Sarayaku na Pastaza, Ecuador.[1]

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Helena Gualinga na Febụwarị 27, 2002, n'obodo Kichwa Sarayaku nke dị na Pastaza, Ecuador. Nne ya, Noemí Gualinga bụ onye Ecuador bụbu onye isi oche nke Kichwa Women's Association.[1] Nwanne ya nwanyị nke okenye bụ onye na-eme ihe ike Nina Gualinga. Nwanne nne ya Patricia Gualinga[2] na nne nne ya Cristina Gualinga bụ ndị na-agbachitere ikike ụmụ nwanyị ụmụ amaala na Amazon na ihe ndị metụtara gburugburu ebe obibi.[3] Nna ya bụ Anders Sirén, prọfesọ Finnish na-asụ Swedish[4][5] nke biology na ngalaba nke geography na geology na Mahadum Turku.[2][6]

A mụrụ Gualinga na mpaghara Sarayaku na Pastaza, Ecuador. Ọ nọrọ ihe ka ukwuu n'afọ iri na ụma ya na-ebi na Pargas ma mesịa na Turku, Finland ebe nna ya si. Ọ na-aga ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Cathedral School nke Åbo .[7]

Site na nwata, Gualinga ahụla mkpagbu nke ezinụlọ ya maka iguzo megide ọdịmma nke nnukwu ụlọ ọrụ mmanụ na mmetụta ha na gburugburu ebe obibi na ala ụmụ amaala.[1][7] Ọtụtụ ndị isi obodo ya anwụọla n'ọgụ kpụ ọkụ n'ọnụ megide gọọmentị na ụlọ ọrụ. O kwuru maka Yle na ọ na-ahụ ịzụlite ya n'amaghị ama n'ọnọdụ dị otú ahụ dị ka ohere.[7]

Ịgba mbọ[dezie | dezie ebe o si]

Gualinga aghọwo ọnụ na-ekwuru ndị obodo Sarayaku. Ọrụ ya gụnyere ikpughe esemokwu dị n'etiti obodo ya na ụlọ ọrụ mmanụ site n'ibu ozi na-enye ike n'etiti ndị ntorobịa nọ n'ụlọ akwụkwọ dị n'Ecuador.[7] Ọ na-ekwupụtakwa ozi a n'ụzọ siri ike nye ndị mba ụwa na-enwe olileanya iru ndị na-eme iwu.[8]

Mgbukpọ ọhịa na Bolivia, 2016

Ya na ezinụlọ ya na-akọwa ọtụtụ ụzọ ha, dị ka ndị otu obodo dị na Amazon, enweela mgbanwe ihu igwe, gụnyere oke ọkụ ọhịa, ọzara, mbibi na ọrịa na-agbasa site na idei mmiri, na snow na-agbaze ngwa ngwa n'elu ugwu. Mmetụta ndị a, ka ọ na-ekwu, abụwo ihe a na-ahụ anya n'oge ndụ nke ndị okenye obodo. Gualinga kọwara na ndị okenye ahụ amarala mgbanwe ihu igwe n'agbanyeghị enweghị nzụlite sayensị ha.[7]

Gualinga ji ihe ịrịba ama nke na-agụ "sangre indígena, ni una sola gota más" (ọbara ụmụ amaala, ọ bụghị otu onye ọzọ) n'èzí isi ụlọ ọrụ UN na New York City na ngosipụta ya na ọtụtụ narị ndị ọzọ na-eto eto na-ahụ maka gburugburu ebe obibi n'oge 2019 UN Climate Action Summit.[7][9]

Helena Gualinga sonyere n'ọgbakọ COP25 na Madrid, Spain. O kwuru banyere nchegbu ya banyere gọọmentị Ecuador na-enye ikike igwupụta mmanụ n'ala ụmụ amaala. O kwuru, sị: "Gọọmentị mba anyị ka na-enye mpaghara anyị na ụlọ ọrụ ndị na-ahụ maka mgbanwe ihu igwe. Nke a bụ mpụ. " Ọ katọrọ gọọmentị Ecuador maka ịsị na ọ nwere mmasị ichebe Amazon n'oge nnọkọ ahụ kama ịga arịrịọ ụmụ nwanyị Amazon na-achọ ka gọọmentị wetaara n'oge ngagharị iwe Ecuador nke 2019.[9] O gosikwara mmechuihu ya maka enweghị mmasị ndị isi ụwa na-atụle isiokwu ndị ụmụ amaala wetara na nnọkọ ahụ.[9]

Gualinga guzobere Polluters Out na Isabella Fallahi na Ayisha Siddiqa nke ebumnuche ya bụ ụlọ ọrụ mmanụ ala.[10] E guzobere òtù ahụ dị ka nzaghachi maka ọdịda nke COP25.[8] Arịrịọ nke òtù ahụ bụ: "Mkpa ka Patricia Espinosa, onye isi odeakwụkwọ nke United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC), jụ ego sitere n'aka ụlọ ọrụ mmanụ ala maka COP26!".[11]

Na mgbasa ozi a ma ama[dezie | dezie ebe o si]

Helena Gualinga bụ onye na-eme ihe nkiri "Helena Sarayaku Manta" (Helena nke Sarayaku), nke na-edekọ ndụ ya na ọrụ ya metụtara ịkụzi ụzọ ndụ Sarayaku. Eriberto Gualinga duziri ihe nkiri ahụ ma gosipụta ya na Maachị 18, 2022 na Environmental Film Festival na Nation's Capital.[12]

N'Eprel 4, 2022 egosipụtara Helena Gualinga na nwanne ya nwanyị Nina Gualinga na magazin Revista Hogar .[13] Foto ha dị n'ihu mbipụta nke 691 nke magazin ahụ ma dị ka mgbasa ozi mmekọrịta Helena si kwuo, ọ bụ oge mbụ ụmụ nwanyị ụmụ amaala nọ n'ihu magazin ahụ.

N'abalị iri abụọ na abụọ n'ọnwa Eprel afọ 2022, e sere Helena Gualinga na magazin <i id="mwcw">Vogue</i> n'otu isiokwu gbasara ihe osise ihu ọdịnala Kichwa Sarayaku nke Atenea Morales de la Cruz dere.[14]

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 "Helena Gualinga, la adolescente que desde Ecuador eleva su voz por el clima", El Universo, 2019-12-11. Retrieved on 2019-12-12. (in es) Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "ElUniverso2019" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 Castro. "'She goes and helps': Noemí Gualinga, Ecuador's mother of the jungle", Mongabay, 2020-12-13. Retrieved on 2021-03-31. (in en-US)
  3. Carlos Fresneda (2020). Ecohéroes: 100 voces por la salud del planeta. RBA Libros. ISBN 9788491877172. “En la Amazonia, las guardianas de la Pachamama (Madre Tierra) han sido secularmente las mujeres. Nina Gualinga (nacida en 1994) es la heredera de una largea tradición que viene de su abuela Cristina, de su madre Noemí y de su tía Patricia, amenazada de muerte por defender su tierra frente al hostigamiento de las grandes corporaciones petroleras, mineras or madereras.” 
  4. Suominen (5 March 2020). Reporterklassen: Klimataktivisten Helena Sirén Gualinga har många järn i elden (sv). Åbo Underrättelser. Archived from the original on 10 November 2021. Retrieved on 10 November 2021. “pappa är finlandssvensk”
  5. Ahokas (10 April 2020). Suomalaisaktivisti maailmalla – Helena Sirén Gualinga puolustaa alkuperäiskansojen oikeuksia (fi). Kansan Uutiset. Archived from the original on 10 November 2021. Retrieved on 10 November 2021. “isänsä puolelta suomenruotsalainen”
  6. "Helena Gualinga: Who is the young voice against climate change?", Ecuador Times, 13 December 2019. Retrieved on 2021-03-31. (in en-US)
  7. 7.0 7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 Koutonen. "Helena Sirén Gualinga, 17, taistelee ilmastonmuutosta vastaan Greta Thunbergin taustalla: "Tämä ei ollut valinta, synnyin tämän keskelle"", Yle Uutiset, 11 October 2019. Retrieved on 2019-12-12. (in fi) Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Koutonen2019" defined multiple times with different content
  8. 8.0 8.1 Foggin (2020-01-31). Helena Gualinga is a voice for indigenous communities in the fight against climate change (en-US). Latin America Reports. Archived from the original on 2021-03-11. Retrieved on 2020-05-06. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Foggin2020" defined multiple times with different content
  9. 9.0 9.1 9.2 La adolescente Helena Gualinga, activista del pueblo Sarayaku, arremetió contra el Gobierno de Ecuador en la COP25 de Madrid. El Comercio (11 December 2019). Archived from the original on 12 December 2019. Retrieved on 2019-12-12. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "ElComercio2019" defined multiple times with different content
  10. Chan (2020-04-21). Climate Activists Are Holding Virtual Protests Now, Here’s How You Can Join Them (en-GB). British Vogue. Retrieved on 2022-04-20.
  11. Our Petition (en-US). Polluters Out. Archived from the original on 4 May 2020. Retrieved on 2020-05-06.
  12. Helena Sarayaku Manta (Helena of Sarayaku). The 30th Anniversary Environmental Film Festival in the Nation's Capital. Archived from the original on 2022-04-09. Retrieved on April 1, 2022.
  13. La Amazonía tiene voz de mujer: Nina y Helena Gualinga (es-EC). www.vistazo.com. Retrieved on 2022-04-26.
  14. In the Ecuadorian Amazon, Wituk Face-Painting Is an Act of Resistance (en-US). Vogue (2022-04-22). Retrieved on 2022-04-26.