Gaa na ọdịnaya

Hendrietta Bogopane-Zulu

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Hendrietta Bogopane-Zulu

Deputy Minister of Social Development
[[ Ambassador to Templeeti:CountryPrefixThe]]
In office
Templeeti:En dash range
Deputy Minister for Women, Children and Persons with Disabilities
[[ Ambassador to Templeeti:CountryPrefixThe]]
In office
Templeeti:En dash range
Personal details
Born (1971-03-11) 11 Maachị 1971 (age 54)
Political partyAfrican National Congress

Hendrietta Ipeleng Bogopane-Zulu (amụrụ 11 Maachị 1971) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na onye ndọrọndọrọ ọchịchị South Africa nke na-eje ozi ugbu a dị ka osote onye isi na mmepe mmekọrịta kemgbe 26 Mee 2014. Ọ nọchitere anya African National Congress (ANC) na National Assembly site na 1999 ruo 2019 .

A mụrụ Bogopane-Zulu kpuru ìsì na ọ bụ onye na-akwado nkwarụ . Tupu a họpụta ya n'ọkwa ọ dị ugbu a, ọ bụ osote onye minista na-ahụ maka ụmụ nwanyị, ụmụaka na ndị nwere nkwarụ site na 2011 ruo 2014 na osote onye na-ahụ maka ọrụ ọha site na 2009 ruo 2011. Oge ya n'ọkwa ikpeazụ jikọtara ya na Nkandlagate, ya mere ọ tinyere aka na nyocha ndị metụtara ya.

Ndụ mmalite na mmemme

[dezie | dezie ebe o si]

Amụrụ na 11 Maachị 1971, Bogopane-Zulu tolitere n'ime ime obodo Bophuthatswana ( North West Province dị ugbu a). [1] A mụrụ ya kpuru ìsì ma a wara ya ahụ́ ọtụtụ ugboro n'oge ọ bụ nwata ma mee ka ọ kpuo ìsì. [2] [1] Na mgbakwunye na asambodo na diplọma dị iche iche, o nwere BTech na mmekọrịta ọha na eze site na Technikon Pretoria, [1] BBA sitere na Central University of Nicaragua, yana MBA sitere na Mahadum Azteca . [3]

Ọ banyere na ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị ka onye na-elekọta mmadụ ma na-arụsi ọrụ ike na nkwarụ nkwarụ na ọtụtụ forums dị iche iche. [3] Ọ bụ onye nchoputa nke Disabled Youth South Africa, ngalaba ntorobịa nke Disabled People South Africa . [3] N'agbata 1996 na 1999, ọ bụ onye nhazi mba mbụ nke mmemme mmepe ụmụ nwanyị nwere nkwarụ na Ngalaba Na-ahụ Maka Ọrụ na Ọchịchị nke mba. [4] N'ime oge a, [4] ọ na-anọchitekwa anya ọdịmma nke ndị nwere nkwarụ na National Economic Development and Labor Council na South African Qualifications Authority, [3] ma nyere aka dee akụkụ ndị metụtara nkwarụ nke Iwu Equity Equity nke 1998. [3] [5]

Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị

[dezie | dezie ebe o si]

Nzuko omeiwu nke mba: 1999–2009

[dezie | dezie ebe o si]

Na nhoputa ndi ochichi nke 1999, Bogopane-Zulu hoputara na National Assembly, ulo omebe iwu nke South Africa nzuko omeiwu . Ọ nọchitere anya African National Congress (ANC) - ọ bụbu [2] onye so na ngalaba mpaghara pati ahụ na Tshwane East [4] - mana ọ bụ otu n'ime ndị nnọchi anya ise ahọpụtara na ndepụta ANC nke ndị Disabled People South Africa. [6]

N'oge mbụ ya na Mgbakọ Mba, Bogopane-Zulu bụ onye isi oche Kọmitii Nlebaanya Nkwekọrịta na Ụmụaka, Ndị Ntorobịa na Ndị Nkwarụ ; [7] n'oge nke abụọ ya, nke malitere mgbe ntuli aka izugbe nke 2004 gasịrị, ọ bụ onye so na kọmitii Pọtụfoliyo na-ahụ maka mmepe mmekọrịta . [3] N'ime oge a, ọ nọkwa na-arụsi ọrụ ike na World Blind Union, [4] ebe o jere ozi na kọmitii na-ahụ maka nyocha iwu. [3]

Ọrụ Ọha: 2009-2011

[dezie | dezie ebe o si]

A họpụtara Bogopane-Zulu ọzọ oche nzuko omeiwu ya na ntuli aka izugbe nke Eprel 2009, [8] na na 10 Mee, Onye isi ala a họpụtara ọhụrụ bụ Jacob Zuma họpụtara ya ka ọ bụrụ osote onye minista na-ahụ maka ọrụ ọha n'okpuru Minista Geoff Doidge . [9] Ọ bụ nwanyị mbụ nwere nsogbu anya nke a họpụtara ka ọ bụrụ onye minista ma ọ bụ osote onye isi ala, [10] na ọ bụ otu n'ime naanị ndị minista abụọ nwere nkwarụ na ndị osote minista n'okpuru ọchịchị Zuma, [3] nke ọzọ bụ Michael Masutha .

Nkwalite nchekwa Nkandla

[dezie | dezie ebe o si]

  Mgbe Bogopane-Zulu nọ na Ngalaba Na-ahụ Maka Ọrụ Ọha, Ngalaba Na-ahụ Maka Ọha na-ahụ maka Ọha na-enye ikike maka usoro nkwalite nchekwa dị oke egwu na Nkandla obibi nke President Zuma. A nyochara ọrụ ahụ ruo ọtụtụ afọ ka nke ahụ gasịrị, ogologo oge Bogopane-Zulu hapụrụ Pọtụfoliyo ahụ, ma ya na Minista Doidge tinyere aka na nyocha ndị ahụ. Na Disemba 2013, onye nọchiri Doidge, Thulas Nxesi, gosipụtara akụkọ banyere nyocha nke ndị minista na-ahụ maka nkwalite nchekwa; akụkọ ahụ kagburu Zuma ime ihe ọjọọ mana ọ tụrụ aro ka Doidge na Bogopane-Zulu nyochakwu maka omume ọjọọ nwere ike ime. [11] Bogopane-Zulu gọrọ agọ na ọ mejọrọ ma kwuo na a gbatabeghị ya nke ọma n'oge a jụrụ ya. [11] [12]

Ka ọ na-erule oge ahụ, Mail & Guardian enwetala akwụkwọ akụkọ na-adịru nwa oge nke nyocha yiri nke a, nke a na-eduzi nke Onye Nchebe Ọha, Thuli Madonsela . Dị ka Mail & Guardian si kwuo, akụkọ Madonsela na-atụ aro na Bogopane-Zulu ewepụla ya na ọrụ Nkandla mgbe ọ jụrụ ajụjụ gbasara nkọwa nke mmefu na nkwekọrịta. [13] Mgbe e wepụtara akụkọ ikpeazụ nke Madonsela na March 2014, o kpughere na Bogopane-Zulu etinyela aka na mkparịta ụka gbasara ọdọ mmiri na-ese okwu na Nkandla; A kọrọ na ọ kwadoro ịwụnye ọdọ mmiri n'ihi "mmepe emepe", na-atụ aro na ụmụntakịrị obodo nwere ike ịnweta nkuzi igwu mmiri na ya. [14] [15] Madonsela kwubiri na ọ nweghị ihe akaebe na-egosi na Doidge na Bogopane-Zulu etinyela aka na nhọpụta nke ndị ọrụ nkwekọrịta na ọrụ ahụ. Otú ọ dị, Onye isi ala Zuma n'onwe ya mesịrị mebie nke a, na-ewere usoro nyocha nke Nxesi n'ihu ọha ma kwuo na nyocha ndị ọzọ na-atụ aro na Doidge na Bogopane-Zulu nwere ike ịkpata "nnyonye anya na-ezighị ezi ... na nhọpụta nke ụfọdụ ndị ọrụ nkwekọrịta, ndị na-ebubata ma ọ bụ ndị na-enye ọrụ". [16] [17]

Ụmụ nwanyị, ụmụaka na ndị nwere nkwarụ: 2011–2014

[dezie | dezie ebe o si]

Na 24 October 2011, Zuma kwupụtara mgbanwe nke Bogopane-Zulu họpụtara ka ọ bụrụ osote onye na-ahụ maka ụmụ nwanyị, ụmụaka na ndị nwere nkwarụ n'okpuru Minista Lulu Xingwana . [18] [19] O mechara kwuo na ọrụ anụ ụlọ ya na-arụ n'ozi gụnyere ịnweta ohere, ịda ogbenye, na HIV / AIDS . [20]

Mmepe mmekọrịta ọha na eze: 2014-ugbu a

[dezie | dezie ebe o si]

N'ịgbaso ntuli aka izugbe nke Mee 2014, Bogopane-Zulu bụ onye a họpụtara ọzọ n'ọkwa nke anọ ya na National Assembly ma Zuma họpụtara ya ka ọ bụrụ osote onye minista na-ahụ maka mmepe mmekọrịta ọha na eze, na-eje ozi n'okpuru Minista Bathabele Dlamini . [21] Dlamini na Bogopane-Zulu nwere mmekọrịta siri ike na nzuko omeiwu ma boro ebubo na ha anọghị na nzukọ kọmitii ndị omeiwu. [22]

Onye nọchiri Zuma, Onye isi ala Cyril Ramaphosa, n'okpuru ndị minista Susan Shabangu na Lindiwe Zulu, debere ya n'ụlọ ọrụ osote ya. [23] Agbanyeghị, na ntuli aka izugbe nke afọ 2019, Bogopane-Zulu nọ n'ọkwa 143 na ndepụta pati ANC ma ghara inweta ntuliaka ọzọ na oche ndị omeiwu ya; [8] Ya mere Ramaphosa kpọgharịrị ya ọzọ site na iji usoro iwu kwadoro nke nyere ohere ka a họpụta ndị osote minista abụọ site na mpụga National Assembly. [24]

Mmemme na atumatu

[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2016, mgbe ọ na-agwa Òtù Mba Ndị Dị n'Otu (UN) Commission on Narcotic Drugs n'aha otu ụlọ ọrụ African Union, Bogopane-Zulu kpọrọ oku maka ụzọ mbelata mmebi ahụ maka iji ọgwụ eme ihe . [25] [26] Emechara nabata usoro mbelata ihe mmerụ ahụ na amụma South Africa site na atụmatụ njikwa ọgwụ gọọmentị. Na 2020, na-ekwu okwu ọzọ na UN, Bogopane-Zulu kpọkwara oku ọzọ maka mbelata mmerụ ahụ yana ụzọ "usoro ruuru mmadụ ", na-arụ ụka na agha zuru ụwa ọnụ na ọgwụ ọjọọ dara na ekwesịrị kagbuo ọgwụ riri ahụ . [27]

Bogopane-Zulu dọtakwara ndị nta akụkọ maka echiche ya gbasara ime ihe ike metụtara nwoke na nwanyị, bụ nke nwetara nnukwu mmasị ọha na eze na 2019 na 2020 ka e gbuchara Uyinene Mrwetyana . Na Disemba 2019, n'oge okwu isi okwu ya na ogbako mgbochi mgbochi ime ihe ike nke UN na-akwado na Johannesburg, Bogopane-Zulu rụrụ ụka na ọ bụghị naanị ụmụ nwanyị "ndị a tara ahụhụ" kamakwa "ndị na-enye aka" na ime ihe ike dabere na nwoke. [28] [29] Ọ rụrụ ụka na ụmụ nwanyị "na-azụ ụmụ nwoke iwe", dịka ọmụmaatụ mgbe ndị nne nanị ha na-azụ ụmụ na-agọnahụ nna ha ịhụ ụmụ ha nwoke. [28] Na mmemme ọnwa ụmụ nwanyị n'August 2020, e hotara ya na-ekwu na ọrịa kansa so na-eme ihe ike metụtara nwoke na nwanyị ka ọ na-emetụta akụkụ ahụ mmekọahụ. Dị ka Mail & Guardian si kwuo, o jiri ihe atụ nke ọrịa cancer cervical, na-ekwu na, "mgbe ụmụ nwanyị na-enwe ihe mgbu, na-aga ọgwụgwọ, ha enweghị ike ịrụ ọrụ alụmdi na nwunye nke inye ndị mmekọ ha mmekọahụ, a na-emegbu ha, na-emeso ha ihe." [30] O dekwara usoro Tweets na-akọwa echiche a. [31] Na nzaghachi, Sonke Gender Justice kwetara na nrụgide na-esite na ọrịa ọ bụla nwere ike ịkpata nsogbu di na nwunye, mana rụrụ ụka na:

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 1.2 (December 2012) "Deputy Minister Bogopane-Zulu takes us on her journey of living with disability". Pfanelo 3. 
  2. 2.0 2.1 Thornycroft. "Disabled take struggle to Parliament", The Braille Monitor, 27 July 2001. Retrieved on 22 July 2023. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":1" defined multiple times with different content
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 3.7 Deputy Minister: Hendrietta Ipeleng Bogopane-Zulu, Ms. Department of Social Development. Retrieved on 2023-07-22. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":2" defined multiple times with different content
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 Hendrietta Ipeleng Bogopane-Zulu, Ms. South African Government. Retrieved on 2023-07-22. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":3" defined multiple times with different content
  5. "Minister in sex scandal", IOL, 7 November 2010. Retrieved on 22 July 2023.
  6. (2007-04-01) in Watermeyer: Disability and Social Change: A South African Agenda (in English). HSRC Press, 70. ISBN 978-0-7969-2137-6. 
  7. Election of chairperson (en). Parliamentary Monitoring Group (19 October 1999). Retrieved on 2023-07-22.
  8. 8.0 8.1 Hendrietta Ipeleng Bogopane-Zulu (en). People's Assembly. Retrieved on 2023-07-22. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":5" defined multiple times with different content
  9. Statement by President Jacob Zuma on the appointment of the new Cabinet. South African Government (10 May 2009). Retrieved on 2023-07-22.
  10. Blind group praises Zuma (en-US). News24 (11 May 2009). Retrieved on 2023-07-22.
  11. 11.0 11.1 'Nothing to hide' says Bogopane-Zulu (en). eNCA (23 December 2013). Retrieved on 2023-07-22.
  12. I’m not carrying can for Nkandla, says former minister (en-ZA). The Mail & Guardian (2013-12-22). Retrieved on 2023-07-22.
  13. Nkandla report: Payback time, Zuma (en-ZA). The Mail & Guardian (2013-11-28). Retrieved on 2023-07-22.
  14. Nkandla: It’s a swimming pool, not a fire pool (en-US). News24 (19 March 2014). Retrieved on 2023-07-22.
  15. Phiyega’s Nkandla fire pool claim still a burning issue for ANC (en-ZA). The Mail & Guardian (2014-03-27). Retrieved on 2023-07-22.
  16. The Nkandla 'hit list' (en-US). News24 (15 August 2014). Retrieved on 2023-07-22.
  17. Jacob Zuma’s architect: ‘I won't pay’ (en-US). News24 (17 August 2014). Retrieved on 2023-07-22.
  18. Zuma replaces ministers (en-US). News24 (24 October 2011). Retrieved on 2023-07-22.
  19. Wet (2011-10-24). Zuma announces far-reaching cabinet reshuffle, suspends Cele (en). Daily Maverick. Retrieved on 2023-07-22.
  20. Breaking barriers for people with disability. Vuk'uzenzele (November 2013). Retrieved on 2023-07-22.
  21. Hogg (2014-05-25). Full List of Jacob Zuma's 2014 cabinet – all the Ministers and Deputies (en-GB). BizNews. Retrieved on 2023-07-22.
  22. Makinana (7 May 2017). Bathabile bunks Parly meetings (en-US). News24. Retrieved on 2023-07-22.
  23. Nicolson (2019-05-29). Ramaphosa cuts Cabinet from 36 to 28 ministers, half of whom are women (en). Daily Maverick. Retrieved on 2023-07-22.
  24. "Current composition of the newly sworn-in 6th Parliament", Parliament of South Africa, 6 June 2019. Retrieved on 22 July 2023.
  25. It’s time to end SA’s war on drugs (en-ZA). The Mail & Guardian (2017-06-29). Retrieved on 2023-07-22.
  26. Howell. "Deputy Minister of Social Development indicates commitment to harm-reduction efforts for substance use despite troubles", University of Cape Town, 17 March 2016. Retrieved on 22 July 2023.
  27. The case for decriminalising personal drug use (en-ZA). The Mail & Guardian (2020-10-03). Retrieved on 2023-07-22.
  28. 28.0 28.1 Maphanga (4 December 2019). 'We raise angry boys' – deputy minister says women also to blame for gender-based violence (en-US). News24. Retrieved on 2023-07-22.
  29. Head (2019-12-04). Deputy Minister causes a stir, says "women also responsible for GBV" (en-ZA). The South African. Retrieved on 2023-07-22.
  30. Real action on gender-based violence a pipe dream as women die every day (en-ZA). The Mail & Guardian (2020-08-27). Retrieved on 2023-07-22.
  31. Bogopane-Zulu causes a stir after cancer gender-based violence tweets (en). The Citizen (2020-08-22). Retrieved on 2023-07-22.

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]