Gaa na ọdịnaya

Henry Fadamiro

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Henry Yemisi Fadamiro bụ ọkachamara n'ihe gbasara ụmụ ahụhụ na ụmụ ahụhụ na Naịjirịa na Amerịka, ọ bụkwa onye nchịkwa agụmakwụkwọ nwere nnyocha n'ihe gbasara usoro kemịkalụ na nke anụ ahụ nke mmekọrịta osisi na ụmụ ahụhụ na tritrophic. Ọ bụ onye guzobere International Association of Black Entomologists, IABE (onye bụbu onye ọkachamara n'ihe gbasara ụmụ ahụhụ na ụmụ ahụhụ na ndị ojii). Ọ bụ onye otu Royal Entomological Society, African Academy of Sciences, Nigerian Academy of Science, na onye otu National Academy of Inventors..

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Fadamiro na Ondo, Ondo Steeti, Naịjirịa. [1] Ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị ya na St. Joseph's College, Ondo, Nigeria. O nwetara nzere bachelọ na Biology n'afọ 1989 na Federal University of Technology, Akure, Nigeria . Ọ gụsịrị nzere Master of Science n'otu ngalaba ahụ ma mesịa nweta Ph.D. na Entomology na Pest Management na Mahadum Oxford na England n'afọ 1995, ebe ọ bụ Rhodes Scholar/<

Ọrụ agụmakwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

Fadamiro na-eje ozi ugbu a dị ka osote onye isi oche maka nyocha maka Mahadum Texas A&amp;M, College Station.[2] N'oge gara aga, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nchọpụta na International Institute of Tropical Agriculture, Ibadan, Nigeria, Iowa State University, University of Minnesota, na Minnesota Department of Agriculture./< Memoirs of black entomologists : reflections on childhood, university, and career experiences. Annapolis, MD: Entomological Society of America. pp. 109–112. ISBN 978-0-9776209-9-9. Retrieved 16 February 2022.</ref> N'afọ 2003, ọ malitere dị ka osote prọfesọ na Mahadum Auburn wee ghọọ prọfesụ n'afọ 2012./< "Fadamiro named associate dean for research, associate director of AAES", blog-agriculture.auburn.edu. (in en)</ref> N'afọ 2021, a họpụtara ya ka ọ bụrụ Chief Scientific Officer & Associate Director nke Texas A&amp;M AgriLife Research na dị ka Associate Dean maka College of Agriculture and Life Sciences na Texas A&m University. [3][4] Fadamiro guzobere ma jee ozi dị ka onye isi oche nke International Association of Black Entomologists.

Akwụkwọ ndị kacha kpọtụrụ aha ya bụ:

  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Mmetụta nke iri shuga na carbohydrate na metabolism lipid na parasitoid wasp. [Ihe e dere n'ala ala peeji] (E depụtara ya ugboro 270, dị ka Google Scholar si kwuo[5]
  • Onagbola EO, Fadamiro HY. Nnyocha nke microscopy electron nke antennal sensilla nke Pteromalus cerealellae (Hymenoptera: Pteromalidae). Micron 2008 Jul 1;39 (5):526-35 (E depụtara ugboro 164, dị ka Google Scholar si kwuo
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ụgbala na-eji ụda dị mma maka mkpebi ísì. Nature, 393 (6685), 530-53 (E depụtara ya ugboro 140, dị ka Google Scholar si kwuo
  • Xiao Y, Fadamiro HY. Nzaghachi na-arụ ọrụ na mmasị nke ụdị atọ nke ụmụ ahụhụ na-eri anụ (Acari: Phytoseiidae) na citrus red mite, Panonychus citri (Acari) Nchịkwa Biological. 2010 Jun 1;53 (3):345-52. E depụtara ya ugboro 123 dị ka Google Scholar si kwuo
  • Fadamiro HY, Baker TC. Ọrụ ọmụmụ na ogologo ndụ nke nwanyị Europe na-agba ọka, Ostrinia nubilalis: mmetụta nke ọtụtụ ịlụ, igbu oge n'ịlụ, na inye ndị okenye nri. Journal of Insect Physiology. 1999 Apr 1;45 (4):385-92. (E depụtara ya ugboro 120, dị ka Google Scholar si kwuo
  • Fadamiro HY, Heimpel GE. Mmetụta nke ụkọ shuga na ndụ na mmegharị nke carbohydrate na parasitoid Macrocentrus grandii (Hymenoptera: Braconidae). Annals nke Entomological Society of America. 2001 Nov 1;94 (6):909-16 (E depụtara ya ugboro 118, dị ka Google Scholar si kwuo

Ndụ onwe onye

[dezie | dezie ebe o si]

Ọ lụrụ Helen Fadamiro, o nwekwara ụmụ atọ.

Nkwado na onyinye

[dezie | dezie ebe o si]

A kpọrọ ya onye otu Royal Entomological Society n'afọ 2010, / https://entsoc.org/PDF/Southeastern/Archives/SEB_Final_Bus_Mtg_minutes_2011.pdf%7Carchiveurl=https://web.archive.org/web/20191216131748/https://entsoc.org/PDF/Southeastern/Archives/SEB_Final_Bus_Mtg_minutes_2011.pdf%7Carchivedate=16 December 2019}}</ref>[6] Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nchịkọta akụkọ maka Physiological Entomology site n'afọ 2010 ruo n'afọ 2019. [7][8]

Edemsibịa

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Riddick (2015). Memoirs of black entomologists : reflections on childhood, university, and career experiences (in en). Annapolis, MD: Entomological Society of America, 109–112. ISBN 978-0-9776209-9-9. Retrieved on 16 February 2022. 
  2. "Fadamiro selected to lead strategic initiatives for Texas A&M's Division of Research". Retrieved on 20 March 2023.
  3. "Fadamiro joins AgriLife Research as chief scientific officer", AgriLife Today, 26 April 2021.
  4. Fadamiro. Henry FADAMIRO | Professor & Associate Dean for Research | PhD | Auburn University, AL | AU | Department of Entomology and Plant Pathology (en). ResearchGate.
  5. Henry Fadamiro. Google Scholar. Retrieved on 21 March 2023.
  6. "Auburn University Faculty Awards: 2011 Alumni Professors", Auburn University. (in en)"Auburn University Faculty Awards: 2011 Alumni Professors". Auburn University.
  7. Weaver (2015). "Changes to Physiological Entomology: New Co-Editor and members of the Editorial Board" (in en). Physiological Entomology 40 (1): 1. DOI:10.1111/phen.12092. ISSN 1365-3032. 
  8. Hardie (2010). "Editorial" (in en). Physiological Entomology 35 (1): 1. DOI:10.1111/j.1365-3032.2010.00721.x. ISSN 1365-3032.