Gaa na ọdịnaya

House blessing

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Ngọzi ụlọ (nke a makwaara dị ka ọgwụgwọ ụlọ, mkpochapụ ụlọ, nchacha ụlọ na ikpochapụ oghere) bụ ememe ezubere ichebe ndị bi n'otu ụlọ ma ọ bụ ụlọ pụọ na ihe ndabara, ma tupu ịkwaga n'ime ya ma ọ bụ "ịgwọ" ya mgbe ihe omume gasịrị. Ọtụtụ okpukpe na-enwe ngọzi ụlọ n'otu ụdị ma ọ bụ ọzọ.[1]

Iso Ụzọ Kraịst

[dezie | dezie ebe o si]
Okpueze Krismas na-achọ ụlọ mma, nke nwere akụkụ aka ekpe nke Ọnụ ụzọ ihu ihu nke e dere maka Epiphanytide na okpueze okpuezi nke nwere bọọdụ nke Angel GabrielMmụọ ozi Gabriel

Na Iso Ụzọ Kraịst, ngozi ụlọ bụ omenala oge ochie, nke a pụrụ ịhụ na Roman Katọlik, Chọọchị Ọtọdọks, na alaka ụfọdụ nke Protestantism. Na Roman Katọlik, Lutheranism, Anglicanism, Methodism na Ọtọdọks, a na-emekarị ha bụ onye pastọ nwere ike fesa mmiri dị nsọ (dabere na omenala okpukpe) ka ọ na-aga n'ime ụlọ ọ bụla nke ụlọ ahụ, na-esonyere ndị bi n'ụlọ ahụ, na-ekpe ekpere maka ndị bi na ya..[1][2]

Ngọzi ụlọ malitere n'oge mbụ nke Iso Ụzọ Kraịst,[1] na n'okpukpe Katọlik, emume a na-ewere ụdị ekpere, na-arịọ arịrịọ na ọtụtụ ngọzi. A pụkwara iji nnu gọzie na ihe nsure ọkụ na-esi ísì ụtọ mee ihe.[2] Akwụkwọ Methodist bụ Akwụkwọ Ofufe maka Ụka ​​na Ụlọ (1965) nwere "Ọfịs maka Ngọzi nke Ebe obibi".[3] Matiu 2:11 kwuru:[3]

"Mgbe ha rutere n'ụlọ ahụ, ha hụrụ nwatakịrị ahụ na nne ya Meri, ha wee kpuo ala ma fee ya ofufe. Mgbe ahụ, ha meghere akụ ha ma nye ya onyinye ọlaedo na ihe nsure ọkụ na-esi ísì ụtọ na myrra".

N'ihi ya, ndị Anglịkan, ndị Katọlik, ndị Lutheran, ndị Metọdist na Ndị Kraịst Ọtọdọks na-enwekarị ngọzi ụlọ ha na Epiphany, na Jenụwarị 6; ngọzi a na-amalite site na omenala Ndị Kraịst nke ịpị ọnụ ụzọ na Ekpere n'ebe ịchụàjà ụlọ.[4] Omenala nke ngọzi ụlọ Epiphanytide na-echeta nleta nke ndị Magi na nwatakịrị Jizọs.[5] A pụkwara ijikọ emume ahụ na ocheeze n'ụlọ, ọ bụ ezie na nke a bụ emume dị iche ma lekwasị anya na nraranye nke ndị bi n'ụlọ ahụ.

Ngọzi ụlọ na Pennsylvania Dutch Country na-ewere ụdị kaadị e biri ebi, nke a na-etinye na mgbidi nke ụlọ ịnọdụ ala, ma na-achọpụta mmalite ha na omume yiri nke ahụ na Netherlands na Belgium. Ngọzi, nke ndị Katọlik na ndị Protestant na-eji, na-ejikarị ihe osise nke obe Kraịst na ekpere "na Sweet Name nke Jizọs na ndị senti ya hụrụ n'anya". E bipụtara ọtụtụ n'ime ndị a na Belgium, na Turnhout.[6]

In Alsace, such blessings have origins in the Pestbriefe (pestilence letters) of the Middle Ages, sold at fairs to those wishing to protect themselves from disease, and the Feuerbriefe (fire letters) brought back by pilgrims from Cologne and containing intercessory prayers to the Three Kings (usually with the letters "CMB", for Caspar, Melchior, Balthasar, incorporated somewhere into the design) for God protecting their homes from fire and disaster. Other blessings, found in Alsace and brought to Pennsylvania, include blessings of the entranceway to a house, stable blessings invoking Saint Leonard or Saint Blasius, blessings against Feuer und Brand addressed to Saint Agatha, and even blessings for house pets addressed to Saint Florentius.[6]

Chọọchị Jizọs Kraịst nke Ndị Nsọ Ụbọchị Ikpeazụ na-esokwa na ngọzi ụlọ, na-ezo aka na ha dị ka nraranye ụlọ. [7]

Okpukpe Hindu

[dezie | dezie ebe o si]

Na okpukpe Hindu, a na-eme ngọzi ụlọ mgbe niile tupu ndị mmadụ abanye. Site n'ụlọ ọhụrụ, nke a bụ mgbe arụchara ya, mana n'ụlọ a zụrụ ya, a ga-eme ya mgbe a zụrụ ụlọ mana tupu ọ kwaga. Ọ bụ onye ụkọchukwu Hindu na-eme ngọzi ahụ ma dịgasị iche iche n'India niile. Na Gujarat, ngọzi na-agụnye ịme abhisheka na murti, nke na-abụkarị nke Onyenwe anyị Ganesha, nke ndị nwe ụlọ na-eme mgbe onye ụkọchukwu na-abụ abụ mantras. Na Tamil Nadu, ngọzi ụlọ ọdịnala na-agụnye abụ mantras, ịkpọrọ ehi n'ime ụlọ niile, na (n'ikpeazụ) isi ụfọdụ mmiri ara ehi na kichin. A na-ejikwa mamịrị ehi (komiyam) maka ịsa ahụ.

Okpukpe Buddha

[dezie | dezie ebe o si]

Mahayana Buddha Na omenala Han nke Mahayana Buddhism - nke a na-eme na China, Taiwan, na ụwa ndị ọzọ nke Sinophone - ngọzi ụlọ na-agụnye iji mmiri na-awụfu ebe obibi ọhụrụ nke a na'ụzọ dị nsọ nke nwere nnukwu ọmịiko Mantra (cn. 大悲咒); a maara ememe a dị ka sajing (cn. 化淨) ma ndị kwere ekwe ma ọ bụ ndị mọnk kpọrọ nwere ike iduzi ya. [8]Na mgbakwunye, tupu ha ebido n'ebe obibi ọhụrụ ahụ, ndị kwere ekwe nwere ike ịhazi maka ozi ncheta pụrụ iche (Chaoji, cn. 超薦) a ga-eme n'ụlọ nsọ maka chi nwe ala ọhụrụ ahụ; a na-eme nke a na-enwe olileanya na chi nwe ala nwere ike ịtọghata na okpukpe Buddha, ghọọ mmụọ obiọma ma ọ bụrụ na ọ bụghị, ma mụọ ya ọzọ n'Ala Dị Ọcha nke Amitabha.[9]   Ememe ngọzi ụlọ Kojangi chọrọ otu azụ na-acha ọbara ọbara, osikapa na Azuki beans (sekihan), obere karama nke sake, akpa osikapa a na-emegheghị, na akpa ọhụrụ nke nnu.[10]Ohere

N'omenala Gurung nke Nepal, ọtụtụ ezinụlọ nwere ngọzi ụlọ ugboro abụọ n'afọ na Machị na Ọktoba nke onye ụkọchukwu Lama na-eme. N'oge ngọzi Ọktọba, a na-akwụnye ọkọlọtọ ekpere ọhụrụ n'ụlọ ahụ (nke a na-ahụkarị n'osisi achara) na akwa ngọzi e kegidere n'elu ọkọlọtọ ikpe na ngwakọta ọka n'ime akpa e kegidere na ala.

Okpukpe Mandae

[dezie | dezie ebe o si]

Na Dehwa d-Šišlam Rabba ("Festival of the Great Shishlam, on the 6th-7th days of Daula, corresponding to Epiphany in Christianity), Ndị ụkọchukwu Mandaean na-eleta ezinụlọ ma nye ha okpueze myrtle ka ha kwụnye n'ụlọ ha maka afọ fọdụrụ iji chebe ha pụọ na ihe ọjọọ. Ezinụlọ ahụ na-enyekwa ndị ụkọchukwu onyinye enyemaka.

  • Ihe Ndị Dị Nsọ
  • Ịchụpụ mmụọ ọjọọ n'Iso Ụzọ Kraịst
  • Ntọala mbụ
  • Polaznik

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1 2 House Blessing. American Communications Foundation (2003-08-01). Archived from the original on 2007-04-03. Retrieved on 2008-10-18.
  2. Jenny Schroedel (2006). The Everything Mary Book. Everything Books. ISBN 9781593377137. 
  3. Matthew 2:11 (New International Version). The Bible. BibleGateway.com. Retrieved on 2008-10-18.
  4. Williams (2013). Just As I Am: A Practical Guide to Being Out, Proud, and Christian (in English). Crown Publishing Group. 
  5. Aaron. "'Tis the season when many of us bless our homes", Toronto Star, TheStar.com, 23 December 2006. Retrieved on 2008-10-18.
  6. 1 2 Don Yoder (2005). "House Blessings and Heaven Letters", The Pennsylvania German Broadside. Penn State Press, 195198. ISBN 9780271026794. 
  7. Dedicating Homes (en). www.churchofjesuschrist.org. Retrieved on 2024-09-06.
  8. 法性講場 第54集 新居入伙做啲咩?. YouTube (3 October 2018).
  9. 法性講場 第54集 新居入伙做啲咩?. YouTube (3 October 2018).
  10. Joseph M. Gardewin (2000). "Bishop Jiku Rose: A Tendai Ajari in Hawai'i", in Karma Lekshe Tsomo: Innovative Buddhist Women. Routledge. ISBN 9780700712199.