Idrissa Ouédraogo

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Idrissa Ouédraogo
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịBurkina Faso Dezie
Aha enyereIdrissa Dezie
aha ezinụlọ yaOuedraogo Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya21 Jenụwarị 1954 Dezie
Ebe ọmụmụBanfora Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya18 Febụwarị 2018 Dezie
Ebe ọ nwụrụOuagadougou Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaFrench language Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye nhazi ndu ihe nkiri, onye nhazi ederede, onye na-emeputa ihe nkiiri Dezie
ebe agụmakwụkwọInstitut des hautes études cinématographiques Dezie
oge ọrụ ya (mmalite)1970 Dezie
Ọrụ ama amaGrandmother, Tilai, Kadi Jolie Dezie
Ihe nriteChevalier des Arts et des Lettres, Stallion of Yennenga Dezie
ụdị metụtaraCategory:Films directed by Idrissa Ouedraogo Dezie
akwụkwọ faịlụ naSAPA Foundation, Swiss Archive of the Performing Arts Dezie
Idrissa Ouedraogo , Cines del Sur 2007

Idrissa Ouédraogo (a mụrụ n'abalị 21 ọnwa Jenụwarị afọ 1954, ọ nwụọ na'abalị 18 ọnwa Febụwarị afọ 2018) bụ onye na-eme ihe nkiri na Burkinabé. Ọrụ ya na-enyocha esemokwu dị n'etiti ime obodo na ndụ obodo na ọdịnala na ọgbara ọhụrụ n'obodo ya bụ Burkina Faso na ebe ndị ọzọ n'Africa. A maara ya nke ọma maka ihe nkiri ya bụ Tilaï, nke meriri Grand Prix na 1990 Cannes Film Festival na Samba Traoré (1993), nke a họpụtara maka onyinye Silver Bear na 43rd Berlin International Film Festival.

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Idrissa Ouédraogo na Banfora, Upper Volta (nke bụzi Burkina Faso), n'afọ 1954.[1] Ọ tolitere n'obodo Ouahigouya na mpaghara ugwu nke ala nna ya, n'afọ 1976 e nyere ya nzere Bachelor of Arts.[2] Iji hụ na ndụ ka mma, ndị ọrụ ugbo ya zigara ya Ouagadougou maka agụmakwụkwọ ọzọ, ebe ọ gara African Institute for Cinema Studies (Institut Africain d'Etudes Cinématographiques) iji mezue ọmụmụ ya n'afọ 1981 na masters.[3] Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Kiev na USSR, ọ kwagara Paris, ebe ọ gụsịrị karatu na Institut des hautes études cinématographiques (IDHEC) n'afọ 1985 na DEA site na Sorbonne.[1][2][4]

Ọrụ mmalite[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na IAFEC n'afọ 1981, Ouédraogo guzobere ụlọ ọrụ ihe nkiri nke ya, "The Future of Films", nke ghọrọ "Les Films de la Plaine".[2] N'afọ 1981, tupu ọ kwaga Kiev, ọ rụrụ ọrụ na Burkina Faso Directorate of Cinema Production (Direction de la Production Cinématographique du Burkina Faso), ebe ọ duziri ọtụtụ ihe nkiri dị mkpirikpi.[2]

N'ime mkpirikpi mbụ ya, Pourquoi (1981), nwoke na-arọ nrọ igbu nwunye ya, mana ọ maghị ma ọ bụ nrọ ma ọ bụ eziokwu.[3] Ouédraogo sochiri nke a na ihe nkiri ọzọ dị mkpirikpi, Poko (1981), nke meriri ihe nrite ihe nkiri dị mkpirimpi na Panafrican Film and Television Festival nke Ouagadougou (FESPACO) nke afọ ahụ. Poko na-eso nwa agbọghọ dị ime nke nwụrụ mgbe ọ na-erughị ụlọ ọgwụ mgbe a na-ebu ya n'ụgbọ ala. Ihe nkiri ahụ gosipụtara eziokwu ahụ bụ na n'agbanyeghị ịkwụ ụtụ isi ha, ndị ogbenye na-enweta obere enyemaka kwa ụbọchị site na gọọmentị.[3] Nke a sochiri obere Les Écuelles ("The Platters"; 1983), Les Funérailles du Larle Naba, ("Larle Naba's Funeral"; 1984), Ouagadougou, Ouaga deux roues ("Ouagadougou. Ouaga Two Wheels"; 1985) na Issa le tisserand ("Issa the Weaver"; 1985).[5] Nke ikpeazụ ya bụ Tenga (1985), nke na-enyocha onye obodo nke mgbe ọ kwagara n'obodo ahụ, laghachiri n'obodo ya. N'ime mkpirikpi ndị a, Ouédraogo na-enyocha isiokwu na usoro ihe nkiri nke ọ ga-alaghachi na ihe nkiri ya n'ọdịnihu.[5]

Ndụ ikpeazụ na ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

N'ọnwa Febụwarị afọ 2015, Ouédraogo kwupụtara obere oge tupu emeghe mmemme ihe nkiri na telivishọn nke iri abụọ na anọ nke Ouagadougou (FESPACO) ọchịchọ ya iduzi "ihe nkiri dị mkpa" na mba ọzọ na-achị kọntinent Afrịka, ọgụ na-emegide ọchịchị na ndị isi nke mmegharị ahụ.[6] N'oge mkparịta ụka ya na Le Monde n'ọnwa Machị afọ 2015, Ouédraogo kwusiri ike ihe o kwenyere na ọ bụ nsogbu atọ na-eche ụlọ ọrụ ihe nkiri nke Burkina Faso ihu. Otu n'ime nsogbu ndị ahụ bụ enweghị ihe ọmụma zuru oke na ọkachamara mgbe ọ na-abịa na ihe nkiri. Enweghị ego na enweghị ahịa mpaghara siri ike bụ nsogbu abụọ ọzọ ọ kwuru.[7] N'ime afọ ole na ole ikpeazụ ya, ndị ikwu Ouédraogo kwuru na ọ nwere nkụda mmụọ na ihe nkiri sinima Africa nke oge a n'ihi ihe o weere dịka ụkọ nkà na usoro mmepụta.[8]

N'ihe dịka elekere 5:30 nke ụtụtụ. GMT n'abalị 18 ọnwa Febụwarị afọ 2018, Ouédraogo nwụrụ na ụlọ ọgwụ Bois dị na Ouagadougou mgbe ọ dị afọ 64 n'ihi "ọrịa" a na-akọwaghị akọwa, dịka nkwupụta UNCB (Union nationale des cinéastes du Burkina) si kwuo.[9][10] N'oge na-adịghị anya mgbe ọ nwụsịrị, onye isi ala Burkinabé Roch Marc Christian Kaboré kwuru na mba ya "efuola onye na-eme ihe nkiri nwere nnukwu nkà".[11] N'abalị iri abụọ n'ọnwa Febụwarị, e liri ya na ili ozu Gounghin. N'ụzọ ọ na-aga ebe ahụ, ngagharị olili ozu kwụsịrị site na Monument of African Filmmakers na Place des Cinéastes, nso Ụlọ Nzukọ Obodo Ouagadougou, ebe onye isi obodo ahụ na-echeta ya. Ndị njem ahụ kwụsịrị n'ihu ọnụ ụzọ ámá FESPACO. Ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ndị okpukpe na ndị na-ese ihe nọ na ngagharị ahụ, ebe e nyere ya olili ozu ndị agha.[12]

Ihe nkiri[dezie | dezie ebe o si]

Akpụkpọ anụ[dezie | dezie ebe o si]

Afọ a tọhapụrụ ya Aha ya
1981 N'ihi Gịnị Ka? (Gịnị mere?)
1981 Poko
1983 Ndị Platters
1983 Ememe olili ozu nke Larle Naba (Larle Naba's Funeral)
1984 Ouagadougou, Ouaga nwere ụkwụ abụọ (Ouagadougou), Ouaga nwere wiil abụọ)
1984 Issa onye na-akpa ákwà (Issa onye na-akpụ ákwà)
1985 Tenga
1991 Obi
1994 Afrịka, Afrịka m (Africa, Afrịka M)
1996 Samba na Leuk the Rabbit
1994 Gorki
1997 Ndị a chụpụrụ n'ihe nkiri sinima (The Outcasts of Cinema)
2001 Ihe nkiri nke Sahel
Ebe e si nweta ya:[13][14]

Ihe nkiri[dezie | dezie ebe o si]

Afọ a tọhapụrụ ya Aha ya
1987 Yam Daabo (Nke Nhọrọ)
1989 Yaaba (Nne nne)
1990 Tilaï (Iwu)
1991 Karim na Sala
1993 Samba Traoré
1994 Mkpu obi (The Heart's Cry)
1997 Kini na Adams
2003 Iwe nke chi (Anger of the Gods)
2006 Kato Kato
Ebe e si nweta ya:[15]

Usoro ihe nkiri telivishọn[dezie | dezie ebe o si]

  • N'etiti osisi na ụgbụgbọ osisi (1999)[16]
  • Kadi Jolie (2001)[11]

Akụkụ[dezie | dezie ebe o si]

  • Ìhè na Ụlọ Ọrụ (1995)[17]
  • 11'09"01 Septemba 11 (2002)[18]

Edemsibịa[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Idrissa Ouédraogo (fr). africultures.com/. Archived from the original on 21 October 2016. Retrieved on 20 October 2016.
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 Idrissa Ouédraogo (fr). leaders-afrique.com. Archived from the original on 1 January 2017. Retrieved on 20 October 2016.
  3. 3.0 3.1 3.2 Sharon A. Russell (1998). Guide to African Cinema. Greenwood Publishing Group. ISBN 978-0-313-29621-5. 
  4. About the director – Biography: Idrissa Ouedraogo. africanfilmny.org. Archived from the original on 21 October 2016. Retrieved on 20 October 2016.
  5. 5.0 5.1 Sharon A. Russell (1998). Guide to African Cinema. Greenwood Publishing Group. ISBN 978-0-313-29621-5. 
  6. Idrissa Ouédraogo: "J'ai envie de faire un grand film sur la pénétration coloniale". Les Echos du Faso (26 February 2018). Retrieved on 25 February 2018.
  7. "Idrissa Ouedraogo : " Le cinéma low-cost ne veut rien dire "", Le Monde, 10 March 2015. Retrieved on 25 February 2018.
  8. Le Cam, Morgane. "Ouagadougou rend hommage au " maestro " Idrissa Ouedraogo", Le Monde, 19 February 2018. Retrieved on 25 February 2018.
  9. Talabot, Jean (18 February 2018). Le réalisateur burkinabé Idrissa Ouedraogo est mort. AFP via Le Figaro. Retrieved on 25 February 2018.
  10. Deguenon, Vincent (18 February 2018). Burkina-Faso : le baobab du cinéma africain Idrissa Ouédraogo a cassé sa pipe. Benin Web TV. Retrieved on 25 February 2018.
  11. 11.0 11.1 Burkina Faso: mort du cinéaste Idrissa Ouédraogo. RFI (18 February 2018). Archived from the original on 24 February 2018. Retrieved on 24 February 2018.
  12. Ouédraogo, Dimitri (21 February 2018). Cinéma : Idrissa OUEDRAOGO repose désormais au cimetière municipal de Gounghin. LeFaso.net. Retrieved on 25 February 2018.
  13. (2000) Les cinémas d'Afrique: dictionnaire [Cinemas of Africa: a dictionary]. KARTHALA Editions, 373–375. ISBN 9782845860605. 
  14. Abecassis, Michaël (2011). La francophonie ou l'éloge de la diversité. Cambridge Scholars Publishing. ISBN 9781443830430. 
  15. Armes, Roy (2008). Dictionnaire des cinéastes africains de long métrage [Dictionary of African filmmakers of feature films]. KARTHALA Editions. ISBN 9782845869585. 
  16. McCluskey, Audrey T. (2007). Frame by Frame III: A Filmography of the African Diasporan Image, 1994-2004. Indiana University Press. ISBN 9780253348296. 
  17. Betz, Mark (2009). Beyond the Subtitle: Remapping European Art Cinema. University of Minnesota Press. ISBN 9780816640355. 
  18. Dixon, Wheeler W. (2004). Film and Television After 9/11. SIU Press. ISBN 9780809325566. 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]