Ihe ịrịba ama mba ụwa
obere ụdị nke | sign language ![]() |
---|---|
aha mkpirisi | IS ![]() |
Ọkwa asụsụ Ethnologue | 9 Second language only ![]() |
kọwara na URL | https://langmaker.github.io/db/mdl_internationalsignlang.htm ![]() |
International Sign ( IS ) bụ asụsụ ogbi pidgin nke a na-eji n'ụdị dị iche iche dị iche iche, karịsịa dị ka asụsụ inyeaka mba ụwa na nzukọ ndị dị ka World Federation of the Deaf (WFD) congress, na ụfọdụ [1] European Union settings, [2] [3] [4] na ụfọdụ UN ogbako, [2] [4] na ihe omume ndị dị otú ahụ na-eme n'ụwa., na Eurovision, [5] na mgbe ị na-eme njem na mmekọrịta.
Ndị ọkà mmụta asụsụ ekwenyeghị n'ihe okwu ahụ bụ International Sign pụtara kpọmkwem, na akwụkwọ ọkọwa okwu ndị sitere n'ike mmụọ nsọ enweghịkwa.
Ịkpọ aha
[dezie | dezie ebe o si]Ọ bụ ezie na okwu a na-ejikarị bụ akara mba ụwa, a na-akpọ ya mgbe ụfọdụ Gestuno, ma ọ bụ Pidgin International Sign na Gesture International (IG). Akara mba ụwa (IS) bụ okwu nke World Federation of the Deaf (WFD) na otu mba ụwa ndị ọzọ na-eji.
Akụkọ ihe mere eme
[dezie | dezie ebe o si]Ndị ogbi nọ n’Ebe Ọdịda Anyanwụ Ụwa nakwa n’Etiti Ebe Ọwụwa Anyanwụ Ụwa ezukọtawo iji asụsụ ndị ogbi eme ihe ruo afọ 2,000. Mgbe ndị ntị chiri si n’asụsụ ndị ogbi dị iche iche na-ezukọta, asụsụ ndị ogbi dị iche iche na-esite na kọntaktị a, ma ọ bụ n’ihe gbasara onwe onye ma ọ bụ na mba ụwa. Ya mere, ndị ntị chiri ejiriwo ụdị usoro gestural inyeaka maka nkwurịta okwu mba ụwa na egwuregwu ma ọ bụ omenala kemgbe mmalite narị afọ nke 19. A tụlere mkpa ọ dị ịhazi usoro akara mba ụwa na World Deaf Congress mbụ na 1951, mgbe e guzobere WFD. N'afọ ndị sochirinụ, pidgin tolitere dị ka ndị nnọchiteanya sitere n'asụsụ dị iche iche na-ekwurịta okwu n'etiti onwe ha, na 1973, otu WFD ("Commission of Unification of Signs") bipụtara usoro okwu ahaziri ahazi. Ha ahọrọla "ihe ịrịba ama na-apụtaghị ìhè na nke dị mfe nke ndị ntị chiri si mba dị iche iche na-ejikarị eme ihe" iji mee ka asụsụ dị mfe ịmụta. Otu akwụkwọ kọmiti ahụ bipụtara na 1975, Gestuno: Asụsụ Ogbi nke Mba Nile nke Ndị Ntị, nwere ndepụta okwu nke akara 1,470. [6] A họọrọ aha Gestuno, ntụgharị aka na ịdị n'otu . [ a chọrọ nkọwa ]
Otú ọ dị, mgbe e ji Gestuno mee ihe na mbụ na ọgbakọ WFD na Bulgaria na 1976, ọ bụ ihe a na-apụghị ịghọta aghọta ndị ntị chiri. N'ikpeazụ, ndị ntị chiri na ndị na-anụ ihe mepụtara ya n'oge na-adịbeghị anya, wee bịa tinyekwuo ụtọ asụsụ, karịsịa njirimara asụsụ nke e chere na ọ bụ ihe zuru ụwa ọnụ n'etiti asụsụ ndị ogbi, dị ka mgbanwe ọrụ, mmegharị mmegharị, iji oghere mbinye aka, na nhazi ọkwa. N'ịgbakwụnye, ejiri n'asụsụ ndị ogbi dị iche iche dochie okwu ahụ. [ a chọrọ nkọwa ]
A na-eduzi ọzụzụ ọzụzụ mbụ na Gestuno na Copenhagen na 1977 iji kwadebe ndị ntụgharị okwu maka Nzukọ Ụwa nke ise nke Ịnụ Ọgbọ. N'ịbụ ndị Òtù Danish Association of Deaf na Mahadum Copenhagen kwadoro, Robert M. Ingram mere usoro ọmụmụ ahụ ma kụziere ya Betty L. Ingram, ndị America abụọ na-asụ asụsụ ndị nne na nna ntị chiri.
Ọmụmụ ihe ịrịba ama mba ụwa na nso nso a
[dezie | dezie ebe o si]Mfe nke akara na IS nwere ike ịdịgasị iche n'etiti ndị ntụgharị (otu onye nwere ike họrọ mfe karịa nkọwa ogologo oge), n'ihi nke a, ụfọdụ ozi nwere ike ịla n'iyi na ntụgharị. [7] Ebe ọ bụ na asụsụ ndị ogbi na-adabere nnọọ ná mmetụta ndị e nwere n’ógbè ha, ọtụtụ ndị ogbi adịghị aghọta ibe ha. Ọzọkwa, ọdịiche omenala na akara nwere ike ịdịgasị iche ọbụna n'ime oke. [8] N'okwu ndị a, ọtụtụ ndị ntị chiri na-alaghachi n'ịkpọ mkpịsị aka na mmegharị ahụ ma ọ bụ mime, nke nwere ọdịiche nke ya dabere na njirimara asụsụ ogbi yiri ya. [9]
Òtù Na-ahụ Maka Ndị Ntị Ụwa (WFD) welitere nchegbu banyere okwu ndị dị mfe na nhazi, yana na ọ na-ejedebe ihe ịrịba ama na otu ihe ọ pụtara ma ọ bụ okwu, si otú ahụ na-efunahụ ụdị okike niile nke ihe mbụ pụtara. [10]
Nnyocha e mere n'agbụrụ na-ekwu na e nwere ụfọdụ arụmụka n'etiti ndị ntị chiri banyere otú IS si enweta ndị ntị chiri si ebe dị iche iche; ọ na-achọpụtakwa na ọtụtụ ndị ntị chiri na-enwe nnukwu mkpali ịrụ ọrụ nke nkwurịta okwu n'ofe asụsụ na ndịiche ndị ọzọ. [11]
Ihe atụ
[dezie | dezie ebe o si]- WFD ibe – nwere obere vidiyo QuickTime na Ọ KWESỊRỊ na ndepụta okwu Bekee.
- Ụdị dijitalụ nke Gestuno: Asụsụ ogbi nke mba ụwa nke ndị ntị chiri/Asụsụ Gestuel International des Sourds - nwere akara IS izizi (ọtụtụ emechiela ugbu a) n'ụdị foto.
- Mpempe akwụkwọ ọkọwa okwu nke asụsụ mba ụwa dị mkpirikpi [12]
- Akwụkwọ ọkọwa okwu atụ EU nke IS (sematos) [13]
- European Union on the Deaf (EUD) – Ozi gbasara IS [14]
- Ihe ịrịba ama2 Cross Project – Ozi gbasara akara mba ụwa [15]
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]- Asụsụ franca
- Ndepụta asụsụ ogbi
- Asụsụ ogbi
- Njikọ ụwa nke ndị ntị chiri
- Ted Supalla
- mkpụrụedemede akwụkwọ ntuziaka Esperanto (mkpụrụedemede akara)
Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Langensiepen (15 September 2021). EU State of the Union: Why no sign Language interpretation?. The Parliament Magazine. Merit Group. Archived from the original on 2 June 2023. Retrieved on 20 February 2022.
- ↑ 2.0 2.1 International Sign Interpreter. World Association of Sign Language Interpreters. WASLI. Archived from the original on 26 March 2023. Retrieved on 20 February 2022.
- ↑ Pelea. International Sign: Interested in perfecting your skills as an interpreter in international sign. Knowledge Centre on Interpretation. European Commission. Archived from the original on 20 February 2022. Retrieved on 20 February 2022.
- ↑ 4.0 4.1 de Wit (25 January 2021). "Interpreting international sign: mapping the interpreter's profile". The Interpreter and Translator Trainer 15 (2): 205–24. DOI:10.1080/1750399X.2020.1868172.
- ↑ Eurovision 2016 to be broadcast with international sign performances. Eurovision Song Contest (22 April 2016). Archived from the original on 26 March 2023. Retrieved on 20 February 2022.
- ↑ Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>
tag; no text was provided for refs named:5
- ↑ Rosenstock (2008). "The Role of Iconicity in International Sign" (in en). Sign Language Studies 8 (2): 144–146. DOI:10.1353/sls.2008.0003. ISSN 1533-6263.
- ↑ Battison (1976). "Cross-Cultural Communication with Foreign Signers: Fact and Fancy". Sign Language Studies 1010 (1): 57–59. DOI:10.1353/sls.1976.0018. ISSN 1533-6263.
- ↑ Battison (1976). "Cross-Cultural Communication with Foreign Signers: Fact and Fancy". Sign Language Studies 1010 (1): 60. DOI:10.1353/sls.1976.0018. ISSN 1533-6263.
- ↑ Adam (2015-07-08). "Standardization of Sign Languages" (in en). Sign Language Studies 15 (4): 432–445. DOI:10.1353/sls.2015.0015. ISSN 1533-6263.
- ↑ Green (2014-08-13). "Building the tower of Babel: International Sign, linguistic commensuration, and moral orientation". Language in Society 43 (4): 451–452. DOI:10.1017/s0047404514000396. ISSN 0047-4045.
- ↑ International Sign Language Dictionary (2015-07-09). Archived from the original on 2015-07-09. Retrieved on 2021-09-14.
- ↑ The ISL video dictionary: 440 words – Sématos. www.sematos.eu. Archived from the original on 2018-09-25. Retrieved on 2018-10-16.
- ↑ International Sign (en). European Union of the Deaf. Archived from the original on 2018-11-28. Retrieved on 2018-10-16.
- ↑ international sign | Signs2Cross (nb-NO). www.acm5.com. Archived from the original on 2018-10-12. Retrieved on 2018-10-16.
Njikọ mpụga
[dezie | dezie ebe o si]- Ihe ịrịba ama ụmụ amaala maka mba
- Ihe ịrịba ama ụmụ amaala maka obodo
- Ụdị dijitalụ nke Gestuno: Asụsụ ogbi nke mba ụwa nke ndị ntị chiri / Langage Gestuel International des Sourds
Akwụkwọ akụkọ
[dezie | dezie ebe o si]- McKee R., Napier J. (2002) "Ịkọwa na International Sign Pidgin: nyocha." Akwụkwọ akụkọ asụsụ ogbi nke 5(1).
- Allsop, Lorna; Wole, Bencie; Brauti, John Martin (1995). Akara mba ụwa: Imepụta obodo ntị chiri na asụsụ ogbi. Na: Bos, Heleen F. na Schermer, Gertrude M. (eds): "Nnyocha asụsụ ogbi 1994: Usoro nke anọ nke European Congress na nchọpụta asụsụ ogbi, Munich, September 1-3, 1994." (Ihe ọmụmụ mba ụwa na asụsụ ogbi na nzikọrịta ozi nke ndị ntị chiri; 29) Hamburg : akara ngosi (1995) – pp. 171–188
- Webb, Rebecca na Supalla, Ted, (1994). Negation na akara mba ụwa. Na: Ahlgren, Inger / Bergman, Brita / Brennan, Mary (eds): Echiche maka nhazi asụsụ ogbi: Akwụkwọ sitere na Symposium International nke ise na nyocha asụsụ ogbi. Vol. 1; Emere na Salamanca, Spain, 25–30 Mee 1992. Durham : isla (1994) – pp. 173–186
- Moody, W. (1987). "Mkpesa mba ụwa." Na: van Cleve, JV (ed.) Gallaudet akwụkwọ nkà ihe ọmụma nke ndị ntị chiri na ndị ntị chiri. Vol. 3. SZ, Index. New York, NY [ua] Ụlọ ọrụ McGraw-Hill Book Company, Inc. – pp. 81–82.
- Rubino, F., Hayhurst, A., na Guejlman, J. (1975). Gestuno. Asụsụ ogbi nke mba ụwa. (emegharịrị na gbasaa). Carlisle: Ndị ogbi Britain [maka] Federation of the Deaf.
- Magarotto, Cesare, (1974). Maka asụsụ mmegharị ahụ nke mba ụwa. (Unesco Courier)