Ihe ndị e ji eme egwuregwu Baltic
Baltistic, nke a na-akpọkwa dị ka ọmụmụ Baltic, bụ ọmụmụ ihe dị iche iche nke asụsụ na omenala (akụkọ ihe mere eme, akwụkwọ akụkọ, akụkọ ifo na akụkọ ifo) nke mba Baltic . [1] Baltistics site na isiokwu ya na-ekewa n'ime Lithuanistics, Latvistics, Prussistics, wdg. A na-akwụ ụgwọ nlebara anya pụrụ iche na ọmụmụ asụsụ, karịsịa na nwughari nke asụsụ Proto-Baltic, nke ụfọdụ ndị ọkà mmụta asụsụ na-arụrịta ụka bụ otu ihe ahụ dị ka asụsụ Proto-Balto-Slavic, ebe ndị ọzọ ( V. Toporov, V. Mažiži, V. Mazhali, wdg) Ivaniži nwere. Asụsụ Proto-Slavic esitela na ụdị olumba proto-Baltic pụta. [2] Ugbu a, e nwere ihe dị ka 30 centers nke Baltistics, ọtụtụ n'ime ha dabeere na Europe, na Mahadum Vilnius weere na-kasị na-arụsi ọrụ ike center.
Akụkọ ihe mere eme
[dezie | dezie ebe o si]
A na-ahụ ihe ịrịba ama mbụ nke nyocha na atụnyere asụsụ Baltic - Lithuanian na Latvia - na ederede nke ndị na-emepụta ụtọ asụsụ ( Daniel Klein, Grammatica Litvanica 1653, Gotthard Friedrich Stender, Lettische Grammatik 1783). Na nke mbụ, e nyochara asụsụ Baltic nke sayensị ma jiri ya tụnyere asụsụ ndị Indo-European ndị ọzọ na narị afọ nke 19, bụ́ mgbe Franz Bopp na 1816 tọrọ ntọala maka mmụta asụsụ . Na ya Vergleichende Grammatik, nke e bipụtara na 1833, Lithuanian gụnyere. Georg Heinrich Ferdinand Nesselmann nyochara asụsụ Prussian ( Die Sprache der alten Preussen an ihren Ueberresten erlaeutert, 1845) na Erich Berneker ( Die preussische Sprache, 1896). Ọ bụ Nesselmann bụ onye mbụ tụrụ aro okwu ahụ bụ "asụsụ Baltic".
Site na 1718 ruo 1944, nzukọ ọmụmụ maka ọmụmụ asụsụ Lithuania mere na Mahadum Königsberg .
Ọkwa dị ugbu a
[dezie | dezie ebe o si]N'agbanyeghị na-emekarị na-agụ akwụkwọ kemgbe akụkụ ikpeazụ nke 20th narị afọ kwupụta akụ na ụba rationalism na mmetụta ya na Humanities ngalaba, [3] baltistics dị ka a N'ezie nke ọmụmụ ka na-enye site a ịtụnanya ọnụ ọgụgụ nke mahadum na Baltic mpaghara na n'ihu afield. Ọtụtụ mahadum na-enye mmemme dị otú ahụ dị na etiti na ugwu Europe, na ọmụmụ ihe a na-enye na ọkwa mahadum na Mahadum Greifswald, [4] Mahadum Goethe Frankfurt [5] na Germany, Mahadum Warsaw [6] na Poland, Mahadum Masaryk [7] na Czech Republic na Mahadum Stockholm na Sweden. Ụfọdụ mahadum na-enyekwa modul nke ọ bụla dị ka akụkụ nke mmemme sara mbara, dịka ọmụmaatụ Bachelor of Linguistics na Mahadum Mainz, [8] ) Germany, nke na-enye modul asụsụ na Lithuanian ma ọ bụ Latvian, dịka akụkụ nke Bachelor na Scandinavian Studies na Mahadum Vienna, Austria, ma ọ bụ ọmụmụ maka ndị ọkachamara na nkà mmụta asụsụ akụkọ ihe mere eme nke Moscow State site na ngalaba philistics nke Moscow. [9] Na North America, enwere mmemme mmụta Baltic na-agụghị akwụkwọ nke Mahadum Washington na St. Louis nyere. [10]
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]- Ọmụmụ Slavic
- Ọmụmụ Indo-European
- Atiri: Ndị Balticist
- Atiri:Balt
Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ About the Website (en). Literatūrinė baltistika. Retrieved on 18 January 2022.
- ↑ Dini (2000). Baltų kalbos. Lyginamoji istorija. Vilnius: Mokslo ir enciklopedijų leidybos institutas, 128-150. ISBN 5-420-01444-0.
- ↑ Defunding arts degrees is the latest battle in a 40-year culture war (2 July 2020). Archived from the original on 27 April 2023. Retrieved on 30 June 2023.
- ↑ Skandinavistik [Scandinavian Studies]. Archived from the original on 22 May 2023. Retrieved on 30 June 2023.
- ↑ Skandinavistik, Bachelor of Arts. Archived from the original on 1 June 2023. Retrieved on 30 June 2023.
- ↑ Welcome to Baltic studies!. Archived from the original on 16 September 2021. Retrieved on 30 June 2023.
- ↑ Baltic Studies. Archived from the original on 7 February 2023. Retrieved on 30 June 2023.
- ↑ Wie studiere ich SNEB (Sprachen Nordeuropas und des Baltikums) im Bachelor-System? [How do I study SNEB (Languages of Northern Europe and the Baltic) in the Bachelor system?]. Archived from the original on 26 June 2023. Retrieved on 30 June 2023.
- ↑ Филологический факультет МГУ [Department of Philology, MSU]. Archived from the original on 20 October 2021. Retrieved on 30 June 2023.
- ↑ Baltic Studies Program. Archived from the original on 28 November 2021. Retrieved on 30 June 2023.