Gaa na ọdịnaya

Ihe odide ndị ìsì nke Naijiria

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

A na-eji ọtụtụ mkpụrụ akwụkwọ braille eme ihe na Nigeria. Maka Bekee, anabatara Braille English Unified. Edela asụsụ atọ ọzọ n'asụsụ bred: Hausa, Igbo na Yoruba. Mkpụrụedemede atọ a gbadoro ụkwụ na agụ Bekee, yana mgbakwunye nke mkpụrụedemede maka asụsụ ndị a. Ederede dị ka ọ dị n'asụsụ Bekee.

Mkpụrụ akwụkwọ nke asụsụ ndị a karịrị mkpụrụ akwụkwọ Latin bụ:

Asụsụ Ndị ìsì nke Hausa

[dezie | dezie ebe o si]

  Hausa gụnyere

kw 
sh 
ts 
ka 

site na Bekee d="mweA">q, sh, st, ed (international second d), na mkpụrụedemede atọ sitere na ya:

Akwụkwọ ozi bụ isi:

na 
Akwụkwọ ozi e si na ya nweta: ɓ 
ƙ 
Nwa 

A na-eche na e dere Hausa na Braille na Niger, ebe ọ bụ na Ethnologue 17 na-akọ na e dere Zarma na Braille n'obodo ahụ. Otú ọ dị, nke a apụtaghị na ọ na-eji otu mkpụrụ akwụkwọ ahụ dị ka nke Naijiria.

Ihe odide Ndị ìsì nke Igbo

[dezie | dezie ebe o si]

  Ihe odide Braille nke Igbo nwere

site na Bekee q, ch, gh, sh, na mkpụrụedemede isii ndị ọzọ nwere ụkpụrụ mba ụwa / Afrịka:

Akwụkwọ ozi bụ isi:
na 



Akwụkwọ ozi gbasaa: gb 
ẹ 
ị 
ọ bụ 
ụgbala 
ŋ 

(Lee Ewe Braille na Kabiye Braille maka ọrụ koodu yiri ya.)

Akwụkwọ Ndị ìsì Yoruba

[dezie | dezie ebe o si]

 

Akwụkwọ ozi bụ isi:
na 

Akwụkwọ ozi e si na ya nweta: gb 
ẹ 
ọ bụ 

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]
  • Akwụkwọ nta Braille Notation Booklet on the Hausa, Igbo, and Yoruba Orthographies: A Research Work on Standard Braille Codes for the Blind in Nigeria, March 1981 - April 1982
  • UNESCO (2013) World Braille Usage, mbipụta nke atọ.