Gaa na ọdịnaya

Ikike LGBTQ na Zimbabwe

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Ndị nwanyị nwere mmasị nwanyị na ndị nwoke nwere mmasị nwoke, ndị na'ahụ maka ụmụ nwoke ibe ha n'anya, na ndị na-eme ihe ike (LGBTQ) na Zimbabwe na-eche ihe ịma aka iwu na enye ndị bi na ya. Kemgbe afọ 1995, Gọọmentị Zimbabwe emeela mkpọsa megide ikike LGBTQ. A na-ekewa sodomi dịka omume mmekọahụ na-akwadoghị na kpọwa ya na Iwu Mpụ dị ka ma ọ bụ Mmekọahụ afọ ma ọ bụ "omume rụrụ arụ" ọ bụla n'etiti ndị okenye. Kemgbe afọ 1995, gọọmentị emeela mkpọsa megide ndị ikom na ndị inyom na-edina onwe ha.[1]

Zimbabwe dị nnọọ iche na ndị agbata obi ya bụ South Africa, yana Mozambique na Botswana nke ha abụọ wepụtara nchebe LGBTQ na narị afọ nke 21, tinyere Namibia, nke wepụrụ ndina ụdị onwe na 2024 ma kweta mmekọrịta nwoke na nwanyị na 2023. Iwu Zimbabwe machibidoro Alụmdi na nwunye nwoke na nwanyị, ndị LGBTQ enweghịkwa nchebe iwu megide ịkpa ókè, ime ihe ike na iyi egwu. A na-achụpụ ndị otu LGBTQ n'ụzọ dị ukwuu ma n'ihe gbasara iwu ma na mmekọrịta mmadụ na ibe ya. N'ihi ya, ọtụtụ ndị na-ahọrọ ịnọgide na kọbọd, gbuo onwe ha, ma ọ bụ Ịkwaga mba ọzọ, ebe a ma ama bụ South Africa n'ihi iwu ha na-ahụ maka nwoke idina nwoke. Otú ọ dị, ebe ọ bụ na a chụpụrụ Robert Mugabe n'ọchịchị n'ọnwa Nọvemba 2017, ndị na-eme ngagharị iwe LGBTQ egosila olileanya na a ga-akwanyere ikike mmadụ ha ùgwù.

Dị ka nnyocha e mere n'afọ 2018 si kwuo, a wakporo pasentị iri ise nke ndị ikom nke ndị nwoke nwere mmasị nwoke na Zimbabwe ma ndị ezinụlọ ha jụrụ. Pasentị isii na anọ. 27% nke Ụmụ nwanyị na-edina nwoke kwuru na ha agọnahụ ha.

O bụrụ na a na-anabata Mmekọahụ nwoke na nwanyị, mmekọrịta nwoke na nwanyị na ebe ana arukari ọrụ na mpaghara ndị na-arụ na Zimbabwe tupu I soro iwu onwe ya na adịghị mma, nke na enweghị mmekọ nwoke na nwaanyị bu Africa ma ọ bụ 'Ebe Ọdịda Anyanwụ wetara na mba ahụ. Emeela ka ndị nwoke idina nwoke n'etiti Ndị San, ndị Khoikhoi, ndị Ndebele na Ndị Shona. [2]

Akụkọ banyere nwoke idina nwoke na Zimbabwe n'oge ọchịchị tupu ọchịchị ndị eze

[dezie | dezie ebe o si]

Amaara Ndị San, ndị bi na Southern Africa ruo ọtụtụ puku afọ, dị ka ndị na-eme omume nwoke idina nwoke. Otu ihe osise San a ma ama, nke dị nso na Guruve, na-egosi ndị ikom atọ na-enwe mmekọahụ. A na-eme atụmatụ na ihe osise ahụ malitere n'ihe dị ka 8,000 BC, ọ bụ ezie na ụfọdụ atụmatụ na-ekwu na ihe osisi ahụ dị ihe dị ka afọ 2,000.[3] Na narị afọ nke iri na asatọ, ndị Khoikhoi ghọtara okwu koetsire, nke na-ezo aka n'nwoke na-anabata mmekọahụ na nwoke ọzọ, na soregus, nke na'ezo aka n"ịkpọ onwe nwoke na nwanyị n'etiti ndị enyi. Mmekọrịta afọ na mmekọahụ n'etiti ụmụ nwanyị mekwara, ọ bụ ezie na ọ naghị adịkebe. N'ime obodo ndị a, a naghị ele nwoke idina nwoke anya dị ka ihe na-emegide nwoke idina nwanyị. N'ezie, enwere nnwere onwe zuru oke ịkwaga n'etiti ha abụọ, na iso ma ndị ikom ma ndị inyom nwee mmekọahụ.[4][5] A makwaara Ndị Bantu dị ka ndị na-enwe mmekọahụ nwoke na nwanyị. Tupu agha, ndị ikom Ndebele ga-enwe mmekọahụ na ibe ha, nke na-abụkarị mmekọahụ n'etiti ụmụ nwoke. Ụmụ nwoke na-alụbeghị di n'etiti ndị Ndebele na-abụkarị ndị na-agwọ ọrịa na ndị ndú ime mmụọ. [2] N'etiti ndị Shona na Ndebele, a na-ele mmekọahụ nwoke na nwanyị anya n'akụkọ ihe mere eme dị ka ụdị ime mmụọ (ya bụ, dị ka isi iyi nke ike ọhụrụ maka ókèala ha). [6]

Dịka Marc Epprecht si kwuo, ndina ụdị onwe toro n'etiti ụmụ nwoke Africa n'oge ọchịchị. Ọ bụ ezie na ọ bụ ihe na-ese okwu, ndokwa nke pederasty malitere ịpụta n'obodo ụfọdụ na ogige ọrụ mmanye na mbido afọ 1907. Ụmụ okorobịa (nke a na-akpọ Shona-language text" typeof="mw:Transclusion">ngotshana na Shona, nke a makwaara dị ka nwa nwoke na Bekee) ga-eyi uwe dị ka ụmụ nwanyị, rụọ ọrụ ndị metụtara ụmụ nwanyị, dị ka isi nri na ịchọta mmiri na nkụ, ma soro di ha tọrọ ha nwee Mmekọahụ. Na mgbakwunye, ekweghị ka ha too afụ ọnụ ma ọ bụ nwee ejaculate. Mgbe ọ ruru nwoke, mmekọrịta ahụ ga-agbanyụ, nwa nwoke na nwunye nwere ike iwere ngotshana nke ya ma ọ bụrụ na ọ chọrọ. A na-akpọ alụmdi na nwunye ndị a mgbe ụfọdụ "alụmdi na nwunye nke ala" dịka ha bụ ihe a na-ahụkarị n'etiti ndị na-egwupụta akụ̀. Epprecht na-eme atụmatụ na ihe dị ka 70% ruo 80% nke ndị na-egwupụta akụ̀ na ụba na Zimbabwe nwere ngotshana.[2] Mmekọrịta nwoke na nwoke ndị ọzọ n'oge mmalite nke ọchịchị ndị ọchịchị gụnyere mmekọrịta ịhụnanya, ịgba akwụna, ndina n'ike, na obi ọjọọ mmekọahụ.[7] Marc Epprecht kwuru na ọtụtụ ndị Zimbabwe kwenyere na ndina ụdị onwe abụghị nke Afrịka, nke ọrịa ndị ọcha si Europe webatara kpatara.[7] Nnyocha Epprecht banyere ikpe ụlọ ikpe 250 site na 1892 ruo 1923 chọpụtara ikpe site na mmalite nke ndekọ ahụ. Ikpe ise nke 1892 niile metụtara ndị isi ojii Africa. Otu ihe e nyere bụ na "sodomy" bụ akụkụ nke "omenala" mpaghara. N'otu ikpe, a kpọrọ onye isi ka ọ gbaa akaebe banyere ntaramahụhụ omenala ma kọọ na ntaramahụwarị ahụ bụ ịkwụ ụgwọ otu ehi, nke na-erughị ntaramahụjụ maka ịkwa iko. N'ime oge ahụ dum, Epprecht chọpụtara na nguzozi nke ndị ojii na ndị ọcha a na-ebo ebubo kwekọrọ na nke ahụ n'etiti ndị bi na ya. Otú ọ dị, o kwuru, naanị ihe bịara n'uche ụlọ ikpe - ọtụtụ mmekọrịta nkwekọrịta na nzuzo anaghị akpali ọkwa. Ndị mmekọ ndị a kwụsịrị ma ọ bụ ndị na-enwetaghị ụgwọ ha kwere nkwa site n'aka onye mmekọ ha. Ọ bụ ezie na ọ bụ ihe a na-ahụkarị ka nwa okorobịa ahụ dina ala ma ghara igosi obi ụtọ ọ bụla, ma ọ bụrụ na a tụọ anya mmekọrịta mmekọahụ ọ bụla, Epprecht chọtara ikpe ebe ụmụ nwoke ojii abụọ kwụsịrị mmekọrịta mmekọahụ ha n'ihi egwu ime ime, mana otu chọrọ ịmaliteghachi na-agbanwere onwe ha.

Ide na narị afọ nke iri na itoolu banyere mpaghara nke ndịda ọdịda anyanwụ Zimba nke, David Livingstone biri na njikọta ụmụ nwanyi site na ndị okenye maka omume rụrụ arụ nke umu nwoke. Edwin W. Smith na A. Murray Dale kwuru otu nwoke na-asụ Ila, na ọrụ ụmụ nwanyị, biri ndu n'etiti, mana ọ bụghị, ụmụ nwanyị. Ndị Ila gosipụtara ndị dị otú ahụ mwaami, sụgharịrị dị ka "onye amụma". Ha kwukwara na usoro ndị dị egwu adịghị obere, "ma a na-ewere ya dị ka ihe dị ize ndụ n'ihi ihe ize ndụ nke nwa nwoke ahụ ga-atụrụ ime".

Iwu gbasara mmekọahụ nwoke na nwanyị

[dezie | dezie ebe o si]

Iwu megide mmekọahụ nwoke na nwanyị malitere na afọ 1891, mgbe ụlọ ọrụ British South Africa Company tinyere iwu e ji mee ihe na Cape of Good Hope na mpaghara ahụ. Mmachibido Iwu nkịtị gụnyere sodomy, nke akọwapụtara dịka "mmekọahụ iwu na akwadoghị na nke a kpachapụrụ anya n'etiti ụmụ nwoke abụọ" yana mmebi iwu na-ekwekọghị n'okike, nke akọwakọrọ dịka iwu na-ezighị ezi na nke a na-akpachapụrụ aka nke otu onye na onye ọzọ. Akụkụ nke 11 nke Censorship and Entertainments Control Act, nke na-enye na ọ dịghị onye ga-ebubata, bipụta, kesaa, ma ọ bụ debe maka ire akwụkwọ ọ bụla nke na-adịghị mma (nke akọwapụtara dịka "ihe rụrụ arụ ma ọ bụ nke rụrụ arụ maọbụ na-akpasu omume ọha na eze ma ọ bụ nwere ike imegide ahụike ọha na eze"). A na-eji ya amanye ndị LGBTQ egwu na ndị na-eme ihe ike).

N'afọ 1996, e jidere onye onye isi ala Canaan Banana dabere na'oge onwụnwa igbu ọchu nke sodomy na anwale ya Mwakpo rụrụ arụ na afọ iri na otu. A turu ya mkpọrọ na afọ iri, wepụrụ ya n'ọrụ, ma nọrọ ọnwa isii n'ụlọ mkpọrọ.

Iwu ndị e wepụtara n'afọ 2006 mere ka omume ọ bụla a na-ewere dị ka nwoke idina nwoke. Gọọmentị Zimbabwe emeela ka ọ bụrụ mpụ maka mmadụ abụọ bụ otu nwoke ijide aka, makụọ, ma ọ bụ susuo ọnụ. Iwu "mmekọahụ" bụ otu n'ime mgbakwunye iri na ise na Iwu Mpụ nke Zimbabwe nke e ji nwayọọ nwayọọ mee na Nzukọ Ndị Omeiwu. Akụkụ ndị metụtara ndị na-eme enyi nwoke na ndị na-edina nwanyị bụ akụkụ nke mgbanwe nke Iwu sodomy nke mba ahụ. Tupu mgbe ahụ, iwu megide sodomy na-ejedebe na mmekọahụ, iwu ahụ e degharịrị ugbu a na-ekwu na sodomy bụ "omume ọ bụla metụtara mmekọrịta dị n'etiti ụmụ nwoke abụọ nke onye nwere ezi uche ga-ewere dị ka omume rụrụ arụ".[8]

Nkwado maka mmekọrịta nwoke na nwanyị

[dezie | dezie ebe o si]

  Zimbabwe anaghị anabata Alụmdi na nwunye nwoke na nwanyị ma ọ bụ Mmekọrịta obodo. N'afọ 2013, e degharịrị iwu Zimbabwe iji kọwaa alụmdi dị n'etiti nwoke na nwanyị dị.

N'ọnwa Mee 2019, ndị Minista Mnangagwa kwadoro mmezighari na iwu alụmdi na nwunye nke Zimbabwe, nke ga-amachibido alụmdi na nwunye ọṅụṅụ ụmụaka na alụmdi nwoke na nwanyị, dabere na ya na usoro Iwu.[9]

Nchebe nke ịkpa ókè

[dezie | dezie ebe o si]

Iwu Nnwere Onwe nke Ozi (2020) na Cyber na Iwu Nchebe Data (2022) na-enye nchebe doro anya dabere na ntuziaka mmekọahụ gbasara ozi nke onwe. [10][11]

ndọrọ ndọrọ ọchịchị

[dezie | dezie ebe o si]

Ọchịchị Mugabe

[dezie | dezie ebe o si]

Onye isi ala Zimbabwe Robert Mugabe, site na 1980 ruo 2017, kparịrị ịkpa ókè megide ndị LGBTQ ma kwupụta okwu n'ihu ọha megide woke idina nwoke .

Mugabe nwetara nkatọ zuru ụwa ọnụ maka ihe o kwuru na 1 Ọgọstụ 1995 mgbe ọ gafere ụlọ ahịa nke otu Gays and Lesbians of Zimbabwe (GALZ) guzobere na mba ahụ kwa afọ na Harare, nke e guzobere na 1990 iji mee ka nkwurịta okwu dị n'ime Obodo LGBTQ dị mfe na nke na-enwetaghị nlebara anya dị ukwuu site na Gọọmentị tupu. [12] [13][14]

  1. State Sponsored Homophobia 2016: A world survey of sexual orientation laws: criminalisation, protection and recognition. International Lesbian, Gay, Bisexual, Trans and Intersex Association (17 May 2016).
  2. 2.0 2.1 2.2 The "politics" of sexual identities in Zimbabwe: A Social Work perspective?.
  3. Toomey (6 June 2016). Gay Sub-Saharan Rock Art in Zim. Archived from the original on 5 July 2018. Retrieved on 28 May 2019.
  4. Obamwonyi (16 September 2016). The Homosexual Nature of Africa's Past (You Didn't Know).
  5. Boy-Wives and Female Husbands. www.willsworld.org. Archived from the original on 14 October 2018. Retrieved on 29 September 2018.
  6. Tamale (20 March 2015). Homosexuality is not un-African. Heinrich-Böll-Stiftung.
  7. 7.0 7.1 Epprecht (1998-12-01). "The 'unsaying' of indigenous homosexualities in Zimbabwe: mapping a blindspot in an African masculinity". Journal of Southern African Studies 24 (4): 631–651. DOI:10.1080/03057079808708594. ISSN 0305-7070. 
  8. The Backlot - Corner of Hollywood and Gay - NewNowNext. LOGO News. Archived from the original on 14 June 2008. Retrieved on 23 March 2007.
  9. Same-Sex Marriages Banned in Zim. newsdzezimbabwe (10 May 2019).
  10. The Freedom of Information Act (2020). Retrieved on 3 February 2025.
  11. Cyber and Data Protection Act (2022). Retrieved on 3 February 2025.
  12. GALZ | Gays and Lesbians of Zimbabwe (10 May 2014). Archived from the original on 10 May 2014.
  13. Gays and Lesbians of Zimbabwe. www.icon.co.za.
  14. Kubatana – Gays and Lesbians of Zimbabwe (GALZ). Archived from the original on 12 April 2006.

Mgbe izu abụọ gachara, n'oge mmeme nnwere onwe nke Zimbabwe kwa afọ, Mugabe kpọsara:   Kemgbe ahụ, Onye isi ala Mugabe mụbara Mmegide ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ndị na-edina ụdị onwe ha n'okpuru iwu sodomy nke Zimbabwe. Mugabe boro ndị na-edina nwoke ibe ha ụta maka ọtụtụ nsogbu Zimbabwe ma na-ele nwoke idina nwoke ibe ya anya dị ka "ihe na-abụghị nke Afrịka" na omenala rụrụ arụ nke ndị na-achị ala ahụ wetara ma bụrụ nke naanị "ndị ọcha ole na ole" na mba ya na-eme.[1] N'oge emume ncheta ọmụmụ ya nke afọ 82, Mugabe gwara ndị na-akwado ya ka ha "hapụ ndị ọcha ka ha mee nke ahụ".[2] Mugabe nyere ndị nta akụkọ, ọtụtụ n'ime ha na-arụ ọrụ maka ụlọ ọrụ gọọmentị, ka ha kọọ akụkọ na-adịghị mma banyere mmekọrịta nwoke na nwoke. Ụfọdụ ndị nkatọ kwenyere na Mugabe na-eji ndị na-edina nwoke ibe ha dị ka ihe a ga-eji mee ihe iji wepụ uche na nnukwu nsogbu akụ na ụba nke Zimbabwe.[3]

GALZ abụrụla ihe ndị nledo gọọmentị na-achọ ịbanye na ndị nlegharị anya na ndị enyi nkịtị na-anwa ịpụnara mmadụ ihe. Ndị ọchịchị enyewo aka azụ ugboro ugboro, jide ha, gbuo ha, tie ha ihe ma dina ha n'ike mgbe ụfọdụ.[4] A kọrọ na e jirila Central Intelligence Organization tie ma jide ndị na-edina ụdị onwe ha.[5]

N'afọ 1999, ndị na akwado ikike nwoke na nwanyị British, nke Peter Tatchell, duziri nwara ijide onye amaala Mugabe maka mpu mmekpahụ .[6] N'afọ 2001, Tatchell nwara ọzọ ijide onye isi ala Brussels mana ndi nchekwa Mugabe's tìrì ya ihe n'amaghi ama.[7][8]

Mugabe jikwa ndị na-eme enyi nwoke na ndị na-edina nwanyị tụnyere "ndị jọgburu onwe ha karịa ezì na nkịta". N'afọ 2015, o guzoro n'ihu Nzukọ Ezumezu nke Mba Ndị Dị n'Otu wee kwuo na "anyị [ndị Zimbabwe] abụghị nwoke na-edina nwoke ibe anyị". E mechara chụpụ Mugabe dịka onye isi ala na onwa Nọvemba 2017. [9]

Nchịkwa Mnangagwa

[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe a chụpụrụ Robert Mugabe n'ọkwa onye isi ala na ọnwa Nọvemba 2017, a mara Emmerson Mnangagwa dị ka onye isi ala Zimbabwe. Enwere olile anya na Mnangagwa ga-agbanwe mkpagbu Zimbabwe na-akpagbu ndị LGBTQ ruo ọtụtụ iri afọ, nke onye bụbu onye isi ala Mugabe na-ahụ maka ndị na-eme ihe ike.

Na ọnwa Jenụwarị 2018, Mnangagwa kwuru okwu banyere ikike LGBTQ maka oge mbụ, na-ekwu, sị: "Ndị chọrọ ya [alụmdi na nwunye nwoke na nwanyị] bụ ndị kwesịrị ịchọ maka ya, mana ọ bụghị ọrụ m ime mkpọsa maka nke a". Na ọnwa June, Zimbabwe African National Union - Patriotic Front (ZANU-PF), òtù ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-achị achi, zutere ndị na akwado LGBTQ iji kparịta ọnọdụ nke ikike LGBTQ na Zimbabwe na "imeziwanye ndụ ndị LGBTQ site na ọchịchị mpaghara". Chester Samba, onye nduzi nke GALZ, kwuru, sị: "Dị ka nzukọ mbụ ọ dị mma na ha zaghachiri n'ụzọ dị mma ma dịtụ ịtụnanya ka nke a gosipụtara ọpụpụ site na ndị ndu gara aga nke na-esoghị anyị. Ịdị njikere itinye aka bụ n'ezie mgbanwe dị mkpa. "

N'ọnwa Julaị, Ngalaba Ahụike nabatara akwụkwọ ntuziaka ọzụzụ ọhụrụ ndị ọkachamara ahụike ga-eji mee ihe mgbe ha na ndị na-eme enyi nwoke na ndị na'ọrụ mmekọahụ na-emeso. Akwụkwọ ntuziaka ahụ na-agụ, sị: "Ihe omume ahụ bụ iji kụziere ma nye ndị na-ahụ maka ahụike na Zimbabwe ihe ọmụma na nkà iji mee ka ha nye ọrụ ahụike nke na-akwado ma na-egbo mkpa ahụike pụrụ iche nke ndị ọrụ mmekọahụ, ndị ikom na-enwe mmekọahụ na ndị na-abụghị ndị nwoke na ndị na ndị na'agbanye ma na-eji ọgwụ ọjọọ eme ihe Eziokwu ahụ bụ na-ewere ọrụ mmekọahụ, iji ọgwụ ọjọọ na Zimbabwe nwere ike ịmepụta ọnọdụ dịgasị iche iche nke na-emetụta ndị otu ndị isi karịa ndị a niile. " [10] Nke a na-emetụ n'ahụ maka nlekọta ahụike na-emetụtara mba ahụike. N'otu ọnwa ahụ, a mara ọkwa na ụlọ ọrụ ahụike ọhụrụ ise ga-emeghe na Harare, Bulawayo, Gweru, Mutare na Kwekwe iji gboo mkpa ahụike nke ndị ikom na-edina nwoke ibe ha.

Ndị na akwado LGBTQ nabatara ntuli aka nke Julaị, bụ ndị kpọrọ ha "mmeri akụkọ ihe mere eme": "Anyị hụrụ mbelata nke ikwu okwu ịkpọasị homophobic na mbelata ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ndị LGBTQ dị ka ngwá ọrụ mkpọsa. "

Ọnọdụ ndụ

[dezie | dezie ebe o si]

Mmekọahụ nwoke na nwanyị bụ ihe a machibidoro iwu na mba ahụ na-agbaso omenala na mmekọrịta mmadụ na ibe ya na nguzo Mugabe na-emegide nwoke na nwoke na ọtụtụ ndị Zimbabwe.[11] Ndị na-edina nwoke ma ọ bụ nwanyị na Zimbabwe na-eyi egwu ime ihe ike na Mgbalị igbu onwe ha bụ ihe a na-ahụkarị n'etiti ndị na-edine nwoke.[12] Otú ọ dị, ụlọ oriri na ọṅụṅụ abalị ole na ole dị n'obodo ukwu dị ka Harare na Bulawayo na-anabata ndị ahịa nwoke na nwoke.[13] A maara na a na-arịọ maka ịgba akwụna nwoke na nwanyị na ụfọdụ klọb Harare. [14][15]

Na ọnwa Septemba 2018, otu onye nkuzi na St. John's College na Harare pụtara dị ka nwoke na nwoke nye ụmụ akwụkwọ ya, a kọrọ na ha na-eti mkpu, na-eso akụkọ banyere ọnọdụ homophobic maka ụmụ akwụkwọ nwoke na nwoke. Ụlọ akwụkwọ ahụ mechara kwado mkpebi ya inye ebe nchekwa na nlekọta maka "ndị niile, n'agbanyeghị agbụrụ, nkwenkwe okpukpe, okike, mmasị mmekọahụ, ikike ma ọ bụ nkwarụ ma ọ bụ ọdịiche ọ bụla ọzọ". Onye nkuzi ahụ gbara arụkwaghịm n'izu na-esote n'ihi egwu ọnwụ sitere n'aka ndị nne na nna.

Mgbalị ịgba ọsọ ndụ n'afọ 2002

[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1998, William Kimumwe, nwoke na-edina nwoke ibe ya nke na-eche ebubo sodomy ihu, gbapụrụ Zimbabwe gaa Kenya. N'afọ 2002, ọ bịarutere na United States na-achọ Ebe mgbaba, nke onye ọka ikpe na-ahụ maka mbata na ọpụpụ jụrụ. N'afọ 2005, ụlọ ikpe mkpegharị ikpe nke US maka Eighth Circuit na steeti Missouri kwadoro mkpebi onye ọka ikpe na-ahụ maka mbata na ọpụpụ. Ọtụtụ ndị ọkàikpe abụọ kwenyere na ahụmịhe Kimumwe na Zimbabwe bụ n'ihi omume ya, ọ bụghị mmasị mmekọahụ ya. N'ikwu na a naghị akpagbu Kimumwe maka ịbụ onye na-edina ụdị onwe ya mana a na-akpagbu ya maka ịbụ onye omekome ebe ọ bụ na ndina ụdị onwe bụ iwu na-akwadoghị ma si otú a erughị eru maka ebe mgbaba.[16][17]

Ndị ndú okpukpe

[dezie | dezie ebe o si]

Bishọp Anglịkan nke Harare, Peter Hatendi, bụ onye na-emegide ikike nwoke idina nwoke mgbe ọ bụ onye ndú nke Chọọchị na 1980s na 90s, na-arụ ụka na ndina ụdị onwe bụ mmehie na ndị na-abụghị ndị na-alụbeghị di enweghị ike ịnabata na chọọchị.[18]

Onye nọchiri ya dị ka bishọp, Nolbert Kunonga, buburu Achịbishọp nke Canterbury Rowan Williams ebubo "ịjụ okwukwe", ma kwuo ọ "na-abịa na ime ụlọ maka nwoke idina nwoke".[19]

HIV/AIDS

[dezie | dezie ebe o si]

HIV / AIDS emetụla ndị bi na Zimbabwe; mba ahụ nwere otu n'ime ọnụ ọgụgụ kachasị elu n'ụwa dịka ihe dịka 13.50% nke ndị okenye dị afọ 15-49 butere nje ahụ.[20] Ọzọkwa, ọtụtụ ndị enweghị ike ịzụta ma ọ bụ enweghị ike ịnweta Ọgwụ antiretroviral, nke a na-akpọkarị ARVs. Ka ọ dị ugbu a, GALZ bụ otu n'ime ìgwè ndị lobby ole na ole na Zimbabwe nwere atụmatụ ọgwụgwọ ọrịa AIDS. Njikọ ahụ na-ezube ka ndị otu ya niile edebanyere aha mee Nnyocha HIV. Ọ na-ekesa ihe ngosi na-adọ ndị mmadụ aka ná ntị banyere ụzọ ndị na-edina nwoke ibe ha si enwe ọrịa AIDS.[21] UNICEF anọwokwa na-arụ ọrụ iji gbochie mgbasa nke nje HIV site na nne gaa na ụmụaka, ọkachasị n'etiti ụmụ agbọghọ. N'afọ 2016, 98% nke ụmụ ọhụrụ nwere nje HIV nwetara ARVs iji gbochie mgbasa nke nje HIV site n'aka nne gaa n'aka nwa, site na 78% n'afọ gara aga.[22] Unicef nwere olile anya na mbọ ha ga-eduga n'iwepụ nje HIV site n'aka nne gaa n'aka nwa site na afọ 2021.

Ndị nwoke na ndị nwanyị na-edina nwoke ibe ha na Zimbabwe na-agagharị na Harare na 1998

Gays and Lesbians of Zimbabwe (GALZ) bụ otu ndị a ma ama na-ahụ maka ihe ndị ruuru LGBTQ nke e guzobere na 1990. [23] Mgbe Zimbabwe nwetara nnwere onwe na ubochi 18 Eprel 1980, e nwere ihe omume nwoke idina nwoke na nwanyị na-aga nke ọma n'obodo ukwu. Ọtụtụ kwenyere na a ga-eguzobe otu nwere ebumnuche siri ike maka ndị LGBTQ, nzukọ malitekwara na ngwụcha afọ 1980, ebe e guzobere GALZ na ọnwa Septemba 1990.[24] Otu n'ime ebumnuche ndị isi nke GALZ bụ inyere ndị nwere HIV / AIDS aka. Na mbụ na-ekewapụ onwe ya na ihe kpatara ndị HIV / AIDS nke Zimbabwe, GALZ bụ ugbu a otu n'ime ndị na-akwado ikike nke ndị na-arịa ọrịa na ahụike ha.[25]

Rikki Nathanson guzobere Trans Research, Education, Advocacy & Training (TREAT) na afọ 2015. [26] N'afọ 2014, e jidere ya maka iji ụlọ ịsa ahụ ụmụ nwanyị mee ihe n'okpuru ebubo nke nsogbu mpụ. Mgbe a tụfuru ebubo ahụ, Nathanson gbara akwụkwọ maka mmebi ma merie ikpe ya.[27]

Tebụl Nchịkọta

[dezie | dezie ebe o si]
Mmekọahụ nwoke na nwanyị iwu (Nchekwa: Ruo 1 afọ mkpọrọ na ịkwụ ụgwọ) [28]No
Afọ nkwenye hà nhata No
Iwu mgbochi ịkpa ókè n'ọrụ naanị No
Iwu mgbochi ịkpa ókè n'inye ngwaahịa na ọrụ No
Iwu mgbochi ịkpa ókè na mpaghara ndị ọzọ niile (gụnyere ịkpa ókè n'ụzọ na-apụtaghị ìhè, okwu ịkpọasị) / Nchebe a kpaara ókè.[29]YesNo
Alụmdi na nwunye nwoke na nwanyị (Mmachibido iwu kemgbe 2013) No
Ụmụaka di na nwunye na-enwe mmekọahụ No
Nkuchi nke di na nwunye na-enwe mmekọahụ No
A na-ekwe ka ndị LGBTQ rụọ ọrụ n'ihu ọha na ndị agha No
Ikike ịgbanwe okike iwu / Intersex a ghọtara kemgbe afọ 2025. [29]YesNo
Ịnweta IVF maka ụmụ nwanyị No
Ịmụ nwa maka ndị nwoke na-edina nwoke ibe ha No
Ọgwụgwọ ntụgharị iwu na-akwadoghị No
MSM kwere ka ha nye ọbara No
  1. BBC News - Africa - Zimbabwe gay rights face dim future. news.bbc.co.uk.
  2. Kelvin Ncube: I'm gay. Archived from the original on 29 June 2006.
  3. Opinions: Dateline Zimbabwe: Who's to Blame?. Center for Global Development. Archived from the original on 22 August 2006.
  4. "Zimbabwean drag queen reveals all", BBC News, 10 August 2006.
  5. State-Sponsored Homophobia in Southern Africa (Human Rights Watch, 14-5-2003). hrw.org. Archived from the original on 19 October 2008. Retrieved on 14 November 2007.
  6. BBC News - UK - Gay activist freed after Mugabe row. news.bbc.co.uk.
  7. "Tatchell defends Mugabe 'arrest'", BBC News, 6 March 2001.
  8. Linton. "Tatchell beaten unconscious as he tries to 'arrest' his old adversary", The Independent, 6 March 2001. Retrieved on 7 May 2010.
  9. Chikura (30 January 2018). Zimbabwe's LGBT community: why civil rights and health issues go hand in hand. The Conversation.
  10. Zim govt adopts manual for treating gays, sex workers at health centres (9 July 2018).
  11. Basildon Peta. "Gay, lesbian stand at Zim book fair trashed", iol.co.za, 8 August 2006. Retrieved on 14 November 2007.
  12. kaiwright.com (21 September 2004). Archived from the original on 21 September 2004.
  13. kaiwright.com (12 July 2004). Archived from the original on 12 July 2004.
  14. Chigonga (14 April 2007). Zimbabwe: Gay Prostitution Hits Streets of Harare.
  15. "Zimbabwe's gays go out", ilga.info. Retrieved on 14 November 2007.
  16. Gay Dating, Personals, News, Local Events and Information. gay.com.
  17. NCLR January-February 2006 E-Newsletter. Archived from the original on 1 October 2006.
  18. Homosexual and hated in Zimbabwe. BBC.
  19. Thornycroft. "Rowan Williams is 'lobbying for homosexuality', claims Mugabe-backed bishop", The Telegraph, 30 September 2011.
  20. COUNTRY COMPARISON :: HIV/AIDS - ADULT PREVALENCE RATE. Cia World Factbook. Archived from the original on 13 June 2007.
  21. New Blow for Gay Rights in Zimbabwe. Institute for War and Peace Reporting.
  22. HIV/AIDS. UNICEF.
  23. Gays and Lesbians of Zimbabwe | Zimbabwe Human Rights NGO Forum (en-US). www.hrforumzim.org. Archived from the original on 16 September 2018. Retrieved on 2017-11-16.
  24. "FAQ", Gays and Lesbians of Zimbabwe. Retrieved on 2017-11-16. (in en-ZA)
  25. "HIV/AIDS", Gays and Lesbians of Zimbabwe. Retrieved on 2017-11-16. (in en-ZA)
  26. Activists in Focus Ricky "Rikki" Nathanson of Trans Research, Education & Training (TREAT) Zimbabwe. MPact Global Action (5 January 2018). Archived from the original on 15 January 2022. Retrieved on 19 July 2020.
  27. Ring. "Trans Woman Wins Landmark Court Case in Zimbabwe", Advocate, 19 November 2019. Retrieved on 19 July 2020. (in en)
  28. Is There Space For The LGBTQI Community In Zimbabwe? (March 21, 2023).
  29. 29.0 29.1 Itai (2025-08-22). Zimbabwean government backs legal recognition of intersex people (en-US). Retrieved on 2025-09-01.
  • Ihe ndị ruuru mmadụ na Zimbabwe
  • Ikike LGBTQ na Africa
  • Forbidden Fruit, ihe nkiri banyere ụmụ nwanyị na Zimbabwe

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]