Ime ime na ụra
Ihi ụra n'oge ime nwere ike imetụta ihe dị iche iche nke ahụike, homonụ, na nke uche, na-eduga na mgbanwe na oge ụra na ogo. [1] [2] [3][4] Ọzọkwa, ndị dị ime nwere ike ịnwe nsogbu ụra dịka ehighị ụra nke ọma, iku ume na-adịghị mma, na ọrịa ụkwụ na-enweghị ntụsara ahụ. [5][6][7][8][9] Ọtụtụ ụmụ nwanyị na-enwe nsogbu ihi ụra n'oge ha dị ime.[10] A na-aghọta ụra nke na-adịghị agwụcha nke ọma dịka ihe nwere mmetụta dị ukwuu n’ahụike, ma jikọtara ya na ihe ize ndụ ka ukwuu nke inwe nsogbu n’oge ime ime.[1]
Ihe ndị e dere n'ebe ahụ
[dezie | dezie ebe o si]Mgbanwe nke anụ ahụ na nke metabolic
[dezie | dezie ebe o si]Ime ime na-eweta mgbanwe dị ịrịba ama na nke siri ike nke nwere ike imetụta ụra ma nye aka na Nsogbu ụra. Mgbanwe ndị a gụnyere mgbanwe ọdịdị nke nwere ike imetụta ogologo na ogo ụra, na-emebi iku ume n'oge ụra, na mgbanwe metabolic nke na-eme ka ihe ize ndụ nke ọrịa ụkwụ na-enweghị ntụsara ahụ dị elu. Dịka ọmụmaatụ, ọnọdụ ndị dị ka gastroesophageal reflux na-akawanye njọ ka afọ ime na-aga n'ihu, na-emetụta akụkụ dị ukwuu nke ndị dị ime ma nwee ike ịkpata nsogbu ụra.[11] Ịchụ mamịrị n'abalị ugboro ugboro n'ihi mmụba nke nsị sodium nwekwara ike imebi ụra.[12] Na mgbakwunye, usoro ọkpụkpụ na-enweta nrụgide ka ọ na-emegharị onwe ya maka uto akpa nwa na ịmụ nwa, ihe a nwekwara ike ime ka nsogbu ụra pụta.[13] A tụwo aro mgbanwe na metabolism iron na folate n'oge ime dị ka ihe na-eme ka ọrịa ụkwụ na-enweghị ntụsara ahụ dị elu n'etiti ndị nne dị ime. [1][14][15]
Hormone
[dezie | dezie ebe o si]Mgbapụta nke homonụ mmekọahụ dị ka Estrogen na progesterone na-abawanye nke ukwuu n'oge ime, na-emetụta usoro ụra n'ihe gbasara usoro circadian na mkpa ụra.[1][16] Mgbagwoju anya n'ụra nwekwara ike ime n'ihi mgbanaka akpa nwa n'abalị, nke bụ n'ihi mmụba nke oxytocin n'abalị. [1] [17]
Nsogbu ihi ụra
[dezie | dezie ebe o si]A na-enwekarị nsogbu ụra n'oge ime, na-emetụta ihe karịrị 50% nke ime niile.[18] Nsogbu ndị a na-emekarị ka afọ ime na-aga n’ihu. Ụdị nsogbu ụra a na-ahụkarị n’ime ụmụ nwanyị dị ime gụnyere ụra na-adịghị adị mma, apnea ụra nke mgbochi, yana ọrịa ụkwụ na-enweghị ntụsara ahụ.[18] The American Academy of Sleep Medicine amatala 'nsogbu ụra metụtara ime ime' dị ka ọnọdụ dị iche, na-agụnye ma ehighị ụra na mmụba ụra ehihie na-eme n'oge ime ime.[19]
Parasomnias
[dezie | dezie ebe o si]Parasomnias na-anọchite anya nchegbu dị ịrịba ama n'oge ime ime, na somnambulism, nrọ ọjọọ, Egwu abalị, na nrọ doro anya na-eme ugboro ugboro.[9][20] Nri na-adịghị mma n’oge ime, ọnụnọ nsogbu ụra dịka nsogbu iku ume na mmegharị ahụ, nwere ike ịbụ ndị na-akpata parasomnias, nke na-eme ka o nwee ohere dị elu ịrịa ha n’oge afọ ime.
Enweghị ụra
[dezie | dezie ebe o si]Insehi ụra metụtara ime bụ ihe a na-ahụkarị.[21] Ka afọ ime na-aga n'ihu, nyocha nke uche na nke ebumnuche na-ekpughe mmụba dị ịrịba ama na nsogbu ụra.[5][22][23][24] Ndị na-eme nchọpụta ndị jiri polysomnography mụọ ụra n'ime ụmụ nwanyị dị ime ahụla usoro dị iche iche. Ụkpụrụ ndị a na-agụnye ịmụrụ anya mgbe ị na-ehi ụra na mbụ, belata ụra anya na-agagharị ngwa ngwa, na oge ka ukwuu a na-etinye n'oge ụra dị mfe ma e jiri ya tụnyere ụmụ nwanyị na-adịghị ime.[5][25][26] Na mgbakwunye, ka ime na-aga n’ihu, a na-ahụkarị na ụmụ nwanyị na-enwe oge ụra zuru ezu dị mkpụmkpụ, ịmụrụ anya ugboro ugboro n’oge ụra, oge ka ukwuu n’ụra dị mfe, oge pere mpe n’ụra miri emi na nke ngwa ngwa, ma na-amụ anya ọtụtụ ugboro karịa ka ọ dị n’oge mbụ nke ime.
[22][27] Tụkwasị na nke a, ọ bụ ihe a na-ahụkarị maka ndị dị ime igosipụta enweghị afọ ojuju na ogo ụra ha, na ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ọkara na-akọ ahụmahụ ụra na-adịghị mma.[4]
Ọrịa ụkwụ na-enweghị ntụsara ahụ
[dezie | dezie ebe o si]Nsogbu ụkwụ na-enweghị ntụsara ahụ bụ ọnọdụ a na-ahụ site na mmetụta na-adịghị mma na ụkwụ na mkpali a na-apụghị iguzogide eguzogide iji kwalite ha, ọkachasị n'oge ezumike ma ọ bụ enweghị ọrụ.
Ọnọdụ a bụ ihe a na-ahụkarị n'etiti ụmụ nwanyị dị ime karịa n'etiti ndị mmadụ n'ozuzu.[7] Nnyocha egosila site n’ọnụọgụ dị iche iche na ihe dị n’agbata pasent 10 ruo 34% nke ụmụ nwanyị dị ime na-enwe mgbaàmà RLS n’oge ụfọdụ n’ime oge ime ha.[28]
Mmiri na-adịghị mma
[dezie | dezie ebe o si]Ịchụ ume na nsogbu ihi ụra bụ ihe a na-ahụkarị n'etiti ụmụ nwanyị dị ime, na-adịkarị okpukpu 2-3 karịa ụmụ nwanyị na-adịghị ime.[29] Mgbanwe ndị a na-ejikọta na mgbanwe na anatomy nke ikuku elu ma na-alaghachi na ọkwa ndị na-adịghị ime mgbe amuchara.[29]
Obstructive sleep apnea bụ ọnọdụ ebe iku ume na-akwụsị ugboro ugboro n'oge ụra n'ihi ọdịda nke ụzọ ikuku dị n'elu, na-edugakarị mbelata nke ọkwa oxygen. Ọ bụ nchegbu ahụike zuru oke n'etiti ụmụ nwanyị dị ime ma jikọta ya na ihe dị iche iche metụtara ime ime ahụike.[6][30] Ọnọdụ a na-ahụkarị n'etiti ụmụ nwanyị dị ime ndị buru oke ibu.[31][32] Ime ime ebe Apnea ụra na-egbochi bụ ihe mgbagwoju anya na-eche ihe ize ndụ dị elu nke ịmalite ọnọdụ dị ka Mgbochi uto intrauterine, pre-eclampsia, na ịmụ nwa nwụrụ anwụ ihu.[31]
Nchịkwa
[dezie | dezie ebe o si]Ịchịkwa nsogbu ụra n’oge ime nwere ike ịchọ iji ọgwụ psychopharmacological.[33] Enwere ike ịchịkwa nsogbu ehighị ụra nke mbụ site na ọgwụgwọ omume na ọgwụ, ebe nsogbu ehighị ehighị ụra kwesịrị ilekwasị anya na nsogbu ahụike.[34] Mgbe ị na-alụso ọrịa ụkwụ na-enweghị ntụsara ahụ ọgụ, ọgwụgwọ na-agụnye iji ọgwụ eme ihe na ibelata ikpughe ihe ndị na-akpata ya dị ka ịṅụ sịga, caffeine, na ọgwụ ụfọdụ.[34]
Ihe ize ndụ
[dezie | dezie ebe o si]Nnyocha na-egosi na oge ụra nne n'oge ime nwere njikọ na nsonaazụ ime ime na-adịghị mma, na oge ụra dị mkpirikpi na ogologo na-ejikọta ya na ọrịa shuga ime (GDM). [35] A na-atụkarị aro oge ụra kachasị mma nke awa 7-9. [35] [36] Nnyocha ụfọdụ chọpụtara na ụra na-adịghị mma na-eme ka ihe ize ndụ nke ịmụ nwa n'oge, [37] Otú ọ dị, nyocha meta chọpụtara na njikọ ahụ abụghị ihe dị ịrịba ama.[38][35]
Ọnọdụ ihi ụra
[dezie | dezie ebe o si]National Health Service (NHS) na-adụ ụmụ nwanyị dị ime ọdụ ka ha na-ehi ụra n’akụkụ ha — ma n’aka ekpe ma ọ bụ n’aka nri — iji nweta nchekwa kacha elu n’oge ime ime.[39] Nnyocha na-egosi na karịa izu nke iri abụọ na asatọ, na-eche na ọnọdụ ihi ụra dị ala nwere ike ịkpata mmụba okpukpu abụọ n'ihe ize ndụ nke ịmụ nwa nwụrụ anwụ.[39] A na-atụgharị ihe ize ndụ a dị elu n’ihi nsogbu nwere ike imetụta mgbasa ọbara nye nwa e bu n’afọ na inye ya ikuku oxygen zuru oke.[39] Ihi ụra n'azụ nwekwara ike ibute nsogbu dị iche iche, gụnyere azụ mgbu, nsogbu iku ume, nsogbu ọbara mgbali elu, obere ọbara mgbali, nsogbu eriri afọ, na mbelata ọbara na-aga ma n'obi nne ma n'afọ na-eto eto.[40] Ọzọkwa, ibu ibu nke jikọtara ya na ime ime ime nwere ike ime ka ohere nke ịmalite apnea ụra mgbe ị na-ehi ụra n'azụ.[40]
Nrọ
[dezie | dezie ebe o si]N'oge ime, oge dị ịrịba ama nke mgbanwe mmetụta uche na-eme, na-agụnye echiche, mmetụta, na mmekọrịta gbasara onwe gị na nwa a na-amụbeghị, nke na-ahụkarị ngosipụta na nrọ. Ụmụ nwanyị dị ime na-akọkarị nrọ ha dịka ihe doro anya ma nwee ezi uche n’ime ha.
[41] Nnyocha ụfọdụ na-atụ aro na ọtụtụ ụmụ nwanyị dị ime (67-88%) na-akọ na ha na-enwe ma ọ dịkarịa ala otu nrọ metụtara isiokwu dị ka ime ime, ịmụ nwa, ma ọ bụ ụmụ ọhụrụ.[42][43][44][45] Tụkwasị na nke a, ụfọdụ nnyocha ndị ọzọ na-egosi na 30-62% nke nrọ ndị a gụnyere ihe ndị nne, na ugboro ole ha na-abawanye ka afọ ime na-aga n'ihu.[42][46][47][48][44] Nrọ ndị a na-emetụtakarị ahụike nne na mmekọahụ nwa ahụ, mana ọ pụkwara ịnwe ihe ize ndụ ma ọ bụ mmerụ ahụ nye nwa ahụ, nne, nna, yana nsogbu n'ime ezinụlọ na alụmdi na nwunye.[42] Ndị dị ime na-enwekarị ncheta nrọ ka mma, na karịsịa, ọdịnaya nke nrọ ha na-abụkarị ihe na-enye nsogbu karịa oge ndụ ndị ọzọ. [41] [10][49] Nnyocha ntụnyere na-atụ aro na ndị dị ime na-echeta nrọ ndị ọzọ na-elekwasị anya na isiokwu ndị metụtara ime ime (dịka, ịmụ nwa, ime ime, nwa e bu n'afọ, ahụ nke ha, ahụ nwa) na ihe ndị ọzọ metụtara ihe ize ndụ nwere ike ime nwa e bu na onwe ha.[42][50][45] Ime ime nwere ike imetụta usoro nrọ, na-eduga n'inwekwu ohere nke inwe nrọ ọjọọ na nrọ ọjọọ. [10] Nrọ ụmụ nwanyị dị ime na-abụkarị nke na-eme ihe ike ma na-agụnye ihe ndị ọzọ ebe ha na-enwe ọdachi, mmerụ ahụ, ma ọ bụ na-eche egwu gburugburu ebe obibi ihu, ọ bụ ezie na ha anaghị agụnye omume ime ihe ike.[42]
Edensibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 Pengo (2018). "Sleep in Women Across the Life Span". Chest 154 (1): 196–206. DOI:10.1016/j.chest.2018.04.005. ISSN 0012-3692. PMID 29679598.
- ↑ Cai (2016-12-09). "Sleep Quality and Nocturnal Sleep Duration in Pregnancy and Risk of Gestational Diabetes Mellitus". Sleep 40 (2). DOI:10.1093/sleep/zsw058. ISSN 0161-8105. PMID 28364489.
- ↑ Meers (2022-06-11). "Sleep During Pregnancy". Current Psychiatry Reports 24 (8): 353–357. DOI:10.1007/s11920-022-01343-2. ISSN 1523-3812. PMID 35689720.
- ↑ 4.0 4.1 Sedov (2018). "Sleep quality during pregnancy: A meta-analysis". Sleep Medicine Reviews 38: 168–176. DOI:10.1016/j.smrv.2017.06.005. ISSN 1087-0792. PMID 28866020.
- ↑ 5.0 5.1 5.2 Sedov (2020-11-02). "Insomnia symptoms during pregnancy: A meta-analysis". Journal of Sleep Research 30 (1): e13207. DOI:10.1111/jsr.13207. ISSN 0962-1105. PMID 33140514.
- ↑ 6.0 6.1 Liu (2018-09-25). "The prevalence of obstructive sleep apnea and its association with pregnancy-related health outcomes: a systematic review and meta-analysis". Sleep and Breathing 23 (2): 399–412. DOI:10.1007/s11325-018-1714-7. ISSN 1520-9512. PMID 30255484.
- ↑ 7.0 7.1 Chen (2018). "Prevalence of restless legs syndrome during pregnancy: A systematic review and meta-analysis". Sleep Medicine Reviews 40: 43–54. DOI:10.1016/j.smrv.2017.10.003. ISSN 1087-0792. PMID 29169861.
- ↑ Gupta (2020). "Sleep and sleep disorders in pregnancy", Handbook of Clinical Neurology. Elsevier, 169–186. DOI:10.1016/b978-0-444-64240-0.00010-6. ISBN 9780444642400.
- ↑ 9.0 9.1 Bušková (2023-02-18). "Parasomnias in Pregnancy". Brain Sciences 13 (2). DOI:10.3390/brainsci13020357. ISSN 2076-3425. PMID 36831900.
- ↑ 10.0 10.1 10.2 Lara-Carrasco (2014). "Disturbed dreaming during the third trimester of pregnancy". Sleep Medicine 15 (6): 694–700. DOI:10.1016/j.sleep.2014.01.026. ISSN 1389-9457. PMID 24780135.
- ↑ Habr (2013). "Predictors of gastroesophageal reflux symptoms in pregnant women screened for sleep disordered breathing: A secondary analysis". Clinics and Research in Hepatology and Gastroenterology 37 (1): 93–99. DOI:10.1016/j.clinre.2012.03.036. ISSN 2210-7401. PMID 22572522.
- ↑ Parboosingh (1973). "Studies of Nocturia in Normal Pregnancy". BJOG: An International Journal of Obstetrics and Gynaecology 80 (10): 888–895. DOI:10.1111/j.1471-0528.1973.tb02147.x. ISSN 1470-0328. PMID 4271274.
- ↑ LT (1995). "Relaxin and its role in pregnancy". Endocrinology and Metabolism Clinics of North America 24 (1): 171–186. DOI:10.1016/S0889-8529(18)30058-6. ISSN 0889-8529. PMID 7781625.
- ↑ Lee (2001). "Restless Legs Syndrome and Sleep Disturbance during Pregnancy: The Role of Folate and Iron". Journal of Women's Health & Gender-Based Medicine 10 (4): 335–341. DOI:10.1089/152460901750269652. ISSN 1524-6094. PMID 11445024.
- ↑ M I Botez (1977-09-22). "Folate deficiency and restless-legs syndrome in pregnancy". New England Journal of Medicine 297 (12): 670–671. DOI:10.1056/nejm197709222971220. ISSN 0028-4793. PMID 895774.
- ↑ Deurveilher (2011). "Female Reproductive Hormones Alter Sleep Architecture in Ovariectomized Rats". Sleep 34 (4): 519–530. DOI:10.1093/sleep/34.4.519. ISSN 1550-9109. PMID 21461331.
- ↑ Hirst (1991). "Comparison of Plasma Oxytocin and Catecholamine Concentrations with Uterine Activity in Pregnant Rhesus Monkeys". The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism 73 (4): 804–810. DOI:10.1210/jcem-73-4-804. ISSN 0021-972X. PMID 1890153.
- ↑ 18.0 18.1 Facco (2022-07-06). "Common Sleep Disorders in Pregnancy". Obstetrics & Gynecology 140 (2): 321–339. DOI:10.1097/aog.0000000000004866. ISSN 0029-7844. PMID 35852285.
- ↑ Bourjeily (2009). "Sleep disorders in pregnancy". Obstetric Medicine 2 (3): 100–106. DOI:10.1258/om.2009.090015. ISSN 1753-495X. PMID 27582822.
- ↑ Schredl (2016-11-09). "Nightmare frequency in last trimester of pregnancy". BMC Pregnancy and Childbirth 16 (1). DOI:10.1186/s12884-016-1147-x. ISSN 1471-2393. PMID 27829406.
- ↑ Chaudhry (2018). "Considerations in Treating Insomnia During Pregnancy: A Literature Review". Psychosomatics 59 (4): 341–348. DOI:10.1016/j.psym.2018.03.009. ISSN 0033-3182. PMID 29706359.
- ↑ 22.0 22.1 {{Cite journal|author=Brunner|first=Daniel P.|title=Changes in Sleep and Sleep Electroencephalogram During Pregnancy|journal=Sleep|volume=17|issue=7|year=1994<ref name="Maasiloi=10.1093/sleep/17.7.576|pages=576–582|pmid=7846455}}
- ↑ Maasilta (2001). "Sleep-Related Disordered Breathing During Pregnancy in Obese Women". Chest 120 (5): 1448–1454. DOI:10.1378/chest.120.5.1448. ISSN 0012-3692. PMID 11713118.
- ↑ Tomfohr (2015). "Trajectories of Sleep Quality and Associations with Mood during the Perinatal Period". Sleep 38 (8): 1237–1245. DOI:10.5665/sleep.4900. ISSN 1550-9109. PMID 25845691.
- ↑ Hertz (1992). "Sleep in Normal Late Pregnancy". Sleep 15 (3): 246–251. DOI:10.1093/sleep/15.3.246. ISSN 1550-9109. PMID 1621025.
- ↑ Wilson (2010-12-07). "Decreased sleep efficiency, increased wake after sleep onset and increased cortical arousals in late pregnancy". Australian and New Zealand Journal of Obstetrics and Gynaecology 51 (1): 38–46. DOI:10.1111/j.1479-828x.2010.01252.x. ISSN 0004-8666. PMID 21299507.
- ↑ Izci-Balserak (2018-07-15). "Changes in Sleep Characteristics and Breathing Parameters During Sleep in Early and Late Pregnancy". Journal of Clinical Sleep Medicine 14 (7): 1161–1168. DOI:10.5664/jcsm.7216. ISSN 1550-9389. PMID 29991418.
- ↑ Gupta (2015-10-19). "Restless legs syndrome and pregnancy: prevalence, possible pathophysiological mechanisms and treatment". Acta Neurologica Scandinavica 133 (5): 320–329. DOI:10.1111/ane.12520. ISSN 0001-6314. PMID 26482928.
- ↑ 29.0 29.1 Izci (2006-02-01). "Sleep-disordered breathing and upper airway size in pregnancy and post-partum". European Respiratory Journal 27 (2): 321–327. DOI:10.1183/09031936.06.00148204. ISSN 0903-1936. PMID 16452587.
- ↑ Sahin (2007-10-31). "Obstructive sleep apnea in pregnancy and fetal outcome". International Journal of Gynecology & Obstetrics 100 (2): 141–146. DOI:10.1016/j.ijgo.2007.08.012. ISSN 0020-7292. PMID 17976624.
- ↑ 31.0 31.1 Louis (2010). "Maternal and neonatal morbidities associated with obstructive sleep apnea complicating pregnancy". American Journal of Obstetrics and Gynecology 202 (3): 261.e1–261.e5. DOI:10.1016/j.ajog.2009.10.867. ISSN 0002-9378. PMID 20005507.
- ↑ Olivarez (2011-04-08). "Obstructive Sleep Apnea Screening in Pregnancy, Perinatal Outcomes, and Impact of Maternal Obesity". American Journal of Perinatology 28 (8): 651–658. DOI:10.1055/s-0031-1276740. ISSN 0735-1631. PMID 21480159.
- ↑ Miller (2020). "Sleep Pharmacotherapy for Common Sleep Disorders in Pregnancy and Lactation". Chest 157 (1): 184–197. DOI:10.1016/j.chest.2019.09.026. ISSN 0012-3692. PMID 31622589.
- ↑ 34.0 34.1 McLafferty (2022). "Pharmacologic Treatment of Sleep Disorders in Pregnancy". Sleep Medicine Clinics 17 (3): 445–452. DOI:10.1016/j.jsmc.2022.06.009. ISSN 1556-407X. PMID 36150806.
- ↑ 35.0 35.1 35.2 Wang (2022). "Maternal sleep during pregnancy and adverse pregnancy outcomes: A systematic review and meta-analysis" (in en). Journal of Diabetes Investigation 13 (7): 1262–1276. DOI:10.1111/jdi.13770. ISSN 2040-1124. PMID 35171528.
- ↑ Myoga (2019-12-09). "Impact of sleep duration during pregnancy on the risk of gestational diabetes in the Japan environmental and Children's study (JECS)". BMC Pregnancy and Childbirth 19 (1): 483. DOI:10.1186/s12884-019-2632-9. ISSN 1471-2393. PMID 31818260.
- ↑ Okun (2011-11-01). "Poor Sleep Quality is Associated with Preterm Birth". Sleep 34 (11): 1493–1498. DOI:10.5665/sleep.1384. ISSN 0161-8105. PMID 22043120.
- ↑ Wang (2020-02-24). "Association between maternal sleep duration and quality, and the risk of preterm birth: a systematic review and meta-analysis of observational studies". BMC Pregnancy and Childbirth 20 (1): 125. DOI:10.1186/s12884-020-2814-5. ISSN 1471-2393. PMID 32093626.
- ↑ 39.0 39.1 39.2 Tiredness and sleep problems. nhs.uk (2023-05-17). Retrieved on 2023-09-13.
- ↑ 40.0 40.1 Best Sleeping Positions During Pregnancy. American Pregnancy Association (2021-09-01). Retrieved on 2023-09-13.
- ↑ 41.0 41.1 Raphael-Leff (2018-05-03). Psychological Processes of Childbearing. Routledge. DOI:10.4324/9780429482922. ISBN 978-0-429-48292-2.
- ↑ 42.0 42.1 42.2 42.3 42.4 Lara-Carrasco (2013). "Maternal representations in the dreams of pregnant women: a prospective comparative study". Frontiers in Psychology 4. DOI:10.3389/fpsyg.2013.00551. ISSN 1664-1078. PMID 23986734.
- ↑ Van (2004). "Big Dreams, Little Sleep". Holistic Nursing Practice 18 (6): 284–292. DOI:10.1097/00004650-200411000-00004. ISSN 0887-9311. PMID 15624275.
- ↑ 44.0 44.1 RL (1993). "The pregnancy-related dreams of pregnant women". The Journal of the American Board of Family Practice 6 (2): 117–122. ISSN 0893-8652. PMID 8452063.
- ↑ 45.0 45.1 Nielsen (2007). "Dream-associated Behaviors Affecting Pregnant and Postpartum Women". Sleep 30 (9): 1162–1169. DOI:10.1093/sleep/30.9.1162. ISSN 0161-8105. PMID 17910388.
- ↑ Ser̀ed (1992). "Pregnant dreaming: Search for a typology of a proposed dream genre". Social Science & Medicine 34 (12): 1405–1411. DOI:10.1016/0277-9536(92)90149-k. ISSN 0277-9536. PMID 1529378.
- ↑ Gillman (1968). "The dreams of pregnant women and maternal adaptation.". American Journal of Orthopsychiatry 38 (4): 688–692. DOI:10.1111/j.1939-0025.1968.tb02438.x. ISSN 1939-0025. PMID 5661552.
- ↑ Winget (1972). "The Relationship of the Manifest Content of Dreams to Duration of Childbirth in Primiparae". Psychosomatic Medicine 34 (4): 313–320. DOI:10.1097/00006842-197207000-00005. ISSN 0033-3174. PMID 5074957.
- ↑ SL (1994). "The usefulness of dreams during pregnancy". The International Journal of Psycho-Analysis 75 ( Pt 2): 291–299. ISSN 0020-7578. PMID 8063485.
- ↑ Dagan (2001). "Women's dreams reported during first pregnancy". Psychiatry and Clinical Neurosciences 55 (1): 13–20. DOI:10.1046/j.1440-1819.2001.00778.x. ISSN 1323-1316. PMID 11235851.
Njikọ mpụga
[dezie | dezie ebe o si]- Pregnancy: Tiredness and sleep problems. nhs.uk (2023-05-17). Retrieved on 2023-09-03.