Independence Day
Ụbọchị Nnwere Onwe | |
---|---|
![]() Ngagharị ncheta afọ iri ise nke Ghana na 2007.
| |
A na-akpọkwa ya | Ụbọchị Mba |
Ihe ndị e lere anya | Ghana, ndị Ghana bi na mba ndị ọzọ |
Ụdị | Mba. |
Ihe ọ pụtara | Nnwere onwe site n'aka ndị Britain na 1957. |
Ụbọchị | March 6 |
Ugboro ole a na-eme | Kwa Afọ |
egwu Nnwere Onwe nke Ghana bụ ezumike mba a na-eme kwa afọ. egwu a bụ ezumike maka ụmụ amaala Ghana ma n'ime ma na diaspora iji sọpụrụ ma mee emume ndị dike Ghana bụ ndị duuru mba ahụ akwụkwọ akwụkwọ onwe ya. A na-eme emume enweghị Nnwere Onwe na Machị 6 kwa afọ. [1] Enwe Nnwenwe Onwe bụkwa ihe na-eme nke ụbọchị ahụ na-egosi nke gosiri onwe Ghana site na ndị Ndị Britain. [2] Praịm Minista mbụ nke Ghana, Kwame Nkrumah, isi Onye isi site na 1957 ruo 1960. [3] Na Wednesday, 6 March 1957 Kwame Nkrumah gwara ndị Ghana ngwaọrụ onwe ha, ọ gbakwụnyere na, "Ndị Afrịka nwere ike ijikwa ihe omume nke ha na Ghana mba ọmụmụ ihe n'anya Africa bụ onwe ya ruo mgbe ụfọdụ site na Sahara site na Sahara site na mgbe ahụ. [4][5] Ọtụtụ ndị Ghana nwere ikike ije ozi dị ka onye isi ala echetawo oge ahụ ma mee ka enwenwe onwe Ghana bụrụ ezumike na eze iji mee ememe.[6] Inye ụbọchị ahụ dị ka ezumike mba bụ ihe a ma ama nke mere na, ọ bụrụ na 6 Machị nke afọ adaa na isi nke emee Nnwere Onwe, ụbọchị ọrụ na-esote nke bụ ụlọ ga-enye ma mee ya dị ka ezumezu site na mba ahụ dum. [7]. a.
Ihe ndị mere n'oge gara aga
[dezie | dezie ebe o si]Ghana nke a mara n'oge gara aga dị ka Gold Coast nwere ọtụtụ ihe sitere n'okike nke e kewara ụzọ abụọ dị ka mineral na ihe onwunwa pụrụ.[1] Ihe ndị a bụ ụgbọ na ọdụ́, bauxite, diamond, na manganese, nke ndị Europe.[2] E mmetụta ihe oriri na ihe kpatara ego.[3][4] Ọtụtụ ndị bilitere n'etiti mba Europe hụrụ onye kwesịrị ilekọta Gold Coast n'ihi akụ na mụrụ ya.[5] N'afọ 1874, Ndị Britain weghaara ndị nke Gold Coast ọ bụ ebe na ndị Portugal bụ ndị mbụ biri na Elmina na Gold Coast na 1482. [6][7] Mgbe ndị Britain weghaara ikike, akpara Gold Coast British Gold Coast. [8] [9] Mgbe Agha Agha nke ọgụ ọgụ, ndị Britain alụ ọgụ ikike ha na-achị n'ebe ndị ha na ozi- n'Africa, egwu Gold Coast.[10] ụzọ United Gold Coast bụ nke mbụ n'ọkpụkpọ maka akwụkwọ onwe n'ime oge mmalite ndị mgbe mbụ aka ndị omeiwu Gold Coast na 1947. [11] Osagyefo na 1952, Dr. Kwame Nkrumah meri aka iji duzie akwụkwọ Gold Coast mgbe ọ akara akara iwu Gold Coast na 1951. [12][13] N'ịbụ nke Dr. na. duziri, Gold Coast na-egosi onwe ya site na ndị Britain na Wednesday, 6 Maachị 1957.[14] Egwuregwu Gold Coast Ghana.[1]
Akụkọ ihe mere eme
[dezie | dezie ebe o si]Afọ | Isiokwu | Ebe a na-anọ |
---|---|---|
2013 | Ịtinye ego na The Youth For Ghana's Transformation [2] | Independence Square (Accra) |
2014 | Ịrụ Ghana ka mma ma nwee ọganihu site n'ịhụ mba n'anya na ịdị n'otu mba [2] | Independence Square (Accra) |
2015 | Ịhụ Mgbanwe site na Ịdị n'Otu Mba [3] | Independence Square (Accra) |
2016 | Ịtinye ego na ndị ntorobịa maka mgbanwe Ghana [2] | Independence Square (Accra) |
2017 | Ịhazi Ọdịnihu Ghana [4] | Independence Square (Accra) |
2018 | Ghana Beyond Aid [5] | Independence Square (Accra) |
2019 | Ememe Udo na Ịdị n'Otu [6] | Aliu Mahama Stadium (Tamale) |
2020 | Ijikọta uru anyị [7][8] | Baba Yara Sports Stadium (Kumasi) |
2021 | Ịrụkọ Ọrụ ọnụ, Ịlaghachi n'Ịntanet [9] | Ụlọ Jubilee |
E mere emume nwere Nnwere Onwe na nke mbụ ya na obere Accra na Tamale na Kumasi.[1][2] N'afọ 1957, Martin Luther King Jr., Onye isi oche nke Southern Christian Leadership Conference gara emume akwụkwọ onwe.[3][4] Bagad Lann Bihoue nke ndị agha mmiri France na emume apụta iri isii.

Njem
[dezie | dezie ebe o si]Black Star Square bụ ebe a na-eme Lincoln nke ndị dere onwe nke Ghana, ngwaahịa Trooping of the Color nke sitere n'oge ndị Britain. Otu Lincoln a ma bụ Golden Jubilee (nke emere eme eme afu 50 nke akwụkwọ onwe), nke Onye isi ala John Kufuor duziri.[1][2] N'afọ 1961, Eze Nwanyị Elizabeth nke ịhụnanya, onye bụ Eze Nwanyị nke Ghana ruo n'afọ gara aga, gara ike ahụ dị ka onye ụdị ma sonye na njem ya na Onye isi ala Nkrumah.
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]- Ezumike ọha na eze na Ghana
- Ndepụta ụbọchị nnwere onwe mba
- Akụkọ nnwere onwe Ghana
Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Celebrating independence day in Ghana. www.ghanaweb.com (2020-03-06). Retrieved on 2020-08-04.
- ↑ 2.0 2.1 2.2 Ghana's 59th Independence Day Parade in pictures (en-US). Citi 97.3 FM – Relevant Radio. Always (2016-03-07). Retrieved on 2020-03-06.
- ↑ Ghana. 2015 Ghana Independence Commemoration (en-US). Retrieved on 2020-03-06.
- ↑ Ghana celebrates 60 years of independence today (en-US). Citi 97.3 FM – Relevant Radio. Always (2017-03-06). Retrieved on 2020-03-06.
- ↑ Photos from Independence Day celebrations nationwide (en-US). Citi 97.3 FM – Relevant Radio. Always (2018-03-06). Retrieved on 2020-03-06.
- ↑ Ghana marks 62nd Independence day outside Accra for the first time – Public Records And Archives Administration Department (en-US). Retrieved on 2020-03-06.
- ↑ 63rd Independence day parade to be held in Ashanti Region (en-US). Citi NewsRoom (2020-02-04). Retrieved on 2020-03-06.
- ↑ Today is Independence Day (en-gb). Graphic Online. Retrieved on 2020-03-06.
- ↑ "65th Independence day of Ghana as e happun March 6", BBC News Pidgin. Retrieved on 2022-08-08.