Gaa na ọdịnaya

Irena Lorentowicz

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Irena Lorentowicz
mmádu
Ụdịekerenwanyị Dezie
Mba o sịPoland Dezie
Aha enyereIrena Dezie
Aha ezinụlọ yaLorentowicz Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya25 Septemba 1908 Dezie
Ebe ọmụmụWarsaw Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya11 Febụwarị 1985 Dezie
Ebe ọ nwụrụWarsaw Dezie
Ebe oliliPowązki Cemetery Dezie
ŃnàJan Lorentowicz Dezie
Asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaPolish Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye ese, scenographer, mmebe ejije Dezie
Ebe agụmakwụkwọSchool of Fine Arts in Warsaw, National Institute of Theatre Arts of Warsaw Dezie
Ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie

Irena Lorentowicz (1908–1985) bụ onye Poland na-ese ihe, onye na-emepụta ihe ndabere na uwe ejije, nakwa onye nkụzi nka.

Ndụ mbụ na agụmakwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Lorentowicz na 25 Septemba 1908 n'isi obodo Poland, Warsaw. Ọ bụ ada Jan Lorentowicz, onye nduzi ihe nkiri, onye nkatọ na onye odeakwụkwọ ọha, na Ewa Lorentowicz (amụrụ Rościszewska), onye na-ese ihe eserese na onye na-ekekọta akwụkwọ. Site na 1925 ruo 1931, ọ gụrụ akwụkwọ na Ụlọ Akwụkwọ Nkà Mara Mma dị na Warsaw n'okpuru nduzi Miłosz Kotarbiński na Tadeusz Pruszkowski. Ya na nke ikpeazụ, o sonyere n'ọrụ eserese plein-air na Kazimierz Dolny dị na Poland. N'otu n'ime mmemme ndị a, ọ zutere onye odee Maria Kuncewiczowa, ha wee bụrụ enyi ruo ndụ ha niile. N'afọ 1931, ọ gara njem ọnwa isii na Czechoslovakia, Austria, Italy, France, Spain na Belgium. N'afọ 1934–35, ọ mụtara imepụta ihe ndabere ejije na State Institute of Theatre Arts (PIST) ma nweta ọzụzụ n'ịrụ ihe ịchọ mma maka ụlọ ihe nkiri. Mgbe ọ ka bụ nwata, ọ lụrụ Jan Karwowski, ma alụmdi na nwunye ahụ akwụsịghị ogologo oge.[1][2][3][4]

N'agbata 1930 na 1935, Lorentowicz rụrụ ọrụ dịka onye na-emepụta ihe ndabere maka ụlọ ihe nkiri na ebe ntụrụndụ Warsaw. N'afọ 1935, ndị nchịkwa nke Paris Opera họpụtara ya ka ọ mepụta ihe ndabere maka ngosipụta mbụ e mere na Paris n'afọ 1936 nke balet Karol Szymanowski Harnasie, nke Leon Schiller duziri. A hụrụ atụmatụ ya maka ihe ndabere na uwe ejije dịka ihe ọhụrụ n'oge ahụ ma nabata ha nke ọma. N'ihi nke a, gọọmenti France nyere ya agụmakwụkwọ afọ ise. N'afọ 1937, o mepụtara ihe ndabere maka ngosipụta balet Return nke Polish National Ballet, nke egwu ya bụ nke Bolesław Woytowicz. Ọ rụkwara ọrụ maka ụlọ ọrụ France, gụnyere Opéra-Comique na Casino de Paris, nakwa imepụta ihe ndabere maka balet ndị Serge Lifar. Tụkwasị na nke ahụ, ọ gụrụ mmụta mmadụ na Sorbonne ma gosipụta eserese ya n'ọtụtụ ngosi, gụnyere ngosi Febrụwarị 1937 a kpọrọ Les femmes artistes d'Europe, nke bụ ngosi nka mba ụwa mbụ nke ụmụ nwanyị naanị ha mere na France, nke e mere na Jeu de Paume dị na Paris. N'ọnwa Mee 1937, o gosipụtara ihe karịrị atụmatụ ihe ndabere iri na abụọ na Exposition Internationale des Arts et Techniques dans la Vie Moderne dị na Paris, ma nweta nrite ọlaedo. E gosikwara ọrụ ya na 1939 New York World's Fair. Mgbe ọ nọ na Paris, ọ na-ezikwara akwụkwọ akụkọ Poland dịka Kurjer Warszawski na Wiadomości Literackie  [pl] akụkọ gbasara mmemme omenala nke obodo ahụ.[1][2][3][4][5]

United States

[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe World War II malitere, ọ nọrọ na Paris na mbụ, ma mgbe Battle of France nke Mee–Juun 1940 gasịrị, ọ siri ike gafee France, Spain na Portugal ruo isi obodo Portugal, Lisbon, ebe o mechara nwee ike ịkwaga United States n'afọ 1941. N'ebe ahụ, ọ mepụtara ihe ndabere maka Polish Theatre of Artists dị na New York, nke na-eme ngosi n'ọtụtụ obodo dị na US, yana maka Metropolitan Opera House dị na New York na ụlọ ọrụ balet Ruth Sorel. Ọ rụkwara ọrụ na Canada. Ka oge na-aga, ọ malitere ịse ihe okpukpe, fresko na iko agba, gụnyere maka Holy Trinity Church dị na Chicago, ma mepụta ihe osise maka akwụkwọ ụmụaka na ndị ntorobịa. Ọ kụziri eserese n'ụlọ akwụkwọ dị na New York ma nye nkuzi gbasara omenala na nka Poland. Mgbe ọ nọ na US, ọ na-ede akwụkwọ maka New York Herald Tribune na akwụkwọ akụkọ Poland.[1][2][3]

Nlọghachi na Poland

[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1959 ma ọ bụ 1960, Lorentowicz laghachiri Poland. Ọ chọtara ọrụ n'ịmepụta ihe ndabere maka ụlọ ihe nkiri egwu dị na Poznań, Bytom, Wrocław, Szczecin, nakwa maka Polish Dance Ensemble nke Eugeniusz Papliński [pl] na Łódź. Na Warsaw, ọ mepụtara ihe ndabere maka ngosipụta opera ọhụrụ ma kụzie akụkọ ihe mere eme nke uwe ejije na usoro nka ụlọ ihe nkiri na State Secondary School of Theatre Technology ruo 1969. Ọrụ ikpeazụ ya dịka onye na-emepụta ihe ndabere bụ maka Die Fledermaus na Warsaw Operetta n'afọ 1971. Site n'oge ahụ gaa n'ihu, ọ lekwasịrị anya n'ịse ihe. Ọ chọkwara oge dee ncheta ndụ ya, nke a kpọrọ Oczarowania (Ịdọ Mmasị), nke e bipụtara na Warsaw n'afọ 1972. Ụlọ ngosi ihe mgbe ochie nke ụlọ ihe nkiri Warsaw haziri ngosi ọrụ ya n'afọ 1981 n'okpuru aha ahụ, gụnyere atụmatụ ya maka Harnasie na Paris. Otu n'ime ụmụ akwụkwọ ya bụ onye nduzi fim Krzysztof Kieślowski, onye kpọrọ ya ka ọ kpọọ onwe ya n'ihe nkiri telivishọn 1975, Personnel.[1][2][3][4]

Ọnwụ na ihe nketa

[dezie | dezie ebe o si]

Lorentowicz nwụrụ na Warsaw na 11 Febrụwarị 1985. Naanị ọrụ ya ole na ole ka e debere n'ụlọ ngosi ihe mgbe ochie, nke ukwuu n'ihi àgwà ya nke inye ndị enyi ya ọtụtụ n'ime ha. Nadwiślańskie Museum dị na Kazimierz Dolny nwere nchịkọta atụmatụ uwe ejije ya, ma n'afọ 2022 ọ hazikwara ngosi ọrụ ya sitere n'ọrụ ndị e gbaziri n'aka ndị nwe nchịkọta onwe ha.[2][3]

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]