Iri edn
Ọdịdị
| Ten'edn | ||
|---|---|---|
| Spoken in: | Thailand, Malaysia | |
| Total speakers: | 365 | |
| Language family: | Tustrusyawit Aslian Jahaic Ten'edn | |
| Language codes | ||
| ISO 639-1: | none | |
| ISO 639-2: | — | |
| ISO 639-3: | tnz | |
| Note: This page may contain IPA phonetic symbols in Unicode. | ||
Ten'edn,nke a makwaara dị ka Mos na Thailand na Tonga-Mos ma ọ bụ naanị Tonga n'akwụkwọ ụfọdụ, bụ asụsụ Austroasiatic nke ndị obodo Maniq nke Thailand na Malaysia na-asụ.
- Tonga' (Toŋaʔ)
- Mos (Mɔs)
- Teanean (Ten'en, Tɛnʔɛn, Tean-ean)
Nkọwa okwu
[dezie | dezie ebe o si]Ndị a bụ ụfọdụ okwu ísì na Maniq: [1]
| Asụsụ Maniq | Asụsụ Jahai | Ọnụ ọgụgụ nke ihe | Ihe Nlereanya |
|---|---|---|---|
| caŋə | 9 | tubers (Dioscorea spp.) (4), nri (1), nri e siri esi (1), anụ e siri esi (2), osikapa (1), ezì ọhịa (Sus scrofa) (1), ezì e siri esi..., anụ ọhụrụ (1), anyanwụ ọcha (1) | |
| caŋɛs | 8 | ntutu anụmanụ (1), ntutu nke nkịta na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ (Trachypithecus obscurus) (1), ntutu nkịta na na-acha anụnụ anụnụ (Presbytis femoralis) (1), nturu nke nkịta nwere ọdụm ezì (Macaca nemestrina) (1), ntú ọkụ (1), ntutu anụnụ ọkụ (1), abụba anụmanụ a siri esi (1), anyanwụ (1) | |
| caŋus | 9 | ncha (3), ịsa onwe gị (2), mkpụrụ osisi (Goniothalamus sp.) (1), akwụkwọ (1), Uvaria sp. (1), uwe (1), ntụ ntụ (1), anyanwụ (1), ọgwụ ị ga-aṅụ (1) | |
| hamis | 2 | anyanwụ (6), ikuku / anwụrụ ọkụ na-esi n'anyanwụ (2) | |
| haʔĩt | haʔɛ̃t | 10 | anụmanụ nwụrụ anwụ (3), anụmanụ na-ere ure (3), anụmanụ (1), plantain squirrel (Callosciurus notatus) (1), Prevost's squirrel ("ụdị squirrel") (1), bats (1), flying fox (Pteropus cf. vampyrus) (1), tuber (Dioscorea daunea) (1), bamboo tube (1) |
| kamɛh | 6 | (taluŋ 'ụdị millipede A") (5), (caŋwɔɲ 'ụdị millipede B") (1), (kaʔɔʔ basiŋ 'ụdị millipede C") (1), nsí Ipoh (Antiaris toxicaria) (1), nkịta ọhịa na-efe efe (Pteropus cf. vampyrus) (1), ọhịa (1) | |
| kamloh | 3 | anwụrụ ọkụ (3), ebe obibi ochie (1), ịsa ahụ (1) | |
| lspəs | ltpɨt | 14 | tuber (Dioscorea orbiculata) (2), bearcat (Arctictis binturong) (2), tuber (Dioscorea filiformis) (1), tuber (Dioscorea calcicola) (1), tubers (Diosc Corea spp.) (1), ebe obibi ọhụrụ (1), uwe dị ọcha na nke kpọrọ nkụ (1), mkpụrụ osisi (Ficus chartacea) (1), ọhịa (1), osisi (1), nri (1), ọgwụ maka ihe ọṅụṅụ (1), anyanwụ ọcha (1) |
| palɛŋ | plʔeŋ | 11 | ọbara (3), ọbara anụmanụ (1), ọbara ezì ọhịa (Sus scrofa) (1), ọbara ezé nwere ọdụ ezì (Macaca nemestrina) (1), ọbara nke ezì nwere ọdụ ogologo (Macaca fascicularis) (1), ọbara anụ ọhịa bea (Arctictis binturong) (1), anụ a na-esighị esi (1), (pɔʔ batew 'fern sp.") (1), (smkam 'plant sp.") (1) na-achọ nri (1), anyanwụ (1) |
| paʔɔ̞̃ʔ | 16 | tuber (Dioscorea daunea) (2), mushroom (2), wụsara mmiri (1), na-adọta mmiri (1), apịtị (1), na-egwu tubers n'apịtị (1), na na-esi nri tubers na apịtị (1), uwe na-ede mmiri ma ọ bụ nke ruru unyi (1), tube bamboo na-ere ure (1), ala (1), na-achọ nri (1), petai (Parkia speciosa) (1), Parkia timoriana (1), ọsụsọ (1), ebe obibi ochie (1) | |
| miʔ bayɔ̞̃ɸ | 12 | ebe obibi ochie (3), ala (2), ebe obibi (1), mushrooms (1), akpụkpọ anụ nwụrụ anwụ (1), osisi rere ure (1), tube bamboo maka mmiri (1), mmiri ọṅụṅụ sitere na tube bamboo (1), akwụkwọ rere ure (1), isi enwe nwere eriri (Presbytis femoralis) (1), isi nkịta nwere ọdụm (Macaca nemestrina) (1), isi nke nkịta nwere ọkpụkpụ (Macaca arctoides) (1) | |
| miʔ danɔw | 10 | mushrooms (3), osisi rere ure (2), mushrooms rere ure (1), ebe obibi ochie (1), ọkpụkpụ anụmanụ (1), mkpụrụ durian (1), agwọ (1), ọhịa (1), ịchọ nri (1), ala (1) | |
| miʔ huhũɸ | 10 | agwọ (2), ala (2), ịchọ tubers (1), igwu tubers (1), ọsụsọ (1), osisi rere ure (1), ịga ije n'ime ọhịa (1), na-ere ọkụ (1), anwụrụ ọkụ (1) | |
| miʔ latɨŋ | 10 | ala (2), ọkụ ọkụ (1), (tanɔl 'ụdị osisi ọkụ A") (1), (ɲeʔɲeʔ 'ụdị osisi wuta B") (1), (tŋwaŋ 'ụdị okooko osisi") (1), (kabɨʔ lɨkhɨ 'ụdị mkpụrụ osisi") (1), ("bacen 'ihe oriri (amaghị) ") (1), mushrooms (1), osisi (1), ịga ije n'oké ọhịa (1) | |
| miʔ ɲətuʔ | 7 | osisi sap (1), akwụkwọ (1), galik (1), ala (1), ọhịa (1), ịchọ nri (1), (kabɨʔ faniʔɲɛʔ 'ụdị mkpụrụ osisi) (1) |
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]Edensibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Ewelina Wnuk & Asifa Majid (April 2014). Revisiting the limits of language: The odor lexicon of Maniq. Cognition Volume 131, Issue 1. Retrieved on 2017-07-12.
Ebe e si nweta ya
[dezie | dezie ebe o si]- Peterson (2012). "Notes on Ten-edn (Tonga-Mos) and Kensiw Borrowings". Mon-Khmer Studies 40: 19–35.
- Benjamin (2012). "The Aslian languages of Malaysia and Thailand: an assessment", in Austin: Language Documentation and Description. London: Endangered Languages Project, School of Oriental and African Studies (SOAS), 136–230. Retrieved on 2021-08-08.