Isabel Hofmeyr
Christine Isabel Hofmeyr (amụrụ 1953) bụ onye mmụta South Africa bụ ọkachamara na ọmụmụ akwụkwọ na akụkọ agụmagụ. Ọ bụ prọfesọ emeritus na Mahadum Witwatersrand, bụ́ ebe ọ ghọrọ prọfesọ nke akwụkwọ ndị Africa na 1994. A maara ya nke ọma maka ọrụ ya na postcolonialism na ọrụ na mgbasa ozi ederede, transnationalism textual, na ụwa Indian Ocean.
Mbido ndụ na agụmakwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Hofmeyr na 1953 na Potchefstroom na Transvaal Province nke bụbu Union of South Africa.[1] Ọ banyere na Mahadum Rhodes na 1972 wee gụchaa na 1974 na Bachelor of Journalism. Mgbe otu afọ gachara na London, England, ebe ọ rụrụ ọrụ odeakwụkwọ na onye ụkọchukwu, ọ laghachiri na mahadum na 1976, gụchara nzere otu afọ Honors na Bekee na Mahadum Witwatersrand (Wits).[2] Ọ nọgidere na ngalaba Wits English ka ọ na-achụso Master of Arts, dechara na 1979 na a tesis nke isiokwu ya bụ "Ngwuputa, mgbanwe mmekọrịta na akwụkwọ: nyocha nke akwụkwọ South Africa na-ezo aka na akwụkwọ akụkọ Ngwuputa 1870-1920.".[1]
Ọzọkwa na 1979, Hofmeyr rụrụ ọrụ dị ka onye nkuzi obere na bekee na Mahadum Durban – Westville. Ọ hapụrụ n'afọ na-eso ya ịbanye na Kọmitii South Africa for Higher Education, òtù na-akwadoghị ịkpa ókè agbụrụ, bụ ebe ọ na-edekọ usoro agụmakwụkwọ ndị okenye na ọmụmụ Africa. Ọ hapụrụ ọrụ ahụ na 1982 iji nweta akara ugo mmụta Master of Arts afọ abụọ na School of Oriental and African Studies na London, bụ ebe ndị otu British Council kwadoro ya wee mụọ ọmụmụ mpaghara na itinye uche na Africa.[1] Na 1984, ọ laghachiri na Wits, bụ ebe ọ kụziri dị ka onye nkuzi na ngalaba akwụkwọ edemede Africa.[2] Egoro ya dika onye nkuzi na ngalaba na 1988 wee mechaa PhD na ngalaba na 1991; Akpọrọ akwụkwọ akwụkwọ ya, "'Anyị na-eji afọ anyị dị ka akụkọ a na-akọ': Akụkọ ọnụ, ọgụgụ akwụkwọ na akụkọ ihe mere eme n'ime mgbanwe ọnọdụ nke isi ọchịchị Transvaal.".[1]
Ọrụ agụmakwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]Mgbe ọ gụsịrị Ph.D. ya, Hofmeyr nọgidere na Wits, na-eje ozi dị ka onye nkuzi dị elu na African Literature n'etiti afọ 1992 na 1993. N'afọ 1994, e buliri ya n'ọkwa prọfesọ na ngalaba ahụ.[1] Ọ nọgidere n'ọkwa ahụ ruo mgbe ọ lara ezumike nká; ọ bụ prọfesọ emeritus ugbu a na Wits, ebe ọ nọ na Wits Institute for Social and Economic Research . [2] Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi nke ngalaba African Studies na dị ka onye enyemaka dean na Wits Humanities Faculty, [1] ọ bụkwa onyeisi oche nke kọmitii ndụmọdụ Wits University Press n'etiti afọ 1997 na 2001. [3] N'agbata afọ 2013 na 2021, ọ bụkwa prọfesọ nleta na Bekee na Mahadum New York, ebe ọ bụ Prọfesọ zuru ụwa ọnụ.[1]
Nkwurịta okwu mbụ Hofmeyr lekwasịrị anya na akwụkwọ akụkọ, mgbasa ederede, na ọdịnala ọgụgụ isi metụtara ya n'Africa, mana o mechara nwee mmasị dị ukwuu na ọmụmụ Indian Ocean, gụnyere mgbasa ederede na ụwa Indian Ocean, mmekọrịta dị n'etiti Africa na India, na ọnọdụ akwụkwọ na ọdịbendị zuru ụwa ọnụ nke Global South. N'ikwekọ na mmasị a, ọ rụrụ ọrụ dị mkpa n'ịmepụta Wits Centre for Indian Studies in Africa, [4] nke ọ duziri dị ka onye nduzi na-anọchite anya na 2009.[1] Ọ rụkwara ọrụ na bọọdụ nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ akụkọ ndị metụtara ya, gụnyere Modern Asian Studies . [4]
Akwụkwọ edemede
[dezie | dezie ebe o si]Na mgbakwunye na mpịakọta ndị e dezigharịrị, Hofmeyr ebipụtala akwụkwọ anọ. Nke mbụ, nke akpọrọ We Spend our Years as a Tale that is Told: Oral Historical Narrative in a South African Chiefdom (1993), kwadoro nyocha edemede ya banyere ọdịnala ọnụ na South Africa; edepụtara ya maka American African Studies Association's 1995 Herskovits Prize.[1] Afọ iri ka e mesịrị, na 2006, Mail & Guardian kọrọ na akwụkwọ ahụ nọ n'etiti obere ihe ihere agụmakwụkwọ, ka asịrị na-agbasa na e si n'akwụkwọ ahụ nweta ya na Antjie Krog's practed Country of My Skull.[5]
Akwụkwọ nke abụọ Hofmeyr, The Portable Bunyan: A Transnational History of The Pilgrim's Progress (2004), chọtara mmetụta ọgụgụ isi na nke ime mmụọ nke John Bunyan's The Pilgram's Progres n'akụkụ dị iche iche nke Africa. Ọ meriri 2007 Richard L. Greaves Prize nke International John Bunyan Society.[4] Nke atọ, Gandhi's Printing Press: Experiments in Slow Reading (2003), na-amụ mmepụta nke Indian Opinion, akwụkwọ akụkọ nke Mahatma Gandhi guzobere ma bipụta na ashram ya na Phoenix, Natal; Hofmeyr kwuru na mmepụta ihe nke akwụkwọ akụkọ ahụ kwadoro ma gwa nkà ihe ọmụma Gandhian nke satyagraha.[3] N'oge na-adịbeghị anya, Hofmeyr bipụtara Dockside Reading: Hydrocolonialism and the Custom House (2022), nke na-atụ aro echiche nke "hydrocolonialismo", na-ejikọta ọchịchị na nchịkwa nke mmiri dị n'ụsọ oké osimiri; site n'ịchọpụta ọganihu nke ihe ndị e biri ebi site na British Custom Houses, Hofmeyn na-ekwu na hydrocolonialism kpụrụ omenala obibi akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ dị ka ikike nwebisiinka na nyocha. N'afọ 2023, akwụkwọ ahụ meriri National Institute for the Humanities and Social Sciences's Best Non-Fiction Monograph Award . [6]
Nsọpụrụ ndị ọzọ
[dezie | dezie ebe o si]N'abalị iri na otu n'ọnwa Ọktoba n'afọ 2017, a raara Hofmeyr nye dị ka onye otu Academy of Science of South Africa.[7]
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]- Achille Mbembe
- Sarah Nuttall
Ịgụ ihe ọzọ
[dezie | dezie ebe o si]- (2023-08-01) in Lavery: Reading from the South: African Print Cultures and Oceanic Turns in Isabel Hofmeyr's Work. Wits University Press. DOI:10.18772/22023088363. ISBN 978-1-77614-838-7.
Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]- 1 2 3 4 5 6 7 Curriculum Vitae: Isabel Hofmeyr. Academia.edu. Retrieved on 2023-11-14. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>tag; name ":1" defined multiple times with different content - ↑ Isabel Hofmeyr (en). Wits Institute for Social and Economic Research. Retrieved on 2023-11-14.
- 1 2 Ranganathan (1 April 2021). Print History: Isabel Hofmeyr – The View from Africa (en). PrintWeek. Retrieved on 2023-11-14. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>tag; name ":0" defined multiple times with different content - 1 2 3 Professor Isabel Hofmeyr (en-ZA). The Mail & Guardian (2015-08-28). Retrieved on 2023-11-14. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>tag; name ":2" defined multiple times with different content - ↑ Bower (2006-03-03). New claims against Krog (en-ZA). The Mail & Guardian. Retrieved on 2023-11-14.
- ↑ Wits scholars and publisher win humanities and social sciences awards. Wits University (25 April 2023). Retrieved on 2023-11-14.
- ↑ Academy of Science SA elects Wits researchers for their scholarship and social impact. Wits University (16 October 2017). Retrieved on 2023-11-14.