Ivana Sajko
Ivana Sajko (amuru na 1975) bu onye ode akwukwo Croatia, onye ode akwukwo, na onye isi ihe nkiri. E jiwo ọrụ ya, karịsịa n’ihe banyere fim na akwụkwọ, kọwaa ihe ndị metụtara ọha na eze na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ahụmahụ ya emetụtawokwa ihe ndị ọ hụworo. Ihe nkiri akwụkwọ akụkọ Sajko bụ nyocha nke nsogbu mmekọrịta ọha na eze dị mgbagwoju anya nke usoro akụkọ ọhụrụ. [1] [2][3]
Mbido ndụ na agụmakwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si].[4] Amụrụ ma zụlite na Zagreb, Sajko gụrụ ihe nkiri na Academy of Dramatic Arts nke Mahadum Zagreb. O mechara nweta nzere masta site na ngalaba nke Humanities and Social Sciences na mahadum
Ọrụ
[dezie | dezie ebe o si]Sajko malitere weebụsaịtị nke ọrụ mbụ ya, "Naranča u oblacima" ("Orange in the Clouds"), nke e bipụtara na Croatia na 1998. Ọrụ ahụ gụnyere ọtụtụ isiokwu na ihe nkiri. Ọ tọrọ ntọala BadCompany na Zagreb na 2000, ebe ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi ihe nkiri na onye isi ruo 2005..[3][5]
Egwuregwu ya "Woman Bomb" bụ nke a ma ama karịsịa maka itinye aka na isiokwu mmekọrịta ọha na eze na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. A na-akọwa ọrụ Sajko site na nyocha ya banyere okwu omume na nke bara uru, na-agbakarị ụkpụrụ na usoro ọha na eze.[2][3]
Ọrụ ihe nkiri ndị ọzọ a ma ama nke Sajko gụnyere "Archetype: Medea" na "Europa - Monologue for Mother Courage and Her Children". Akwụkwọ akụkọ ya "Love Novel" ("Liebesroman") nwetara Internationaler Literaturpreis (International Literature Award) na 2018 maka nsụgharị German ya. Akwụkwọ akụkọ ahụ na-enyocha isiokwu nke ịhụnanya na esemokwu n'ime ihe ndị metụtara ọchịchị onye kwuo uche ya. [6] [7][8][9]
Na mgbakwunye na ihe nkiri ya, Sajko etinyewokwa aka na ọrụ nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ akụkọ agụmakwụkwọ. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nkuzi ọbịa na Academy of Dramatic Art na Zagreb, onye nchịkọta akụkọ nke magazin "Frakcija" na akwụkwọ akụkọ "Tema," ma kwado ihe ngosi TV nke ihe nkiri ahụ "V-efekt.". [10][11]
Ejije "Rose is a rose is a rose" nke Steirischer Herbst nyere ya na 2008 gosikwara ihe nkiri Wunderbaum.[1] Egwuregwu ọzọ, "Scenes with apple," bụ Stadtheater Bern nyere ya ọrụ, nke malitere na 2009 n'okpuru nduzi nke Dora Schneider. Tụkwasị na nke ahụ, ederede "Okwu mmalite nke Disjunction" bụ akụkụ nke ọrụ "The Encyclopedia of Unlived Life" nke Marian Pensotti, nke e nyere ọrụ maka Steirischer Herbst Festival 2010. Ọ na-arụkọkwa ọrụ na onye na-ede egwú David Simons na 2004 iji hapụ CD "Mass maka ụbọchị nhoputa ndi ochichi.".[4]
Ụdị na isiokwu
[dezie | dezie ebe o si]A na-akọwa ọrụ Sajko site na nyocha ya nke isiokwu mmekọrịta mmadụ na ibe ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ọ na-ejikarị asụsụ na monologues eme ihe iji maa ihe nkiri ọdịnala aka. Akụkọ ya na-enyocha echiche ụmụ nwanyị na nsogbu ọha na eze ugboro ugboro. [1] [2][3]
Nkwado
[dezie | dezie ebe o si]A mara Sajko na onyinye ndị dị ka Chevalier de l'ordre des Arts et Lettres na Internationaler Literaturpreis . [7][12] O sonyere na DAAD Artists-in-Berlin Program na 2016/2017.[13][5]
Akwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]- Rio Bar (2006)
- My Family History from 1941 to 1991 and Beyond (2009)
- Akwụkwọ akụkọ ịhụnanya (Ljubavni roman, 2015)
- Obere Ọnwụ (Male smrti, 2021)
Egwuregwu na nchịkọta
[dezie | dezie ebe o si]- Kat nke 23 (1996)
- Orange n'Ifufe (1998)
- Nrụzigharị - Ememe olili ozu nke Ikpe Mbụ (1998)
- Ịgagharị n'elu ala (1999)
- 4 Ụkwụ kpọrọ nkụ (1999)
- Ụdị ihe atụ: Medea - Nkwurịta okwu maka nwanyị na-ekwu mgbe ụfọdụ (2000)
- Rib Cage (2000)
- Ndị na-agagharị n'okporo ámá (2001)
- Ihu ndị e gbupụrụ isi (Smaknuta lica, 2001)
- Mass maka ịgbachi nkịtị n'ụbọchị ntuli aka, ozu nwụrụ anwụ n'azụ mgbidi na mkpuchi n'olu (2002)
- Bọmbụ Nwanyị (2003)
- Europa - Nkwurịta okwu maka Nne Obi Ike na Ụmụ Ya (2004)
- Rose bụ rose bụ rose bụ pink (2008)
- Ihe nkiri na apụl (2009)
- Nkwupụta maka Disjunction (2010)
- Trilogy nke nnupụisi (Trilogija o neposluhu, 2012)
Ọrụ ndị ọzọ
[dezie | dezie ebe o si]- Towards Madness (and Revolution): A Reading (Prema ludilu (i revoluciji): čitanje, 2006)
Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ 1.0 1.1 Zlatar-Violić. Culture of Memory or Cultural Amnesia: The Uses of the Past in the Contemporary Croatian Novel. Retrieved on 2023-11-21. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>
tag; name ":0" defined multiple times with different content - ↑ 2.0 2.1 2.2 The woman behind the Bomb (en). The Age (2005-06-25). Retrieved on 2023-11-21. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>
tag; name ":3" defined multiple times with different content - ↑ 3.0 3.1 3.2 3.3 Govedic (2006). "The trauma of apathy : two playwrights of post-Yugoslav nowhereland (Ivana Sajko and Biljana Srbljanović)". Revue des Études Slaves 77 (1): 203–216. DOI:10.3406/slave.2006.7002. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>
tag; name ":4" defined multiple times with different content - ↑ 4.0 4.1 Ivana Sajko. www.croatian-literature.hr. Retrieved on 2023-11-21. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>
tag; name ":1" defined multiple times with different content - ↑ 5.0 5.1 Berliner Künstlerprogramm – Portrait Ivana Sajko. www.berliner-kuenstlerprogramm.de. Retrieved on 2023-11-21. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>
tag; name ":7" defined multiple times with different content - ↑ IGO (2023-10-26). Love Novel (en-US). Dublin Literary Award. Retrieved on 2023-11-21.
- ↑ 7.0 7.1 Ivana Sajko wins International Literature Award – DW – 06/28/2018 (en). dw.com. Retrieved on 2023-11-21. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>
tag; name ":5" defined multiple times with different content - ↑ Love in the Time of Capitalism: Rage and Resentment in Ivana Sajko's "Love Novel," Translated from Croatian by Mima Simić (en-US). Reading in Translation (2022-05-30). Retrieved on 2023-11-21.
- ↑ Morgan (2022-08-31). Book of the month: Ivana Sajko (en). A year of reading the world. Retrieved on 2023-11-21.
- ↑ Kontejner › › Ivana Sajko (HR). www.kontejner.org. Retrieved on 2023-11-21.
- ↑ Deklaracija o zajedničkom jeziku. Jezici i nacionalizmi. Retrieved on 2024-05-18.
- ↑ Ivana Sajko (en). @GI_weltweit. Retrieved on 2023-11-21.
- ↑ Ivana Sajko (en-US). international literature festival berlin. Retrieved on 2023-11-21.