Gaa na ọdịnaya

Ivar Aasen

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

N'ihe dịka 1846 ọ tọhapụrụ onwe ya na ibu ọrụ aka niile, ma nwee ike were echiche ya n'olumba nke mpaghara obodo ya, Sunnmøre;  mbipụta mbụ ya bụ obere nchịkọta egwu ndị mmadụ na olumba Sunnmøre (1843).  Ikike ya ndị dị ịrịba ama dọọrọ mmasị ndị mmadụ ugbu a, e nyekwara ya aka ịnọgide na-amụ ihe n'enweghị nsogbu.  Grammar ya nke olumba Norwegian ( , 1848) bụ nsonaazụ nke nnukwu ọrụ, na njem ndị e mere n'akụkụ niile nke obodo ahụ.  Akwụkwọ ọkọwa okwu Aasen a ma ama nke asụsụ Norwegian ( ) pụtara n'ụdị mbụ ya na 1850, sitekwa na akwụkwọ a na-akọpụta ụdị asụsụ niile a ma ama na Norwegian, ebe ọ bụ na Aasen emeghị ihe na-erughị ya ka ọ rụọ, site na ihe dị iche iche dị na ya, asụsụ a ma ama ma ọ bụ ezigbo folke-maal (asụsụ ndị mmadụ) maka Norway.  Ka ọ na-erule 1853, o mepụtala ụkpụrụ maka iji asụsụ ọhụrụ ya, nke ọ kpọrọ Landsmaal, nke pụtara asụsụ obodo.[1]  Site na mgbanwe ụfọdụ, nke kachasị mkpa bụ nke Aasen n'onwe ya webatara, [2] kamakwa site na amụma ikpeazụ nke na-achọ ijikọ asụsụ Norwegian a na Dano-Norwegian, asụsụ a aghọwo Nynorsk ("New Norwegian"), nke abụọ nke asụsụ gọọmentị abụọ nke Norway (nke ọzọ bụ Bokmål, nwa Dano-Norwegian nke Norway na oge Danish).  A ka na-ahụ ụdị Norwegian na-akwadoghị na asụsụ Aasen na Høgnorsk ("High Norwegian").  Taa, ụfọdụ na-atụle Nynorsk n'otu ụkwụ na Bokmål, n'ihi na Bokmål na-achọ ka a na-eji ya eme ihe na redio na telivishọn na ọtụtụ akwụkwọ akụkọ, ebe a na-eji New Norse (Nynorsk) mee ihe n'otu aka ahụ na ọrụ gọọmenti [3] yana ihe dịka 17% nke ụlọ akwụkwọ.[4].  Ọ bụ ezie na ọ bụghị ihe a na-ahụkarị dị ka asụsụ nwanne ya, ọ dị mkpa ka a na-ele ya anya dị ka asụsụ nwere ike ime, n'ihi na ọtụtụ ndị Norwegian na-eji ya dị ka asụsụ mbụ ha gụnyere ọtụtụ ndị ọkà mmụta na ndị edemede.[4].  New Norse bụ asụsụ edere na nke a na-asụ.

A egwuregwu ya dị ka Iver Andreas Aasen na Åsen na Ørsta (nke bụ Ørsten n'oge ahụ), na mpagharanmøre, n'oge oké osimiri àmà nke Norway.  Nna ya, onye ọrụ nwe obere ugbo, Ivar Jonsson, gburu na 1826. A ịrịba Ivar nke obere n'afọ ugbo, mana ọ na-a ọrịa oge ochie ya niile n'ịgụ akwụkwọ.[1]  Mmasị mbụ ya bụ botany.[2]  Mgbe ọ dị afọ iri na ọrụ, ọ meghere ụlọ akwụkwọ elementrị na parish obodo ya.  N'afọ 1833 ọ pụtara n'iche Hans Conrad Thoresen, di nke edemede a ma ama Magdalene Thoresen.  Nke nta nke nta, na site na ndidi na ike uche na-ahụ njedebe, onye ọrụ ugbo na-eto eto na-echeta ọtụtụ ọnwụ, wee ikuru ntakuru ha.[1]  Ivar ji aka ya akwụkwọ ọhụrụ maka Norway ka ọ bụrụ "akwụkwọ".

N'ihe dịka 1846 ọ tọhapụrụ onwe ya na ibu ọrụ aka niile, ma nwee ike were echiche ya n'olumba nke mpaghara obodo ya, Sunnmøre;  mbipụta mbụ ya bụ obere nchịkọta egwu ndị mmadụ na olumba Sunnmøre (1843).  Ikike ya ndị dị ịrịba ama dọọrọ mmasị ndị mmadụ ugbu a, e nyekwara ya aka ịnọgide na-amụ ihe n'enweghị nsogbu.  Grammar ya nke olumba Norwegian ( , 1848) bụ nsonaazụ nke nnukwu ọrụ, na njem ndị e mere n'akụkụ niile nke obodo ahụ.  Akwụkwọ ọkọwa okwu Aasen a ma ama nke asụsụ Norwegian ( ) pụtara n'ụdị mbụ ya na 1850, sitekwa na akwụkwọ a na-akọpụta ụdị asụsụ niile a ma ama na Norwegian, ebe ọ bụ na Aasen emeghị ihe na-erughị ya ka ọ rụọ, site na ihe dị iche iche dị na ya, asụsụ a ma ama ma ọ bụ ezigbo folke-maal (asụsụ ndị mmadụ) maka Norway.  Ka ọ na-erule 1853, o mepụtala ụkpụrụ maka iji asụsụ ọhụrụ ya, nke ọ kpọrọ Landsmaal, nke pụtara asụsụ obodo.[1]  Site na mgbanwe ụfọdụ, nke kachasị mkpa bụ nke Aasen n'onwe ya webatara, [2] kamakwa site na amụma ikpeazụ nke na-achọ ijikọ asụsụ Norwegian a na Dano-Norwegian, asụsụ a aghọwo Nynorsk ("New Norwegian"), nke abụọ nke asụsụ gọọmentị abụọ nke Norway (nke ọzọ bụ Bokmål, nwa Dano-Norwegian nke Norway na oge Danish).  A ka na-ahụ ụdị Norwegian na-akwadoghị na asụsụ Aasen na Høgnorsk ("High Norwegian").  Taa, ụfọdụ na-atụle Nynorsk n'otu ụkwụ na Bokmål, n'ihi na Bokmål na-achọ ka a na-eji ya eme ihe na redio na telivishọn na ọtụtụ akwụkwọ akụkọ, ebe a na-eji New Norse (Nynorsk) mee ihe n'otu aka ahụ na ọrụ gọọmenti [3] yana ihe dịka 17% nke ụlọ akwụkwọ.[4].  Ọ bụ ezie na ọ bụghị ihe a na-ahụkarị dị ka asụsụ nwanne ya, ọ dị mkpa ka a na-ele ya anya dị ka asụsụ nwere ike ime, n'ihi na ọtụtụ ndị Norwegian na-eji ya dị ka asụsụ mbụ ha gụnyere ọtụtụ ndị ọkà mmụta na ndị edemede.[4].  New Norse bụ asụsụ edere na nke a na-asụ.

Ili nke Ivar Aasen na Vår Frelsers gravlund, Oslo

Aasen dere uri na egwuregwu n'asụsụ dị iche iche iji gosipụta otu esi eji ya eme ihe; otu n'ime ihe nkiri ndị a, The Heir (1855), na-eme ya ugboro ugboro, a pụkwara iwere ya dị ka onye ọsụ ụzọ nke ọtụtụ akwụkwọ asụsụ nke ọkara narị afọ ikpeazụ nke afọ nke 1800, site na Vinje ruo Garborg. N'afọ 1856, o bipụtara Norske Ordsprog, akwụkwọ gbasara ilu Norwegian. Aasen nọgidere na-agbasawanye ma na-emeziwanye ụtọ asụsụ ya na akwụkwọ ọkọwa okwu ya. Ọ biri n'ụzọ dị jụụ n'ebe obibi dị na Oslo (Christiania n'oge ahụ), akwụkwọ ya gbara ya gburugburu ma na-ebelata mgbasa ozi, mana aha ya ghọrọ ihu ọma ndọrọ ndọrọ ọchịchị dị ukwuu ka echiche ya banyere asụsụ nke ndị ọrụ ugbo na-aghọwanye okwu nche nke pati a ma ama. N'afọ 1864, o bipụtara ụtọ asụsụ ya nke Nynorsk ma n'afọ 1873 o bipụtara akwụkwọ ọkọwa okwu ya.

Quite early in his career, in 1842, he had begun to receive a grant to enable him to give his entire attention to his philological investigations; and the Storting (Norwegian parliament), conscious of the national importance of his work, treated him in this respect with more and more generosity as he advanced in years. He continued his investigations to the last, but it may be said that, after the 1873 edition of his Dictionary (with a new title: Templeeti:Langx), he added but little to his stores. Ivar Aasen holds perhaps an isolated place in literary history as the one man who has invented, or at least selected and constructed, a language which has pleased so many thousands of his countrymen that they have accepted it for their schools, their sermons and their songs. He died in Christiania on 23 September 1896, and was buried with public honours.

Ebe Ivar Aasen dị

[dezie | dezie ebe o si]

Ivar Aasen-tunet, ụlọ ọrụ raara onwe ya nye asụsụ Nynorsk, meghere na June 2000. Onye Norwegian architect Sverre Fehn chepụtara ụlọ ahụ dị na Ørsta. Ebe nrụọrụ weebụ ha gụnyere ọtụtụ ederede Aasens, ọtụtụ ihe atụ ndị ọzọ nke akwụkwọ Nynorsk (na Nettbiblioteket, Ọbá Akwụkwọ Ịntanetị), na ụfọdụ isiokwu, gụnyere ụfọdụ na Bekee, banyere akụkọ ihe mere eme nke asụsụ na Norway.

Afọ 2013 Asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]

  Språkåret 2013 (The Language Year 2013) mere emume ncheta afọ 200 nke Ivar Aasen, yana ncheta afọ 100 nke Det Norske Teateret. Isi ihe e lekwasịrị anya n'afọ ahụ bụ ime emume asụsụ dị iche iche na Norway. Na ntuli aka e wepụtara n'ihe metụtara ememe ahụ, 56% nke ndị Norway kwuru na ha nwere echiche dị mma banyere Aasen, ebe 7% nwere echiche ọjọọ. Na ncheta afọ 200 nke Aasen, 5 Ọgọst 2013, Bergens Tidende, nke a na-ebipụtakarị na Bokmål, bipụtara mbipụta zuru ezu na Nynorsk iji cheta Aasen.

Akwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

Aasen bipụtara ọtụtụ ihe, ụfọdụ n'ime ha wepụtara mgbe ọ nwụsịrị.

Aha ya Isiokwu a sụgharịrị Ụbọchị e bipụtara ya Ụdị Ihe edeturu
Det norske Folkesprogs Grammatik Asụsụ nke Asụsụ Norwegian 1848 Akwụkwọ
Ordbog n'elu det norske Folkesprog Akwụkwọ ọkọwa okwu nke Asụsụ Norwegian 1850 Akwụkwọ ọkọwa okwu [1]Na Google Books
Symra Symra 1863 Abụ uri [1]Gụnyere uri Nordmannen.
I Marknaden N'ahịa 1854 Egwuregwu [1]
Ervingen Onye Nchịkọta 1855 Egwuregwu [1]
Reise-Erindringer na Reise-Indberetninger Ihe ncheta njem na akụkọ njem 1842–1847 Nkwupụta Nke H. Koht dezigharịrị (1917) [1]
Onye na-agba ọsọ na Samling Ihe odide dị na Nchịkọta ahụ 1912 Nkwupụta Mpịakọta 3[1]
Ịkụpụ Abụ uri 1946 Nkwupụta [1]

Ihe edeturu n'okpuru ala

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named eb1

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  • Anon (2013). Om Språkåret 2013 (no). www.språkåret.no. Språkåret. Archived from the original on 12 May 2014. Retrieved on 9 May 2014.
  • Anon (2013a). Folket verdset nynorsken sin far (no). www.nrk.no. Aftenposten. Retrieved on 22 November 2013.
  • Berglund (5 September 2013). Language creator hailed and decried. News in English. Retrieved on 22 November 2013.
  •  
  •  
  • Grepstad (2013). Dette forunderligste lille Væsen (in no). Retrieved on 9 May 2014. 
  • Haugen [1987] (2009). in Comrie: The World's Major Languages, 2nd, London, UK: Routledge. ISBN 978-0-415-35339-7. 
  •  
  •  
  • Katzner [1977] (2002). The Languages of the World, 3rd, London, UK: Routledge. ISBN 0-415-25004-8. 
  •  
  • Steiro (5 September 2013). Lenge leve spynorsken. Gratulerer med dagen, Ivar Aasen. Her får du heile avisa vår i gåve. (no). Bergens Tidende. Archived from the original on 4 March 2016. Retrieved on 22 November 2013.
  •  Isiokwu a na-etinye ederede sitere na mbipụta ugbu a nangalaba ọha na eze: <span class="mw-reference-text reference-text" id="mw-reference-text-cite_note-nynorsk.no_bio-1">.mw-parser-output cite.citation{font-style:inherit;word-wrap:break-word}.mw-parser-output .citation q{quotes:"\"""\"""'""'"}.mw-parser-output .citation:target{background-color:rgba(0,127,255,0.133)}.mw-parser-output .id-lock-free.id-lock-free a{background:url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/65/Lock-green.svg")right 0.1em center/9px no-repeat}.mw-parser-output .id-lock-limited.id-lock-limited a,.mw-parser-output .id-lock-registration.id-lock-registration a{background:url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/d/d6/Lock-gray-alt-2.svg")right 0.1em center/9px no-repeat}.mw-parser-output .id-lock-subscription.id-lock-subscription a{background:url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/a/aa/Lock-red-alt-2.svg")right 0.1em center/9px no-repeat}.mw-parser-output .cs1-ws-icon a{background:url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/4c/Wikisource-logo.svg")right 0.1em center/12px no-repeat}body:not(.skin-timeless):not(.skin-minerva) .mw-parser-output .id-lock-free a,body:not(.skin-timeless):not(.skin-minerva) .mw-parser-output .id-lock-limited a,body:not(.skin-timeless):not(.skin-minerva) .mw-parser-output .id-lock-registration a,body:not(.skin-timeless):not(.skin-minerva) .mw-parser-output .id-lock-subscription a,body:not(.skin-timeless):not(.skin-minerva) .mw-parser-output .cs1-ws-icon a{background-size:contain;padding:0 1em 0 0}.mw-parser-output .cs1-code{color:inherit;background:inherit;border:none;padding:inherit}.mw-parser-output .cs1-hidden-error{display:none;color:var(--color-error,#d33)}.mw-parser-output .cs1-visible-error{color:var(--color-error,#d33)}.mw-parser-output .cs1-maint{display:none;color:#085;margin-left:0.3em}.mw-parser-output .cs1-kern-left{padding-left:0.2em}.mw-parser-output .cs1-kern-right{padding-right:0.2em}.mw-parser-output .citation .mw-selflink{font-weight:inherit}@media screen{.mw-parser-output .cs1-format{font-size:95%}html.skin-theme-clientpref-night .mw-parser-output .cs1-maint{color:#18911f}}@media screen and (prefers-color-scheme:dark){html.skin-theme-clientpref-os .mw-parser-output .cs1-maint{color:#18911f}}</span>Gosse, Edmund (1911). "Encyclopædia Britannica/Aasen, Ivar">Aasen, Ivar". Na Chisholm, Hugh (ed.). Encyclopædia Britannica. Izu ohi 1 (mbipụta nke iri na otu). Cambridge University Press. peeji nke 4-5.   
  • Akwụkwọ akụkọ Norwegian na-ekwu maka iwepụ Nynorsk https://www.aftenposten.no/meninger/sid/i/8mo5GW/du-kan-ikke-velge-bort-nynorsk-bare-fordi-det-er-vanskelig-ingrid-b