Izon language

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Izon
Ịzọn
Spoken in: Nigeria 
Region: Rivers State, Bayelsa, Delta, Ondo and Edo States
Total speakers: 1 million
Language family: Nnijer–Kongo
 Ijoid
  Ijaw
   West–Central
    Izon
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3: ijc

Izon (Ịzọn), nke a makwaara dị ka (Central Cistern) Ijo, Ijaw, Izo na Uzo, bụ asụsụ Ijaw kachasị, nke ọtụtụ ndị no Ijaw nke Naijiria na-asụ.[1]

E nwere ihe ruru ka asụsụ iri atọ, ha niile na-aghọta ibe ha, nke Gbanran, Ekpetiama na Kolokuma wdg.Kolokuma bụ asụsụ agụmakwụkwọ.[2]

N'ọnwa Juun afọ 2013, a malitere akwụkwọ nkuzi Izon Fie na CD ọdịyo n'ememe nke ndị na alu ọrụ gọọmentị nke Bayelsa Steeti gara.[3][4] Gọọmentị nke Bayelsa Steeti were ndị nkuzi 30 n'ọrụ maka ịkụziri asụsụ Izon n'ụlọ akwụkwọ praịmarị na steeti ahụ na steeti ndị ọzọ iji zọpụta asụsụ ahụ ka ọ ghara ịla n'iyi.[5]

Ozi na akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bụ ezie buru kwa ezie okwu na e nwere ihe dị ka ndị na-asụ 1,700,000 [citation needed] nke asụsụ Ijo niile na Naịjirịa, ekwere na e nwere naanị karịrị 1,000,000 ndị na-ekwu okwu Izon.[6] A na-ahazi asụsụ ahụ ugbu a dị ka "n'ihe ize ndụ", na 20% doro anya dabere na ihe akaebe dịnụ. A maara Izon dị ka onye nọ n'ógbè ahụ ọtụtụ puku afọ tupu narị afọ nke iri na ise mgbe ndị Portugal rutere n'ụsọ oké osimiri Naijiria. Ka ọ dị ugbu a, ndị ọkà mmụta asụsụ na-ekwu so ike na asụsụ ahụ guzobere na mpaghara Niger Delta ruo puku afọ asaa ruo asatọ gara aga.[7][8]

Ndị Ijo akpọghị mpaghara Niger Delta ebe obibi maka akụkọ ihe mere eme niile; n'ezie, a maara na e nweela mmegharị oge ochie site n'ebe dị anya / site na nsọtụ Niger Delta. N'ihi nke a, Izon nwere njikọ chiri anya na ọtụtụ asụsụ ndị ọzọ sitere na mpaghara ndị gbara ya gburugburu, gafere ókèala Naịjirịa gaa na isi iyi nke Osimiri Niger dị nso na West Africa. Ndị ọkà mmụta asụsụ achọpụtala akụkọ ihe mere eme nke Izon ogologo oge ma jikọta ọnụ na-ezo aka na mgbọrọgwụ ya dị ka proto-ijo na adi, asụsụ nke asụsụ niile dị ugbu a nke Ijo malitere. [citation needed]

A na-enye nhazi asụsụ Izon site na Blench (2019) dị ka:[9]

Ịzọn
  • Ebe ọdịda anyanwụ: Arogbo, Fụrụpagha, W. Olodiama, Egbema, Gbaramatu, Ogulagha, Iduwini
  • Central
    • Ebe Ugwu
      • Ebe ugwu ọwụwa anyanwụ: Gbanraịn, Kolokuma, Ekpetiama
      • Ebe ugwu ọdịda anyanwụ: Ikibiri, Ogboin, W. Tarakiri, Kabo, Kumbo, Mein, Tuomọ, Sembiri, Operemọ, Ọshébọ nhụ, Ogbe Ịjọ
    • Ndịda
      • Ndịda ọdịda anyanwụ: Apọị, Koluama, Basan, E. Olodiama
      • Ndịda ọwụwa anyanwụ: Oiyakiri, Oporomọ, Ōa

Na mgbalị ndị na-adịbeghị anya iji gbochie asụsụ Izon ka ọ ghara ịla n'iyi, Gọọmentị Steeti Bayelsa emeela nnukwu usoro nchekwa. Ha were ihe karịrị ndị nkuzi iri atọ n'ọrụ, ịkụziri asụsụ Izon n'ụlọ akwụkwọ dị n'ime steeti ahụ.[10] Kọmishọna maka Ọdịbendị na Ihe Ndị Na-eme na Mba Ijaw, Dr. Felix Tuodolo na-atụ egwu na n'ihi na ezinụlọ na-akụziri ụmụ ha Pidgin-English ugbu a, n'adịghị ka Izon, na asụsụ ahụ nọ n'ihe ize ndụ dị egwu maka mkpochapụ.[10] Dị ka ụzọ isi kwalite nraranye gọọmentị iji na chekwaa asụsụ ọdịnala, edere ọtụtụ akwụkwọ n'asụsụ Izon iji nyere aka na usoro a.

Ọmụmụ ụdaolu[dezie | dezie ebe o si]

Mkpụrụ okwu[dezie | dezie ebe o si]

Ọnụ Alveolar Palatal Velar Ọnụ na-ekpuchi egbugbere ọnụ<br id="mwYg"><br><br><br>
Plosive enweghị olu p t k k͡p
kwuru okwu b d ɡ ɡ͡b
Ihe na-esiri ike enweghị olu f s
kwuru okwu v z (ɣ)
Ụgbọ imi m n ŋ
Akụkụ l
Tap ɾ
Ihe atụ j w
  • A voiced velar fricative [ɣ] na-eme dị ka phoneme ọzọ n'etiti ndị na-asụ asụsụ dị na iche iche. Otú ọ dị, ọ dịghị n'ọtụtụ olumba.
  • A glottal [h] dị naanị na interjections, ọ bụghị dị ka phoneme.
  • /s, z/ dị n'efu na ụda postalveolar [ʃ, d͡ʒ] na okwu ndị a na gbazitere site na Bekee.[11]
N'ihu Central Nlaghachi
N'akụkụ i u
Ihe dị nso ɪ ʊ
N'etiti etiti e o
Mepee n'etiti ɛ ɔ
Emeghe a
  • Asụsụ Izon anaghị eme ọdịiche dị n'otu n'ọtụtụ na ngwaa, n'adịghị ka ihe a na-eme na Bekee. Ya mere, n'agbanyeghị ma isiokwu ahụ aburugo otu ma ọ bụ ọtụtụ, a na-eji otu ụdị ngwaa. Usoro dị otú ahụ pụtara ìhè n'ihe atụ ndị a:
Izon sample sentence Nsụgharị Bekee
Kiri ma se ke u sei mini ye. Ọ na-agba egwú mgbe niile.
Kiri ma ke a sei mini ye. Ọ na-agba egwú mgbe niile.
Kiri ma se ke wo sei mini ye. Anyị na-agba egwú mgbe niile.
Kiri ma se ke oni sei mini ye. Ha na-agba egwú mgbe niile.

Na nke ọ bụla n'ime ahịrịokwu Izon anọ dị n'elu, na dikwa na-eji otu ụdị ngwaa "sei" (agba egwu), ọbụlagodi mgbe ọtụtụ isiokwu ahụ gbanwere.

  • Akụkụ ọzọ na-adọrọ mmasị nke Izon Syntax bụ kwa nkwekọrịta ngosi ya. A na-eji ihe ngosi dịgasị iche iche eme ihe na Izon iji gosipụta okike nke aha ndị kwekọrọ na ha. A na-eji ihe ngosi "bei" (nke a) na "u bei" (nke) na aha nwoke, dịka ọmụmaatụ:
bei ki.mi. bei (nwoke a) bei owu bei (ihe mkpuchi a)
u bei ki.mi. bei (nwoke ahụ) ma ọ bụ bei owu bei (ihe mkpuchi ahụ)

Ihe ngosi "ma" (nke a) na "u ma" (nke) kwekọrọ na otu aha nwanyị dị ka ndị a:

ma iyo. ro. arau. ma (nwanyi a) ma iyo. Ro. arau ma (nwunye ahụ)
ma ere ma (nwunye a) u ma ere ma ma (nwanyi ahụ)

Na mgbakwunye, a na-eji "mi" (nke a) na "u mi" (nke) mee ihe na otu aha, dịka ọmụmaatụ:

mi ololo mi (ụgbọ a) ma ọ bụ mi ololo m (ụgbọ ahụ)
mi bira mi (aka a) ma ọ bụ mi bira mi

Mgbe enwere ọtụtụ aha, a na-eji "ma" (nke a) na "u ma" (ndị ahụ) eme ihe, n'agbanyeghị okike nke aha ahụ. Enwere ike ịhụ nke a na ihe ndị a:

ma ere abu ma (ndị inyom ndị a) u ma ere abu Ma (ndị nwunye ndị ahụ)
ma azuru ma (these rooms) u ma azuru ma (those rooms)
ma akimi ma (ndị ikom a) ma ma akimi Ma (ndị nwoke ahụ)

Enwere ike iwere Izon dị iche na ọtụtụ asụsụ ndị ọzọ yiri ya na mpaghara ahụ, n'echiche na ọ na-agbaso usoro SOV (isiokwu-ihe-okwu), ma na ahịrịokwu dị mfe ma dị mgbagwoju anya. Tụkwasị na nke a, ahịrịokwu ntụziaka na nke ntụziaka bu ngwaa bụ onyeisi ụzọ. Mkpịsị aka na-ewere ụdị nsonaazụ na ngwaa ikpeazụ. A na-agbakwunye akara ebe na isiokwu ndị ọzọ yiri preposition na aha ha na-emetụta. Onye nwe ya na-ebute onye nwere ya ụzọ na adjectives na-ebu ụzọ aha ha na-agbanwe.

Ndepụta okwu atụ[dezie | dezie ebe o si]

Okwu Izon Nsụgharị Bekee
Ebe obibi ndị mọnk oké osimiri; oké osimiri
agbaị-aràụ enyi nwanyị; (nwaanyị) onye na-ahụ n'anya
báka ka ọ bụrụ ihe mgbagwoju anya; mgbagwoju
Ọkpụkpụ ụgbọ mmiri unyi (uwe, ndị mmadụ)
fịkịmí onye nwụrụ anwụ; ozu
gbísì nwamba
Ingbekeé buru ibu n'ụzọ pụrụ iche
ịngịọrịịịị iji nwee obi ụtọ (n'ọnọdụ oriri)
kọrọngbọọ́ dị gịrịgịrị; na-eme ka ọ dị gịrịgo
músu ka ọ bụrụ mmiri; ka ọ bụrụ na mmiri dị mmiri
peuu na-akọwa ụlọ nwere elu dị mma

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Agbụrụ Eastern Apoi na agbụrụ Western Apoi
  • Agbụrụ Arogbo
  • Agbụrụ Bassan
  • Agbụrụ Boma
  • Agbụrụ Egbema
  • Agbụrụ Ekpetiama
  • Agbụrụ Furupagha
  • Agbụrụ Gbaran
  • Agbụrụ Iduwini
  • Agbụrụ Kabo
  • Agbụrụ Kolokuma
  • Agbụrụ Kumbo
  • Agbụrụ nke m
  • Agbụrụ Ogbe
  1. Being Ijaw in the UK: An oddity among fellow Nigerian youth (en). www.aljazeera.com. Retrieved on 2022-04-11.
  2. "Izon", Ethnologue. Retrieved on 2018-01-29.
  3. Government - Definition, Meaning & Synonyms (en-US). Vocabulary.com. Retrieved on 2022-03-10.
  4. Garba. "Izon Fie… Popularising An Indigenous Tongue", The Guardian Nigeria, 2013-06-08. Retrieved on 2013-06-15.
  5. Bayelsa moves to save Izon language from extinction (en-US). Vanguard News (2015-11-03). Retrieved on 2021-09-18.
  6. Nigeria | History, Population, Flag, Map, Languages, Capital, & Facts | Britannica (en). www.britannica.com. Retrieved on 2022-03-09.
  7. Niger Delta Avengers threaten return, vow to crash economy (en-US). The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News (2021-06-27). Retrieved on 2022-03-10.
  8. IZON: The Historical Perspective By Professor E. J. Alagoa. www.waado.org. Archived from the original on 2021-09-16. Retrieved on 2021-09-16.
  9. Blench (2019). An Atlas of Nigerian Languages, 4th, Cambridge: Kay Williamson Educational Foundation. 
  10. 10.0 10.1 Bayelsa moves to save Izon language from extinction (en-US). Vanguard News (2015-11-03). Retrieved on 2021-09-16.
  11. Williamson (1965). A Grammar of the Kolokuma Dialect of Ịjọ. Cambridge: Cambridge University Press in association with West African Linguistic Society, University of Ibadan, Nigeria.