Jacqueline Gowe
Jacqueline Gowe bụ onye Zimbabwe na-anụ ọkụ n'obi na onye na-akwado obodo. Ọ bụ onye isi oche nke isi Zimbabwe nke African Women in Animal Resources Farming and Agribusiness Network, yana ọrụ African Union nke na-akụziri ụmụ nwanyị ọrụ ugbo na ọrụ ugbo.
Akụkọ ndụ
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Gowe ma tolite na Zimbabwe. Ọ gbasoro agụmakwụkwọ ahụike na mba ofesi, ọkachamara na nlekọta nke ndị na-ebugharị imeju. Mgbe Gowe bi ma na-arụ ọrụ na United Kingdom, Gowe aghaghị ịhapụ ọrụ ya iji laghachi Zimbabwe ilekọta nne ya na-arịa ọrịa.[1] Mgbe ọ laghachiri Zimbabwe, ọ nweghị ike ịchọta ọrụ n'ubi ya. Otu nwanne nna tụrụ aro ka ọ gbalịa ịkpa aṅụ n'ala nna ya nwụrụ anwụ, n'agbanyeghị na ọ dịtụbeghị mbụ. Nwanne nna ya zụrụ ya na mmepụta mmanụ aṅụ, na-eguzobe hives mbụ ha na ugbo ha na Rusape.[1]
Sweet Maungwe
[dezie | dezie ebe o si]N'afọ 2012, Gowe guzobere Sweet Maungwe, azụmahịa na-emepụta ngwaahịa mmanụ aṅụ. A na-akpọ ụlọ ọrụ ahụ aha nwanne nna ya nke tụrụ aro ịmalite ịzụ aṅụ na maka agbụrụ Maungwe ha.[1] Taa, Sweet Maungwe na-ebubata ngwaahịa ya na mba ụwa, na ndị ahịa na European Union, Middle East na China.[2][3][4]
Nkwado maka ịkpa aṅụ
[dezie | dezie ebe o si]
Kemgbe ọ ghọrọ onye na-azụ aṅụ, Gowe abụwo onye nkwado siri ike maka ịbawanye mmepụta mmanụ aṅụ na Zimbabwe, nke na-anọgide na-adị ala ma e jiri ya tụnyere ndị agbata obi ya, n'agbanyeghị mmụba nke ọchịchọ.[5] Dị ka onye isi oche nke National Apiculture Association of Zimbabwe, ọ rịọrọ maka mmụba ego iji nyere ndị ọrụ ugbo ọhụrụ aka iguzobe onwe ha na ụlọ ọrụ ahụ, na maka nkwado mba ụwa maka ụlọ ọrụ mmanụ aṅụ Zimbabwe na-akwado mba ahụ megide enweghị nri. [6][7] Gowe na-akwalite ọrụ nke ịkpa aṅụ na Zimbabwe nwere ike ichebe megide mgbukpọ ọhịa. [8][9]
Zimbabwe AWARFA
[dezie | dezie ebe o si]N'afọ 2021, Gowe ghọrọ onye isi oche na onye isi oche nke ụmụ nwanyị Africa ọhụrụ nke Zimbabwe na-arụ ọrụ ugbo na Agribusiness Network (AWARFA-N).[1][2] Nzukọ a na-akwado maka ụmụ nwanyị ndị ọrụ ugbo na-arụ ọrụ na anụ ụlọ na ịmepụta ohere maka ụmụ nwanyị itinye aka na nchekwa nri.[3] Emepụtara ọrụ AWARFA-N na 2019 dịka akụkụ nke ụlọ ọrụ nkwado nke African Union.[4] Zimbabwe bụ obodo nke atọ malitere mmemme AWARFA-N ma Ghana na Zambia gachara.[5] Ka ọ na-erule 2023, ndị inyom Zimbabwe African Resources Farming na Agribusiness Network zụrụ ihe karịrị ụmụ nwanyị na ụmụ agbọghọ 5,000 ka ha bụrụ ndị na-azụ aṅụ.. [10]
Edemsibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ 1.0 1.1 Sweet story of a woman who dared to dream (en-GB). The Sunday Mail (2021-11-20). Retrieved on 2025-02-19. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>
tag; name ":0" defined multiple times with different content - ↑ Nyoni. Zimbabwean firms make headway in halal market (en). The Standard. Retrieved on 2025-02-19.
- ↑ Zim firms secure leads, partnerships in China (en). The Herald. Retrieved on 2025-02-19.
- ↑ ZimTrade to facilitate export ready SMEs exhibition at ZITF (en). equityaxis.net. Retrieved on 2025-02-19.
- ↑ Mw (2022-08-24). "Profitability of Zimbabwe Apiculture: A Comparative Analysis of Improved and Traditional Hives" (in en). Academy of Entrepreneurship Journal 28 (5): 1–186. ISSN 1087-9595.
- ↑ Zimbabwe marks World Bee Day (en). The Chronicle (2018-06-05). Retrieved on 2025-02-19.
- ↑ Global Forum on Food Security and Nutrition (FSN Forum). www.fao.org. Retrieved on 2025-02-19.
- ↑ Matiashe (2020-09-16). Of Energy Crisis, Beekeeping And Forest Conservation In Zimbabwe (en-US). Ubuntu Times. Retrieved on 2025-02-19.
- ↑ Call to improve conditions of bees (en-GB). The Sunday News (2018-06-16). Retrieved on 2025-02-19.
- ↑ Meet 'Queen Bee,' The Zimbabwean woman empowering thousands of women in beekeeping, agribusiness (en-GB). NewZimbabwe.com (2023-07-31). Retrieved on 2025-02-19.