Jehane Ragai
Jehane Noureldin Ragai (Arabic: جيهان نور الدين رجائي) (amụrụ na Cairo, Egypt) [1] bụ Prọfesọ Emeritus nke Chemistry na Mahadum America na Cairo (AUC). Ọ bụ onye dere mbipụta abụọ nke The Scientist na Forger. Mbipụta mbụ, nke e bipụtara na 2015 nke Imperial College Press, [2] [3] [4] [5] ka a tụgharịrị n'asụsụ Korean. Mbipụta nke abụọ, nke World Scientific Publishing bipụtara na 2018, [6] ka a sụgharịrị gaa na Chinese. Akwụkwọ akụkọ nka nka nka n'oge na-adịbeghị anya, nke e bipụtara na 2021 nke World Scientific Publishing, nke ya na Tamer Shoeib dekọtara ya enwetala "Ngosipụta Akwụkwọ Ọhụụ Na-ekwe nkwa Kachasị Mma" site n'akwụkwọ ọgụgụ na ndị ode akwụkwọ agụmakwụkwọ na US.
Mbido ndụ na agụmakwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Jehane Ragai na Cairo, Egypt ma bụrụ nwa nwanyị nke Doria Shafik (1908-1975), onye na-akwado ụmụ nwanyị na onye ndú nke òtù ụmụ nwanyị Ijipt site n'etiti afọ 1940 ruo n'etiti 1950 [1] na onye ọka iwu Nour eldin Ragai (1914-1980).
Ragai nwetara French Baccalaureate na French Lycee na Cairo, B.Sc. na Chemistry na 1966 (magna cum laude) na M.Sc. na Solid State Science (1968) ma site na Mahadum America dị na Cairo. N'afọ 1976, ọ natara nzere doctorate ya na Brunel, Mahadum nke West London na UK.
Ọrụ
[dezie | dezie ebe o si]Ragai bụ onye otu ngalaba na Ngalaba Chemistry nke Mahadum America dị na Cairo (AUC) site na 1970 ruo mgbe ọ lara ezumike nká dị ka Prọfesọ Emeritus na 2015.
Mmasị nyocha nke Ragai bụ ọkachasị na kemịkalụ elu na ọrụ ya bipụtara na-ekwu maka gas / siri ike na mmiri / siri ike. O nwekwara mmasị dị ukwuu na kemịkalụ ihe ochie ma bipụta ọtụtụ isiokwu na-ekwu maka mmekọrịta nke ụmụ mmadụ na sayensị. [<span title="This claim has too many footnotes for reading to be smooth. (October 2020)">excessive citations</span>]
Ọ bụ onye isi oche nke AUC University Senate (1998-2000), AUC Chemistry Department (2000-2006) ma bụrụkwa onye nchọpụta bụ isi, na-eduga otu nyocha kemịkal n'elu na Youssef Jameel Science and Technology Research Center (STRC) na AUC. Ọ bụ onye nduzi nke mmemme AUC Chemistry Graduate (2010-Fall 2014). Ragai bụ onye natara ọtụtụ onyinye uru nke AUC Trustees yana onyinye nke School of Sciences and Engineering maka ọrụ ya dị ka onyeisi oche nke ngalaba kemịkal. N'afọ 2013 ọ natara onyinye onye nkuzi kacha mma na mahadum.
N'ihi mmasị ọzọ ọ nwere na kemịkalụ ihe ochie, ọ bụ onye ndụmọdụ na American Research Center in Egypt (ARCE) Sphinx project, ọ rụrụ ọrụ na National Committee for the Study of the Sphinx, ma ruo afọ asaa (2001-2008) ọ bụ onye otu Board of Governors nke ARCE. Dị ka akụkụ nke ọrụ a, ọ mụrụ ihe onwunwe nke ụrọ ndị Ijipt oge ochie sitere na Sphinx na Ụlọ Nsọ Kephren Valley.
Ragai bụ onye otu International Awards Jury na Physical Sciences maka L'Oréal-UNESCO Awards for Women in Science nke ndị Nobel laureates Christian de Duve na Pierre Gilles nke Gennes guzobere ruo ọtụtụ afọ.
Ọ bụ onye nkuzi akpọrọ na mahadum ndị a: Cambridge (UK), Cornell, Exeter, North Carolina na Raleigh, Princeton, Rutgers, Lund, Gothenburg, na Cardiff; nakwa na American Philosophical Society, Mahmoud Khalil Museum na Cairo, American University na Paris, Fitzwilliam Museum na Cambridge (UK), na CNRS na Marseille. N'oge na-adịbeghị anya, a họpụtara ya ka onye mba ọzọ na Royal Swedish Academy of Arts and Sciences na Gothenburg.
Ezinụlọ
[dezie | dezie ebe o si]Ọ nwere ụmụ nwanyị abụọ (Nazli na Heddy) site na alụmdi na nwunye ya na Ali Tosson Islam (1945-1999). N'April 2010, ọ lụrụ Sir John Meurig Thomas (1932–2020). [citation needed]
Edemsibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Nelson (1996). Doria Shafik, Egyptian feminist : a woman apart, 1st., Gainesville: Univ. Press of Florida. ISBN 978-0813014555.