Gaa na ọdịnaya

Jess Wade

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Jess Wade - 2017 (cropped) (cropped)

 

Jessica Alice Feinmann Wade BEM (amụrụ na Ọktoba 1988) bụ onye physicist Britain na-arụ ọrụ na Blackett Laboratory nke Imperial College London, na-ahụ maka nyocha na Raman spectroscopy. Ọ na-enyocha polymer-based organic light emitting diodes (OLEDs). [1][2] N'ịbụ onye na-etinye aka n'ihu ọha na STEM (sayensị, teknụzụ, injinia, na mgbakọ na mwepụ), Wade na-akwado ụmụ nwanyị n'ọhịa physics ma na-alụso ajọ mbunobi dị ka okike na agbụrụ na Wikipedia ọgụ. [3][4][5]

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

Wade was born in October 1988.[1] She is the daughter of two physicians. Her grandfather Leslie Feinmann was also a physician who was born in a Jewish ghetto in Manchester, England, to a Russian-speaking mother and a father of Lithuanian Jewish and German Jewish descent.[2][3] [<span title="The material near this tag failed verification of its source citation(s). (March 2020)">failed verification</span>] She was privately educated at South Hampstead High School, graduating in 2007. Wade subsequently enrolled in a foundation course in art and design at the Chelsea College of Art and Design, and in 2012 completed a Master of Science (MSci) degree in physics at Imperial College London. She continued at Imperial, completing her PhD in physics in 2016, where her work in nanometrology in organic semiconductors was supervised by Ji-Seon Kim.

Nnyocha na ọrụ

[dezie | dezie ebe o si]

Mmasị nyocha Wade bụ na sayensị ihe, ihe chiral na polarisation gburugburu. Ka ọ na-erule afọ 2020, Wade bụ onye na-eme nchọpụta postdoctoral na ngwá electronic plastik na otu physics siri ike na Imperial College London, na-elekwasị anya n'ịmepụta na ịkọwapụta ihe nkiri polymer na-enye ìhè, na-arụ ọrụ na Alasdair Campbell na Matthew Fuchter.[4] Wade na ndị ọrụ ibe ya achọpụtala n'oge na-adịbeghị anya otu esi emepụta ihe chiral na interface ọrụ.[5]

Ka ọ na-erule n'ọnwa Nọvemba afọ , dị ka Web of Science si kwuo, o bipụtara ihe 59 ma depụta ya ugboro 1,124.

Mmekọrịta ọha na eze

[dezie | dezie ebe o si]

Wade enyela aka nke ukwuu na mgbasa ozi na itinye aka n'ihu ọha iji kwalite nha nhata nwoke na nwanyị n'ọhịa sayensị, teknụzụ, injinia, na mgbakọ na mwepụ (STEM). Ọ nọchitere anya UK na mmemme International Visitor Leadership Program Hidden No More nke Ngalaba Na-ahụ Maka Ọchịchị nke United States kwadoro. Ọ soro na WISE Campaign Young Women's Board na Women's Engineering Society (WES) Council, na-arụkọ ọrụ na ndị nkuzi n’ụwa niile site na Stimulating Physics Network, gụnyere inye okwu na mmemme agụmakwụkwọ na nzukọ ndị nkuzi. Wade akatọla ụdị mkpọsa dị oke ọnụ a na-eji gbaa ụmụ agbọghọ ume ịbanye na sayensị, ebe ọtụtụ n’ime ha na-egosi na ọ bụ naanị ole na ole nwere mmasị n’ezie, ma ọ bụ na e ji ihe dị ka egbugbere ọnụ na ihe na-egbuke egbuke kpalite mmasị ụmụ agbọghọ. Ọ na-ekwu na a na-emefu ihe dị ka £5 nde ruo £6 nde kwa afọ na UK maka ọrụ ndị a, n'agbanyeghị na e nwere obere ma ọ bụ enweghị atụ doro anya nke nsonaazụ ya..

Wade haziri otu maka 6th International Women in Physics Conference, nke mere ka a kpọọ ya ka ha kwurịta ọrụ nguzozi nwoke na nwanyị na Germany. Ọ na-akwadokwa itinye aka nke ụmụ akwụkwọ ụlọ akwụkwọ site na ọrụ ụlọ akwụkwọ na ememme, yana nhazi nke usoro ihe omume maka ụmụ agbọghọ na Imperial College London, nke o ji onyinye sitere na Royal Academy of Engineering (RAEng), Royal Society of Chemistry (RSC) na Biochemical Society. N'afọ 2015, Wade meriri ọrụ sayensị m bụ onye sayensị, wepụ m ebe a! ma nata £ 500, nke o ji mee ihe na-eme ụbọchị greenlight4girls na Ngalaba Physics na Imperial College London. O dekwara akwụkwọ ụmụaka gbasara ihe na nanoscience nke a na-akpọ Nano: The Spectacular Science of the Very (Very) Small. Ọ bụ Melissa Castrillón sere akwụkwọ ahụ ma Walker Books bipụtara ya.[6]

Wade na-eje ozi na IOP London na South East Committee, IOP Women in Physics Committee na Juno transparency and opportunity committee na Imperial. O kwuru na mmetụta ya dị ka Sharmadean Reid, Lesley Cohen, Jenny Nelson na Angela Saini, ọkachasị akwụkwọ ya bụ Inferior . NPR, BBC, Sky News, HuffPost, ABC News, Physics World, El País, CNN, Nature, New Scientist, na The Guardian kpuchiri ọrụ mgbasa ozi ya.[7][8][9][10]

A gbara Wade ajụjụ ọnụ dị ka akụkụ nke TEDx London Women, nke emere na 1 Disemba 2018. [11] Ya na Ben Britton na Christopher Jackson, o so dee "Ụgwọ ọrụ na ihe ize ndụ nke mgbasa ozi mmekọrịta maka ndị ọkà mmụta" na akwụkwọ akụkọ Nature Reviews Chemistry . N'ọnwa Mee afọ 2025, Wade bụ onye ọbịa na mmemme BBC Radio 4 In Our Time, n'otu ihe omume na-atụle onye ọkà mmụta sayensị Lise Meitner.

Wade enyela nnukwu onyinye na mkpọsa Wikipedia na-akwalite idepụta isiokwu banyere ụmụ nwanyị ama ama n'agụmakwụkwọ, karịsịa n'ọhịa STEM, iji mee ka e nwee ihe nlereanya ụmụ nwanyị n'ọhịa sayensị na teknụzụ. Ọ dere ọtụtụ akụkọ ndụ ọhụrụ na Wikipedia iji gosi ọrụ ndị ka nta na STEM. Ruo Febụwarị 2020, ọ rụtela ihe karịrị akụkọ ndụ 900, nke rịgozie 1,200 na Jenụwarị 2021, ma gafee 2,100 ruo Febụwarị 2024.

N'abalị iri na abụọ n'ọnwa Eprel afọ 2019, The Washington Post bipụtara akwụkwọ akụkọ akpọrọ "Foto oghere ojii bụ naanị otu ihe atụ nke ịkwado ụmụ nwanyị na sayensị", [12] nke Zaringhalam na Wade dere, na-akwado mmụba maka ụmụ nwanyị na-enye aka na sayensụ. Mgbe a tọhapụrụ onyinyo mbụ nke oghere ojii, mgbasa ozi na-eme emume maka ọrụ Katie Bouman na-eduga n'ịmepụta algọridim nhazi onyinyo.[13] Akwụkwọ akụkọ ahụ mesiri ike ike ike nke mgbasa ozi mmekọrịta dị ka Twitter na ebe nchekwa ozi dị ka Wikipedia maka ịja mma maka onyinye sayensị ụmụ nwanyị.

Dị ka ihe atụ nke etu e si ekpuchaghị ụmụ nwanyị n'ọhịa sayensị nke ọma na Wikipedia Bekee, a na-akọwa otu isiokwu gbasara Clarice Phelps si ehichapụ. Wade dere akụkọ ndụ dị mkpirikpi banyere Phelps na Septemba 2018. Ka e mesịrị, a hichara isiokwu a na 11 Febụwarị 2019, nke kpalitere mkparịta ụka nchịkọta akụkọ buru ibu yana mgbalị ugboro ugboro imeghachite ya. Katrina Krämer kọwara ihe a na Chemistry World.

Wade gwara Chemistry World na o kwenyere na ihe ndị dị otú ahụ ndị na-eme nchọpụta sayensị hapụrụ na Wikipedia bụ ihe mwute, na-ekwu na ọ na-anabata ntinye maka ọbụna ndị mgbasa ozi a ma ama.[14] Ka ọ na-erule Jenụwarị 2020, e nwere nkwekọrịta iji weghachite isiokwu ahụ, ebe ọ bụ na n'oge ahụ, isi mmalite ọhụrụ adịla.[15] Ka ọ na-erule 2019, n'ime isiokwu 600 banyere ụmụ nwanyị sayensị Wade dere, ehichapụla 6 maka ịghara izute ụkpụrụ Wikipedia maka ama ama.[14]

Onyinye na nsọpụrụ

[dezie | dezie ebe o si]

Wade enwetala ọtụtụ onyinye maka onyinye maka sayensị, nkwurịta okwu sayensị. N'afọ 2015, e nyere Wade ihe nrite Institute of Physics Early Career Physics Communicator Prize na ihe nrite Imperial College Union maka enyemaka na ndụ kọleji, ma bụrụkwa onye mmeri nke Colour Zone na I'm a Scientist, Get Me Out of Here, ọrụ itinye aka na sayensị n'ịntanetị nke Mangorolla CIC na-achị. N'afọ sochirinụ, Wade natara ihe nrite Jocelyn Bell Burnell nke Institute of Physics na ihe nrite maka ụmụ nwanyị na Physics 2016.

N'afọ 2017, Wade ritere ihe nrite Robert Perrin Award for Materials Science site na Institute of Materials, Minerals and Mining, na Imperial College's Julia Higgins Medal iji kwado ọrụ ya iji kwado nha nhata nwoke na nwanyị. A kpọrọ ya ka ọ bịa nzukọ sayensị interdisciplinary Science Foo Camp na Googleplex na California.

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Anon (2022). Jessica Alice Feinmann WADE. gov.uk. Companies House. Archived from the original on 2022-10-24. Retrieved on 23 October 2022.
  2. Elozor Leslie Feinmann | RCP Museum. Archived from the original on 13 October 2022. Retrieved on 12 October 2022.
  3. Dr Jess Wade 👩🏻‍🔬 on Twitter: "My grandfather "born into a Jewish ghetto in Manchester, of a 🇷🇺 speaking mother + 🇱🇹 🇩🇪 father" #1DayWithoutUs" / Twitter (12 October 2022). Archived from the original on 12 October 2022. Retrieved on 1 October 2023.
  4. Wade (2018). "Strong induced chiroptical effects in light emitting polymer blends (Conference Presentation)", in So: Organic Light Emitting Materials and Devices XXII, 9. DOI:10.1117/12.2321171. ISBN 9781510620438. 
  5. Wade (2022). "Controlling anisotropic properties by manipulating the orientation of chiral small molecules". Nature Chemistry 14 (12): 1383–1389. DOI:10.1038/s41557-022-01044-6. PMID 36302869. 
  6. Walker Books – Nano: The Spectacular Science of the Very (Very) Small. walker.co.uk. Retrieved on 9 October 2023.
  7. Jackson. "Women in science: 'We want to be accepted into the club'", bbc.co.uk, BBC News. Retrieved on 17 December 2018.
  8. Gibney (2018). "Ten people who mattered this year". Nature 564 (7736): 325–335. DOI:10.1038/d41586-018-07683-5. PMID 30563976. 
  9. Wade (2018). "Why we're editing women scientists onto Wikipedia". Nature. DOI:10.1038/d41586-018-05947-8. Retrieved on 17 December 2018. 
  10. Howgego. Jess Wade's one-woman mission to diversify Wikipedia's science stories. New Scientist. Archived from the original on 2 August 2020. Retrieved on 29 June 2020.
  11. TEDxLondonWomen #ShowingUp. Archived from the original on 1 October 2020. Retrieved on 15 January 2019.
  12. Zaringhalam. "The black hole photo is just one example of championing women in science", The Washington Post, 12 April 2019. Retrieved on 24 February 2020.
  13. Ellis-Petersen. "Katie Bouman: the 29-year-old whose work led to first black hole photo", The Guardian, 2019-04-11. Retrieved on 2023-10-29. (in en-GB)
  14. 1 2 Krämer. "Female scientists' pages keep disappearing from Wikipedia – what's going on?", Chemistry World, Royal Society of Chemistry, 3 July 2019. Retrieved on 3 July 2019.
  15. Wikipedia:Deletion review/Log/2020 January Wikipedia. en.wikibedia.ru. Archived from the original on 2 August 2020. Retrieved on 9 March 2020.