Gaa na ọdịnaya

Johannes Aavik

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Johannes Aavik (8 Disemba [ ] - 18 Machị 1973) bụ onye Estonia na-amụ akwụkwọ na onye na-ahụ Asụsụ Estonia..

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

A foto Aavik na Randvere, Saaremaa, na Gọọmenti Livonia nke tọrọ Ukwu Russia (nke bụ Estonia ugbu a).  Ọ nkà ihe mere eme na Mahadum Tartu na Mahadim Nezin na 1905. Ọ bụ onye otu Young Estonia movement ma nweta nzere doctorate na egwuregwu Romance na Mahadum Helsinki na 1910. Aavik ikan Estonian na French na Mahadum Tartu site na 1926 ruo 1933. N'afọ 1934, Ministri ya siri ike nke Abụọ Estonia na-egosi ruo 1933.  n'afọ 1940. [1] Ọ gbapụrụ na Estonia iji gbapụ na Soviet na 1944, ọkpara onye gbara ọsọ ndụ na Sweden ma biri na Stockholm maka ndụ ya nwa.

Ihe ọhụrụ nke asụsụ Estonia

[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1912, ọ malitere ide edemede na akwụkwọ akụkọ, na-atụ aro ụzọ isi mee ka asụsụ Estonian dị ọhụrụ. N'echiche ya, asụsụ Estonian chọrọ ihe ọhụrụ, ebe ọ bụ na ebe a na-eji ya eme ihe gbasara ngwa ngwa na mpụta nke mba nke oge a. E wezụga mkpa ọ dị ịhazi ụtọ asụsụ na orthography, Aavik kwenyere na asụsụ ahụ kwesịrị ịdị na-agbanwe agbanwe na euphonic.

Ɔ abusua aro ịgbazinye ego siri ike site na Finnish, a nabatara ụfọdụ aro ya ngwa ngwa wee bụrụ nke okwu Estonia.  Site na 1914 ọ mgbasa iji aka ike okwu ọhụrụ iji okwu "na-adịghị mma".  N'ihi ya, ọ bụ aro relv ("ngwá agha") dị ka nke ngutikọ (n'ụzọ, "ngwá agha"), Roim ("mpụ") kama nke kuritö ("mpụ mmanụ") na Veenma ("nkwado") dị ka nke Issuma panema ("tinye n'ikwere").  Ọ na-alụ ọgụ ọgụ t na s ma họrọ okwu ndị dị n'ibu ụzọ ndị dị ogologo.  Ọ kwado o na ụmụaka na-esote u, dị ka ọ na-agha na olumba ndị Estonia.  Aavik weere ọtụtụ n'ime okwu ọhụrụ ya dị ka ihe e kere site na ihe ọ mgbasa (lee ex nihilo lexical enrichment).  Otú ọ dị, ọtụtụ n'ime okwu ọhụrụ nke Aavik nwere ikike nke ike mba ọzọ na ihe okwu (Aavik nwere ikike sara mbara ma mara Grik oge ochie, Latn na French).  [1] nwere nkọwa, okwu Bekee bụ mpụ ike i chọrọ ihe ọhụrụ ya ("mpụ");  relv ("ngwá agha") nwere ike ime nwa okwu Bekee ahụ bụ revolver;  na taunima ("ịkatọ, jụ") nwere ike ịbụ na okwu Finnish bụ Hillaryita ("ịkatọọ, ikpe"). [1]

Aavik gbakwara mbọ imezi ụtọ asụsụ. Ọ kwadoro iji i-n'ọtụtụ kama t (d) -n'ọtụtụ (keelis pro keeltes) na i-superlative kama nke superlative nkịtị (suurim pro Jon), yana -nd kama -nud na participle gara aga. Ọ tụrụ aro ka a gbanwee ihe ndị a na-akpọ ma-infinitive, ụfọdụ n'ime ha batara n'iji ya eme ihe. Ọ gbakwara mbọ iwebata ụdị ngwaa n'ọdịnihu na nnọchiaha nwanyị, agbanyeghị na ndị a nwetara obere nzaghachi dị mma.

Aavik bipụtara ọtụtụ edemede na nsụgharị iji gbasaa echiche ya; o nwere ndị na-akwado ya na ndị na-emegide ya. N'afọ 1919, o bipụtara akwụkwọ ọkọwa okwu nke okwu ọhụrụ 2000. A ka na-eji ihe dị ka okwu 30 o mepụtara eme ihe taa. Ihe ndị a gụnyere dịka ọmụmaatụ Ayamba ('ozu') ma ọ bụ Mọv ('ogbugbu'). [2]A chịkọtara ụkpụrụ ya (uru, ịma mma na àgwà ala) na Keeleuuenduse 1942 (Extreme Perspectives of Language Innovation; Tartu, 1924).

Ihe ọhụrụ ọhụrụ ọhụrụ ngwaọrụ mgbe iwu 1927 nke mere ka ọ bụrụ iwu na ụlọ akwụkwọ ga- akwụkwọ Estonian dị ka nri na Estonian Orthographic Dictionary (1925, onye isi nchịkọta Johannes Voldemar Veski) na Estonian Grammar (nke Elmar Muuk, 1927).  Otú ọ dị, ụfọdụ okwu ndị Aavik chepụtara ma chefuo echefu ejirila ndị edemede na-adịbeghị anya ọgụ ha.

Enwere ike edemede edemede ihe ọhụrụ na Estonian site na Paul Saagpakk na Estonian-English Dictionary ya.

Ọnwụ na ihe nketa

[dezie | dezie ebe o si]

Aavik nwụrụ na Stockholm, Sweden.  Na 26 Septemba 1992, e debere Johannes Aavik Society na Tallinn, Estonia.  otu ahụ na-amụ anya na nyọnazụ nke nrịanrịa Estonia na kpà n'ịhụ n'anya ndị posts Johannes Aavik.  Òtù ahụ nwere ndị nwere otu 107. Ndị otu ahụ akwụkwọ "Keeleuuenduse Kirjastik".[3]

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Zuckermann, Ghil'ad (2003), Language Contact and Lexical Enrichment in Israeli Hebrew. Palgrave Macmillan. Templeeti:ISBN , pp. 149-150.
  2. Vabar. Johannes Aavik (en). sisu-vana.ut.ee. Archived from the original on 2024-05-14. Retrieved on 2024-05-14.
  3. (2003) EE, Eesti entsüklopeedia. [Encyclopedia of Estonia] A-Ü. Tallinn: Valgus. ISBN 9985701410. 

Ịgụ ihe ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • Antoine Chalvin Johannes Aavik na imezigharị asụsụ Estonia [Ihe e dere n'ala ala peeji] 334 peeji nke
  • Virve Raag Mmetụta nke Mgbanwe Atụmatụ na ọdịdị Estonian. Acta Universitatis Upsaliensis, Studia Uralica Upsaliensia, 29. [Ihe e dere n'ala ala peeji] 156 peeji nke

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]