John Gell (onye na-ahụ maka asụsụ Manx)
John Gell | |
|---|---|
Juan y Geill | |
| Born | Liverpool, Lancashire |
| Died | Port St Mary, Isle of Man |
| Occupation | Teacher and author |
| Organization | Yn Çheshaght Ghailckagh |
| Known for | Author of Conversational Manx |
John Gell (1899 - 1983), nke nke dị ka Jack Gell ma ọ bụ Juan na Geill bụ onye na-ekwu okwu Manx, onye nkuzi, na onye edemede nke akwụkwọ aka na mweghachi nke Asụsụ Manx na Isle of Man na apụ awụ nke 20. Akwụkwọ ya bụ Conversational Manx, A Series of Graded Lessons in Manphonex na ndị English na ndị na-amụ mee ihe, na ihe English na ihe merenụ. ụzọ e àgwà ya na 1953. [1][2]
Oge ọ malitere
[dezie | dezie ebe o si]A ekiri Gell na Liverpool n'aka ndị nne na nna na-asụ Manx bụ ndị ụmụ anụmanụ ha site na Bekee. Ọ na-anọ n'oge ọkọchị n'oge ọ bụ nwata na Isle of Man na ndị ikwu ya, na-achọpụta ahụ dị ka "ezigbo mmadụ n'ụwa nye m na ahụike. m".[3]
Dị ka nwatakịrị Gell na ezinụlọ ya biri n'obodo dị iche iche dị na North West nke England dị ka West Kirby na Ellesmere Port. N'agbanyeghị na ọ nwetara ohere n'efu n'ụlọ akwụkwọ grammar dị n'ógbè ahụ, Gell hapụrụ ụlọ akwụkwọ mgbe ọ dị afọ iri na ise, wee ghọọ onye na-amụ ọrụ dịka nna ya.[3]
E debara aha Gell n'ịbụ ndị agha Britain na njedebe nke Agha Mbụ Mbụ. Na September 1918 e ike ya ahụ na Somme ma ọ bụ Sheffield ka ọ gbakee.[3]
Asụsụ Manx
[dezie | dezie ebe o si]N'afọ 1938, Gell nwetara mmụọ mmụta Manx mgbe ọ zutere nwanyị Scotland na Empire Exhibition na Glasgow nke wụrụ akpata oyi n'ahụ na ọ naghị asụ asụsụ ahụ: [4]
Mgbe ahụ o kwuru "Ime ihere n'ebe gị nọ, ị bụ onye Manxman na-enweghị Gaelic. Gaa ma mụta ya mgbe ndị mmadụ na-ekwu ya. " Ihere mere m n'ezie ịnụ ọtụtụ Scots Gaelic na-ekwu gburugburu m ma kwe m nkwa na nwa agbọghọ ahụ dị mma ga-eme ike m niile iji mụta Gaelic nke anyị. [5]
N'Oge Agha, Gell biri ma onye ọrụ na Yorkshire dị ka onye nkuzi osisi, mana ọ na-eleta Isle of Man ugboro ugboro ugboro na- Serie site n'aka ndị ikpeazụ na-asụ asụsụ Manx na site na iji Bible Manx ochie nke nna nna ya..[4]
Ịlaghachi n'Agwaetiti Man
[dezie | dezie ebe o si]
N'afọ 1944, Gell na ezinụlọ ya kwagara Port St. Mary na Isle of Man wee malite ịrụ ọrụ na ụlọ akwụkwọ dị elu Castle Rushen nke e guzobere ọhụrụ.[6] Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nkuzi ọrụ osisi n'ehihie ma kụzie klas asụsụ Manx n'abalị.[3]
N'afọ sochirinụ mgbe egwu nke Irish Taoiseach Éamon de Valera na Isle of Man na 1947, e nyere Ndị Irish Folklore Commission ọrụ idekọ ndị ọkà okwu ndị na-adịghị dị ka Manx Museum ụlọ ụlọ ọrụ ma ọ bụ ego iji mee ya.[1] Nke a Carlo Gell na ndị ọzọ na-ekwu okwu Manx dị ka Walter Clarke na Bill Radcliffe ime ihe ndị nke ha n'onwe ha n'agbanyeghị ihe na-eme na ego: " "Iji idekọ ndị agadi mana anyị mụrụ, anyị akara ego ma ọ bụ ụzọ isi mee ya".[2] A na-emekarị ihe ndị a na nnukwu ego maka onwe ha; Gell n'onwe ya na-agbazinye ha £ 8 iji ngwá ngwá ọrụ dị mkpa.[7]
N'afọ 1953, Gell e Conversational Manx, A Series of Graded Lessons in Manx and English, na Phonetic Pronunciation iji nyere ndị okenye na-amụ Manx aka na klas ya nke e edi na akwụkwọ Manx Mona's Herald, ma bipụta ya n'afọ sochirinụ.[1][2] A akwụkwọ ha dị ka "otu n'ime akwụkwọ nkuzi mma anyị nwere". [3] N'afọ ndị 1960 akwụkwọ ahụ bụ ihe ndabere nke mmemme redio 'ige ntĩ ma akara' kwa izu nke Doug Fargher nọmba..
Afọ ndị sochirinụ
[dezie | dezie ebe o si]N'agbanyeghị ọrụ Gell na-emepụta ihe mmụta ọhụrụ na ịkụzi klas Manx, ọ ka hụrụ àgwà ọjọọ n'ebe asụsụ ahụ dị ka nnukwu ihe isi ike. Mgbe nwunye ya nwụsịrị na mberede na 1955, [8] ọ lara ezumike nká n'ụzọ ụfọdụ site na asụsụ Manx:
Mana n'oge ahụ, a naghị elebara Gaelic anya nke ukwuu ma anyị nwere obere ọganihu. Ọ na-esiri onye ọ bụla mụta ihe zuru ezu ikwu ya, ndị Manx ochie na-ekwu okwu na-anwụ otu otu, m na-enwekwa obi nkoropụ, mgbe nwunye m nwụsịrị, anaghị m elebara Manx anya nke ukwuu.[5]
Afọ 1970 hụrụ mmeghachi omume nke mmasị na Manx na nke kpaliri Gell ka ọ bụrụ onye na-arụsi ọrụ ike na obodo Manx na-asụ asụsụ ma "mee ihe n'onwe ya maka Manx tupu oge agafee".[5] N'afọ 1977, o bipụtara akwụkwọ ncheta ya n'asụsụ abụọ Cooinaghtyn my Aegid (Reminiscences of my Youth) na Cooinaghtyn Elley (Further Reminiscences) ma mesịa nye ihe ndekọ iji nyere ndị mmụta aka.[2]
Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Mac Stoyll (Spring 1984). "Obituary". Carn: A Link Between the Celtic Nations (45): 19. ISSN 0257-7860.
- ↑ 2.0 2.1 Jack Gell | Learn Manx. www.learnmanx.com. Retrieved on 2020-07-15. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>tag; name ":4" defined multiple times with different content - ↑ 3.0 3.1 3.2 3.3 Gell (1977). Cooinaghtyn my Aegid. Andreas: Yn Çheshaght Ghailckagh. ISBN 1-870029-17-8. Gell, John (1977). Cooinaghtyn my Aegid. Andreas: Yn Çheshaght Ghailckagh. ISBN 1-870029-17-8. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>tag; name ":1" defined multiple times with different content - ↑ 4.0 4.1 Jack Gell - Biographies - iMuseum (en). iMuseum - Manx National Heritage. Retrieved on 2020-07-15. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>tag; name ":0" defined multiple times with different content - ↑ 5.0 5.1 5.2 Gell (1977). Cooinaghtyn Elley. Andreas: Yn Çheshaght Ghailckagh. ISBN 1-870029-17-8. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>tag; name ":2" defined multiple times with different content - ↑ "New Handicraft Teacher: MR. JOHN GELL APPOINTED", Mona's Herald, 25 July 1944. Retrieved on 20 July 2020.
- ↑ Clarke, Walter. "Oral History Project Transcript: Time to Remember" (Interview). Interviewed by David Callister.
- ↑ "Mrs. John Gell Dies", Mona's Herald, 15 November 1955. Retrieved on 20 July 2020.