Johnson Urama
Johnson Ozoemenam Urama (amụrụ na Julaị 1, 1965) bụ onye Naijiria Prọfesọ nke Fizik na Astronomy (Astrophysics) nke Mahadum Naijiria, Nsukka . [1] Ọ bụ Onye ọsụ ụzọ Dean, Ndị nkuzi nkè Sayensị na Teknụzụ , Alex Ekwueme Federal University, Ndufu-Alike, Ikwo (FUNAI) site na Ọktoba 2012 ruo Septemba 2013. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nduzi nke Academic Planning Unit na nkeNgalaba Nkwanye Ùgwù Dị Elu nke Mahadum Naịjirịa, Nsukka ma ọ bụ osote onye isi oche (Academic) nke otu mahadum ahụ.[2][3] Johnson Urama bụ onye ọrụ na-alọghachi na steeti n'oge ntuli aka gọvanọ Kogi Steeti na Naịjirịa na 2024. [4][5][6] Dị ka ndepụta sayensị si kwuo, e depụtara ọrụ ya ugboro 650.[7]
Mbido ndụ na agụmakwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Johnson Urama na Julaị 1, 1965, na Ovoko, nke dị na okpúrù Igbo-Eze South L.G.A. nke Enugu State na Apollos Urama. Ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị na Igbo Eze ebe ọ ghọrọ onye mmeri sayensị maka ụlọ akwụkwọ sekọrịta abụọ.[2] Urama gara Mahadum Naijiria, Nsukka site na 1982 ruo 1986, na-agụsị akwụkwọ na B.Sc. (Hons.) na Physics & Astronomy na inweta ihe nrite dị ka Best Graduating Student. O nwetakwara M.Sc. na Theoretical Solid State Physics na 1990 na Ph.D. na Astrophysics na 1999, nke dugara ya na mmeri nke Vice-Chancellor's Postgraduate award dị ka nwa akwụkwọ Doctoral (Ph.D.) kacha mma na Ngalaba nke Ahụ́ anụ ahụ nke Sayensị . [2]
Ọrụ
[dezie | dezie ebe o si]Urama malitere ọrụ ya dị ka onye enyemaka nkuzi na Ngalaba nke Izugbe Ọmụmụ ihe, Anambra State (nke bụzi Federal) Polytechnic, Oko site na Nọvemba 1987 ruo Ọgọst 1991.[2] Ọ bụ onye nkuzi nke abụọ na Ngalaba Mmụta Sayensị, Anambra State College of Education, Awka site na Septemba 1991 ruo Machị 1992. Urama bụ osote onye nkuzi na Ngalaba nke Industrial Fizik, Enugu State University of Science and Technology site na Eprel 1992 ruo Nọvemba 1992. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nkuzi nke abụọ na Ngalaba Physics na Astronomy, Mahadum Naịjirịa Nsukka na Disemba 1992. Urama rịrị elu site n'ọkwa, ghọọ prọfesọ nke astrophysics na Ọktoba 1, 2007. [2] [1]
Johnson Urama bụ Onye isi nke Ngalaba Physics na Astronomy nke Mahadum Naijiria n'oge dị iche iche (2011-2012; na 2015-2017). [8] Site n'ọnwa Ọktoba afọ 2012 ruo Septemba afọ 2013, ọ nọ n'ọkwa onye ọsụ ụzọ Dean nke Faculty of Science and Technology na Alex Ekwueme Federal University, Ndufu-Alike, Ikwo (FUNAI). Mgbe ọrụ a gasịrị, ọ rụkwara ọrụ dị ka onye nduzi nke Ngalaba Nhazi Agụmakwụkwọ na Ngalaba Nkwenye Ogo na Mahadum Naịjirịa, Nsukka.[9] Ugbu a, ọ na-ejide ọkwa osote onye isi oche (Academic) na Mahadum Naịjirịa, Nsukka.[2][10] Ọ rụrụ ọrụ dị ka Prọfesọ Guest na Mahadum Northern Arizona na Flagstaff, Arizona, na Ngalaba Physics & Astronomy, na-akụzi klas a na-akpọ AST 201: Okwu Mmalite nke weebụsaịtị mmụta mbara igwe nke ndị obodo na 2007 ruo 2009.[2]
Johnson Urama kwuru nkuzi mmalite na 188th nke Mahadum Naịjirịa, Nsukka nke isiokwu ya bụ, "Site na nzọụkwụ ha na-adịghị mma ị ga-ama ha: Akụkọ nke ụfọdụ anụ ahụ nwụrụ anwụ n'eluigwe" na Septemba 7, 2023.
Urama jere ozi dị ka onye ọrụ na-alọghachi na steeti n'oge ntuli aka gọvanọ nke Kogi Steeti na 2024 nke Independent National Electoral Commission (INEC) kwupụtara onye na-azọ ọkwa gọvanọ All Progressives Congress (APC), Ahmed Ododo, onye mmeri nke ntuli aka gọọmentị. [11][12] Johnson Urama gbara ọsọ maka osote onye isi nke Mahadum Naịjirịa na June.[13][14]
Enyemaka nyocha
[dezie | dezie ebe o si]Urama (ya na Jarita C. Holbrook na Thebe Medupe) malitere ọrụ ọdịbendị mbara igwe nke Africa. Dị ka otu isiokwu na-akọwa, "The African Cultural Astronomy Project na-ezube igwupụta ahụ nke ihe ọmụma ọdịnala nke ihe ndị dị na mbara igwe nke ndị agbụrụ dị iche iche nwere n'Africa na ịtụle nkọwa sayensị mgbe ọ dabara adaba maka cosmogonies na omume ndị dị na ya n'oge ochie. " [15] Ọ na-eju anya ịkpali mmasị na ihe ọmụma agbụrụ-agụ kpakpando n'Africa. Urama bụ onye nhazi nke African Cultural Astronomy Project . [16] N'abalị iri abụọ na itoolu n'ọnwa Machị n'afọ 2006, a na-ahụ chi jiri n'ehihie n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka, ndị ọkà mmụta jiri ihe omume eluigwe a mee ihe dị ka ihe a na-elekwasị anya na nzukọ gbasara African Cultural Astronomy. Mgbe nzukọ ahụ gasịrị, a mụrụ African Cultural Astronomy Project.[15] Akwụkwọ nke usoro sitere na nzukọ ahụ, nke ndị ọkà mmụta atọ ahụ dezigharịrị, na-eje ozi dị ka ihe enyemaka maka ndị na-eme nchọpụta banyere ọdịbendị na mbara igwe nwere mmasị ịme ọmụmụ na Africa.[17] Akwụkwọ ahụ, nke akpọrọ, African Cultural Astronomy: Current Archaeoastronomy and Ethnoastronomy nyoputa na Africa, bụ nchịkọta agụmakwụkwọ mbụ nke isiokwu ndị a raara nye omenala mbara igwe nke ndị Afrịka.[17][18][2] Ọ na-ejikọta nkà mmụta mbara igwe, anthropology, na ọmụmụ Afrịka, na-enyocha akụkọ ifo na akụkọ ifo ndị Afrịka gbasara eluigwe, njikọ ya na ihe ndị dị na mbara igwe n'ebe ndị e gwupụtara ihe na ebe ofufe, ihe osise nkume na-egosi isiokwu eluigwe, na ihe ọmụma sayensị doro anya na omenala ndị dị na kpakpando dị ka ethnomathematics na okike kalenda.[17] Ndị na-enyocha mbara igwe Kim Malville, Johnson Urama, na Thebe Medupe, onye na-amụ banyere ihe ochie Felix Chami, na onye na-ahụ maka ọdịdị ala Michael Bonine, tinyere ọtụtụ ndị ọkà mmụta ndị ọzọ, nyere aka na isiokwu ndị ahụ. Ọrụ nkà mmụta mbara igwe nke ọdịbendị Afrịka, nke na-elekwasị anya na nyocha n'ime Afrịka, na-akwalite mpaghara nkà mmụta mbara ala nke ọdịbendụ Afrịka na-eto eto n'ime ngalaba nke nkà mmụta mbara ígwè ọdịbendị. Ahụmahụ na archaeoastronomy, anthropology ọdịbendị, na astronomy na-enye na mpaghara a site n'aka ndị ọkachamara na-eji ahụmịhe ndị a eme ihe n'ọrụ ha.[17]
Ndị otu na mkpakọrịta
[dezie | dezie ebe o si]Urama bụ onye otu, International Astronomical Union, na, onye otu, American Institute of Physics. Ọ bụkwa Onye , Òtù Ndị Na-ahụ Maka Agụmakwụkwọ nke Naịjirịa . [1][2]
Ndụ onwe onye
[dezie | dezie ebe o si]Ọ nụrụ Evelyn Ezugwu Urama na Disemba 14, 1996, ha nwekwara ụmụaka.[2]
Akwụkwọ agụmakwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]- Jarita C. Holbrook, Johnson O. Urama na R. Thebe Medupe (2008). African Cultural Astronomy (Ghana Eclipse Conference) [19][18]
- [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Diurnal na Mgbanwe Oge nke Mmegharị Elu Ala Na Naịjirịa". Ọganihu na Electromagnetics Research B. 30. Ụlọ Akwụkwọ Electromagnetics: 201-222.[20]
- Shabanova T. V., Lyne A. G., na Urama J. O. (2001). "Ihe akaebe maka Free Precession na Pulsar B1642-03" (The American Astronomical Society). [20]
- Liu Z. Y., Wang N., Urama J. O. na Manchester R. N. (2006) "Nnyocha nke Pulse Intensity na Mode Changing maka PSR B0329+54" Chinese Journal of Astronomy and Astrophysics.[21]
- Urama, J. O. (2002). "Ihe ịma aka nke nkà mmụta mbara igwe na Naijiria" Physica Scripta. . [22]
- Innocent Okwudili Eya, Johnson Ozoemene Urama na Augustine Ejikeme Chukwude (2019). "Na nkesa nke pulsar glitch sizes na oge inter-glitch", National Astronomical Observatories. [23]
Njikọ mpụga
[dezie | dezie ebe o si]edepụta akwụkwọ agụmakwụkwọ nke Johnson Urama na onye ọkà mmụta google na ntinye 657. [24]
Edemsibia
[dezie | dezie ebe o si]- 1 2 3 Professor Urama's Profile. staffprofile.unn.edu.ng. Retrieved on 2024-06-18.
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Urama CV. University of Nigeria.
- ↑ National Universities Commission (2021). Directory of Full Professors in the Nigerian University System.
- ↑ Audu (2023-11-12). INEC declares APC's Ododo as winner of Kogi governorship election (en-GB). Daily Nigerian. Retrieved on 2024-06-18.
- ↑ Sanni (2023-11-12). Kogi Guber Poll: PDP, SDP agents protest alleged irregularities (en-US). Peoples Gazette Nigeria. Retrieved on 2024-06-18.
- ↑ Professor Johnson Urama – Independent Newspaper Nigeria (en-GB). Retrieved on 2024-06-18.
- ↑ JO Urama - AD Scientific Index 2024. www.adscientificindex.com. Archived from the original on 2024-07-22. Retrieved on 2024-07-22.
- ↑ Physics and Astronomy Department - Contact (en-US). Faculty of Physical Sciences, University Of Nigeria Nsukka. Retrieved on 2024-06-18.
- ↑ Akamigbo (November 2019). Pharmacy Alumni Gove Back to Their Alma Mater. University of Nigeria Information Bulletin.
- ↑ UNN VC Pledges Sustainability of ACE-SPED Project as Team of Evaluators Visits. ACESPED (January 21, 2024).
- ↑ Ododo Wins In Kogi, Diri Coasts To Victory In Bayelsa – Independent Newspaper Nigeria (en-GB) (2023-11-13). Retrieved on 2024-06-18.
- ↑ Ugwu (2023-11-12). Kogi Guber: 'Don't push me to use my powers' - Returning Officer warns SDP secretary (en-US). Daily Post Nigeria. Retrieved on 2024-06-18.
- ↑ Ikem (June 8, 2024). Professor Ezeokonkwo emerges acting VC of UNN. The Sun (Nigeria).
- ↑ Report (2024-06-07). UNN elects acting vice-chancellor (en). Premium Times Nigeria. Retrieved on 2024-06-18.
- 1 2 Urama (2011). The African Cultural Astronomy Project. Cambridge University Press.
- ↑ The moon's path is full of thorns: Fellows Friday with Johnson Urama | TED Blog (en-US) (2013-11-01). Retrieved on 2024-06-18.
- 1 2 3 4 African Cultural Astronomy (in en). DOI:10.1007/978-1-4020-6639-9.
- 1 2 (2008) African Cultural Astronomy, Astrophysics and Space Science Proceedings (in en). DOI:10.1007/978-1-4020-6639-9. ISBN 978-1-4020-6638-2.
- ↑ Institution. African cultural astronomy: current archaeoastronomy and ethnoastronomy research in Africa / Jarita C. Holbrook, R. Thebe Medupe, Johnson O. Urama editors (en). Smithsonian Institution. Retrieved on 2024-06-18.
- ↑ Shabanova (May 2001). "Evidence for Free Precession in the Pulsar B1642–03". The Astrophysical Journal 552 (1). DOI:10.1086/320438.
- ↑ Liu (October 2006). "Monitoring of Pulse Intensity and Mode Changing for PSR B0329+54". Chinese Journal of Astronomy and Astrophysics 6 (S2): 64–67. DOI:10.1088/1009-9271/6/s2/14. ISSN 1009-9271.
- ↑ Urama (2001). "The Challenges of Astronomy in Nigeria". Physica Scripta T97 (1): 20. DOI:10.1238/physica.topical.097a00020. ISSN 0031-8949.
- ↑ Eya (2019-06-01). "On the distributions of pulsar glitch sizes and the inter-glitch time intervals". Research in Astronomy and Astrophysics 19 (6): 089. DOI:10.1088/1674-4527/19/6/89. ISSN 1674-4527.
- ↑ Johnson O. Urama. scholar.google.com. Retrieved on 2024-06-18.