Gaa na ọdịnaya

Josephine Nambooze

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Josephine Nambooze (amụrụ 1930) (pronunciationⓘ) bụ dibia bekee, ọkachamara n'ihe gbasara ahụike ọha, agụmakwụkwọ na onye nyocha ahụike. Ọ bụ prọfesọ ahụike ọha na Makerere University School of Public Health. Nambooze bụ nwanyị mbụ East Africa tozuru oke dịka dibịa ihe dịka 1959 [1]

Mmalite na agụmakwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Nambooze na Nsambya, mpaghara Kampala nke Joseph Lule, onye nkuzi ụlọ akwụkwọ, na Maria Magdalena Lule, nwanyị na-elekọta ụlọ. Ọ bụ nwa mbụ a mụrụ n'ezinụlọ nwere ụmụ iri na atọ. Ọ gara St. Joseph's Primary School Nsambya, na Mount Saint Mary's College Namagunga. Mgbe ọ nọ na Namagunga, ọ gụrụ ihe ọmụmụ sayensị. Ebe ọ bụ na enweghị ụlọ nyocha n'ụlọ akwụkwọ ahụ n'oge ahụ, ọ gụrụ klas sayensị ya na Namilyango College, ụlọ akwụkwọ sekọndrị ụmụ nwoke 25.5 kilomita (16 mi) n'ebe ọdịda anyanwụ nke Namagunga.[1]

N'etiti afọ 1950, a nabatara ya na Makerere University School of Medicine iji mụọ ọgwụ mmadụ, nwanyị mbụ na akụkọ ihe mere eme nke ụlọ akwụkwọ ahụ. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Makerere, ọ malitere ọmụmụ postgraduate na United Kingdom na United States, laghachi Uganda na 1962. [2]

Ahụmahụ ọrụ

[dezie | dezie ebe o si]

Ọ sonyeere ndị ọrụ na Mahadum Makerere na 1962 dịka onye nkuzi na ahụike ọha na ahụike nne na ụmụaka. Enyere ya ọrụ nke ilekọta ụlọ ọrụ ahụike Kasangati, ebe nkuzi nke ụlọ akwụkwọ mahadum Makerere nke ahụike ọha.[1] O mechara mee nnukwu onye nkuzi, prọfesọ na-akpakọrịta, na prọfesọ zuru oke na ngalaba ndị ahụ. Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye nnọchi anya World Health Organisation (WHO) na Botswana na dịka onye isi nkwado maka mmepe ọrụ ahụike na ụlọ ọrụ mpaghara WHO na Brazzaville, Congo..[1]

  • Ụlọ Ọgwụ Mulago
  • Ụlọ Ọgwụ Nsambya
  • Ngalaba Ahụike nke Uganda

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 1.2 Mugagga (1 September 2012). Prof Nambooze: Academic success that changed the region’s history. Retrieved on 7 January 2016. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Academic" defined multiple times with different content
  2. Talemwa (4 April 2010). Female professors tell their long story. Archived from the original on 23 February 2016. Retrieved on 7 January 2016.