Judy Wakhungu
| Ụdịekere | nwanyị |
|---|---|
| Mba o sị | Kenya |
| Aha enyere | Judy |
| Ebe ọmụmụ | Bungoma |
| Asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | English |
| Ọrụ ọ na-arụ | Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, minister |
| Onye were ọrụ | Pennsylvania State University |
| Ebe agụmakwụkwọ | Pennsylvania State University, Acadia University, St. Lawrence University |
Judi Wangalwa Wakhungu EGH bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Kenya, onye nnọchiteanya, na ọkà mmụta banyere mbara ala nke Onye isi ala Kenya, Uhuru Kenyatta, họpụtara dị ka onye nnọchianya na France na 26th nke January 2018.[1] Ozugbo ọ nọ n'ọkwa ya ugbu a, ọ rụrụ ọrụ dị ka odeakwụkwọ ụlọ ọrụ maka gburugburu ebe obibi na ndị isi mmepe mpaghara site na 25 Eprel 2013[2] ruo 17 Jenụwarị 2018..[1]
Mmalite na agụmakwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]Prọfesọ Judi Wakhungu bụ ada Grace, onye njikwa na Kenya Reinsurance and Consolidated Bank, na Late Mathew Wakhungu.[1] Ụmụnne nna ya bụbu osote onye isi ala Moody Awoori na ọkachamara gbasara akụrụ mbụ nke Kenya, Prọfesọ Nelson Awoori.[2] Ọ nwere mmasị na sayensị site na nwata,[3] mechara mee ka ọ nweta nzere bachelọ nke sayensị na geology site na Mahadum St. Lawrence dị na New York na 1983. O nwekwara nzere Master of Science na petroleum geology site na Mahadum Acadia na Nova Scotia, Canada, nyere ya na 1986.
Wakhungu mechara nweta nzere Doctor of Philosophy na njikwa ihe onwunwe na Mahadum Pennsylvania State na 1993.[2] Wakhungu na-eto alma mater ya, Mahadum Steeti Pennsylvania, maka ịkụziri ya otu esi eme iwu na sayensị.[3]
Ọrụ ya tupu ndọrọ ndọrọ ọchịchị
[dezie | dezie ebe o si]Tupu ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya, Wakhungu rụrụ ọrụ dịka osote prọfesọ nke sayensị, teknụzụ, na ọha mmadụ na Mahadum Pennsylvania State, ebe ọ rụkwara ọrụ dị ka onye isi ụlọ ọrụ Women in the Sciences and Engineering (WISE) Institute, [1] nke emepụtara na mmekorita ya na ọtụtụ kọleji nke injinia dị iche iche na sayensị gburugburu ebe obibi.[2]. Mgbe ọ laghachiri na Kenya, Wakhungu sonyeere Ministry of Energy and Regional Development dị ka nwanyị mbụ ya bụ ọkà mmụta ihe gbasara mbara ala iji mụọ ike geothermal dị na Great Rift Valley Kenya.[3] Ọ bụkwa nwanyị mbụ ọkachamara n'ihe gbasara mmanụ ala jere ozi na National Oil Corporation of Kenya (NOCK).
Wakhungu bụ nwanyị mbụ so na ngalaba na Ngalaba Geology na Mahadum Nairobi . [4] Ọ rụkwara ọrụ afọ iri na otu dị ka onye isi nchịkwa nke African Center for Technology Studies (ACTS) , otu nzukọ gọọmentị na-ahụ maka nyocha gburugburu ebe obibi na ihe ọhụrụ na-adịgide adịgide n'Africa.[5] Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye ndụmọdụ na Energy Sector Management Program nke World Bank na Legatum Centre na Massachusetts Institute of Technology . [4]
Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị
[dezie | dezie ebe o si]N'afọ 2013, onye isi ala Uhuru Kenyatta họpụtara Wakhungu ka ọ bụrụ Odeakwụkwọ Kabinet nke gburugburu ebe obibi, mmiri na akụrụngwa sitere na Kenya.[1] O wee malite mmega ahụ iji wepụta mkpokọta nchekwa ọdụm na mpi rhino nke mba Kenya, n'usoro iwu nchekwa na njikwa anụ ọhịa nke 2013 na mgbakọ CITES, nke chọrọ Kenya, n'etiti ndị otu steeti ya ndị ọzọ, ịga n'ihu na njikwa ọdụm. Agụnyere ngwongwo ndị ahụ maka iji ngwa dijitalụ na nke mbụ, gụnyere ọbá akwụkwọ DNA, nke ihe akaebe na-enyere aka n'ịgba ahịa anụ ọhịa na-akwadoghị na mpaghara ahụ..[6]
N'otu afọ ahụ, onye odeakwụkwọ ukwu nke United Nations n'oge ahụ bụ Ban Ki-moon họpụtara Wakhungu ka ọ sonyere ndị ọkà mmụta sayensị iri abụọ na isii ndị ọzọ iji guzobe Kọmitii ndụmọdụ sayensị.[7] Dị ka akụkụ nke bọọdụ ahụ, Wakhungu na-adụ òtù United Nations ọdụ na nka ya na sayensị, teknụzụ na ihe ọhụrụ maka mmepe na-adịgide adịgide.[8] N'afọ 2015, Onye isi ala Kenyatta nyere ya Elder of the Golden Heart (E.G.H) maka ọrụ ya na mba ahụ.[9]
Ka oge na-aga n'ọchịchị ya, Wakhungu lekọtara ihe karịrị tọn iri abụọ na anọ nke ihe mkpofu plastik gburugburu Ogige Ntụrụndụ Lake Nakuru, ebe a na-echebe nke a maara maka ụdị anụmanụ na osisi dị iche iche.[10] Nke a mesịrị mee ka Wakhungu tụọ aro ka a machibido plastik a na-eji eme ihe n'otu oge n'akụkụ National Environment Management Authority (NEMA) na Kenya Ministry of the Environment.[4] A na-atụ ụtụ isi maka ndị na-emepụta akpa plastik ndị jụrụ ịgbaso ya.[11]
Omume ndị ọzọ Wakhungu tụrụ aro ma mee gụnyere Iwu Gburugburu Ebe Obibi nke 2015, [12] Iwu Ọhịa nke 2015, [12] Omume Mgbanwe ihu igwe na Mmiri nke 2016, na Iwu Nchịkwa Ihe Mgbasa.[12]
Na Jenụwarị 2018, a họpụtara Wakhungu dị ka onye nnọchi anya na France, Portugal, Serbia, na Holy See.[5] Ọrụ ahụ nyere Wakhungu ikike ịnọchite anya Kenya na mkparịta ụka mba ụwa gbasara azụmahịa, nsogbu gburugburu ebe obibi, na nchekwa.[13] Dị ka akụkụ nke ọrụ ya, o mechara gaa Africa Days 2019 ebe ọ kwuru maka mbọ Kenya na-agba na mmepụta ike dị ka geothermal na ike anyanwụ.[14]
Na June 2023, a kpọghachiri Wakhungu n'ọkwa ya na ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị Kenya ndị ọzọ a ma ama na France.[15]
Nnyocha
[dezie | dezie ebe o si]Mmasị nyocha nke Wakhungu gụnyere njikwa ihe onwunwe ike, ihe, iwu ike na mmepe, sayensị, teknụzụ, na mmepe; na nsogbu okike na iwu sayensị na teknụzụ. O dere ma nye aka n'ọtụtụ akwụkwọ nyocha kemgbe ọtụtụ afọ, gụnyere akụkọ 2008 maka ACTS na-akọwapụta esemokwu na-arịwanye elu nke Kenya banyere ala na ime ihe ike na-esote ntuli aka.[16] Afọ atọ ka e mesịrị, na 2011, Wakhungu bipụtara akwụkwọ nnọkọ na-atụle netwọkụ iwu sayensị na teknụzụ na Afrịka. N'isiokwu ahụ, Wakhungu na-atụ aro na ịghọta ọdịiche ọdịbendị dị n'etiti ndị ọkà mmụta sayensị Afrịka na ụwa dị mkpa iji melite ọdịmma mmadụ n'ofe kọntinent ahụ.
N'afọ 2012, Wakhungu nyere aka na edemede abụọ gbasara ọrụ ugbo na enweghị nchekwa nri [17] n'akụkụ onye na-ahụ maka ihe ndị dị ndụ na onye bụbu onye ndụmọdụ sayensị maka United Kingdom, John Beddington. Ọ bụkwa otu n'ime ndị ọkachamara iri na atọ nyere iwu ka Commission on Sustainable Agriculture and Climate Change (CCAFS) dee akụkọ nke akpọrọ "Imepụta nchekwa nri n'ihu Mgbanwe ihu igwe. " Akụkọ ahụ, nke na-ehota isiokwu Wakhungu na Beddington, depụtara usoro aro maka gọọmentị mba ụwa na nke mba na-achọ ijikọta Ọrụ ugbo na-adịgide adịgide, mụbaa itinye ego, melite nnweta nri, ma belata ihe mkpofu nri. [18]
Mgbalị ndị ọzọ
[dezie | dezie ebe o si]Wakhungu arụwokwa ọrụ n'ọtụtụ bọọdụ na kọmitii mba Kenya na mba ụwa. Ọ bụ onye nduzi nyocha nke Global Energy Policy and Planning Program nke International Federation of Institutes for Advanced Study (IFIAS), nke dị na Toronto, Canada. A na-ewerekwa Wakhungu dị ka "onye ọkachamara na-ahụ maka ike" maka Gender Working Group nke United Nations Commission of Science and Technology for Development.
Ọzọkwa, Wakhungu jere ozi dị ka onye isi nchịkwa nke African Technology Policy Studies (ATPS) na dị ka onye ndú ọrụ nke Renewable Energy Technology Dissemination Project nke Stockholm Environment Institute (SEI). Ọ na-etinye aka na bọọdụ maka The International Fund for Animal Welfare [19] (IFAW) dị ka onye nlekọta na onye nduzi, ọ bụkwa onye na-ekwuchitere mmemme Women in Conservation [7] n'ime IFAW.
Onyinye
[dezie | dezie ebe o si]- Honorary Doctorate of Science site na Mahadum nke Reading na 2017 [20]
- Ihe nrite Clark R. Bavin na 2016 [21]
- Onyinye Ocean: Onyinye Visionary na 2018 [22]
- Distinguished Alumni Award site na Mahadum Pennsylvania State na Mahadim St. Lawrence[23]Mahadum St. Lawrence
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]- Amina Mohamed
- Raychelle Omamo
Edemsibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Kaiuki (23 May 2013). President Kenyatta nominates Lenku, Kambi to Cabinet. Retrieved on 16 February 2018.
- ↑ LinkedIn | Judi Wakhungu.
- ↑ Global alumni profile: Professor Judi Wakhungu | Penn State University.
- ↑ 4.0 4.1 4.2 Odongo (7 January 2018). Will Wakhungu make it back to the cabinet?. 98.4 Capital FM. Retrieved on 17 February 2018.
- ↑ 5.0 5.1 Prof. Judi Wakhungu (en-gb). www.acts-net.org. Archived from the original on 2024-11-12. Retrieved on 2024-11-12.
- ↑ INVENTORY OF KENYA'S ELEPHANT IVORY AND RHINO HORN STOCKPILES | Kenya Wildlife Service. www.kws.go.ke. Retrieved on 2024-11-12.
- ↑ 7.0 7.1 United Nations. H.E. Ms. Judy Wakhungu (en-CA). United Nations. Retrieved on 2024-11-09.
- ↑ "UN Secretary-General's Scientific Advisory Board to strengthen connection between science and policy", UNESCO, 18 October 2013.
- ↑ "The Kenya Gazette - Special Issue", The Kenya Gazette, 12 December 2015.
- ↑ The winners of the Ocean Awards 2018 (en). www.boatinternational.com. Retrieved on 2024-11-17.
- ↑ Ngei. "Reflecting on Kenya's single-use plastic bag ban three years on", World Economic Forum, November 25, 2020.
- ↑ 12.0 12.1 12.2 Judi Wakhungu (en). IEA Events. Retrieved on 2024-11-12.
- ↑ Wakhungu receives 2022 Graduate School Humanitarian Award | Penn State University. www.psu.edu. Retrieved on 2024-11-17.
- ↑ AfricaDays 2019 Combines Electricity, Music and Startups (en). HEC Paris (2019-05-03). Retrieved on 2024-11-21.
- ↑ Ochieng'. "Kenya's envoy to France Judi Wakhungu recalled as changes loom", Nation, June 26, 2023.
- ↑ Wakhungu (6 October 2008). "LAND TENURE AND VIOLENT CONFLICT IN KENYA".
- ↑ Error on call to Template:cite web: Parameters url and title must be specifiedWakhungu. . ResearchGate.
- ↑ (March 2012) "Achieving food security in the face of climate change". Commission on Sustainable Agriculture and Climate Change.
- ↑ H.E. Professor Judi Wakhungu (en-GB). IFAW. Retrieved on 2024-11-09.
- ↑ University of Reading Graduation July Graduation! | Front Door. blogs.reading.ac.uk. Retrieved on 2024-11-17.
- ↑ 2016 Clark R. Bavin Wildlife Law Enforcement Award Recipients | Animal Welfare Institute (en). awionline.org. Retrieved on 2024-11-17.
- ↑ bm-admin (2018-05-09). 2018 Ocean Awards (en-US). Blue Marine Foundation. Retrieved on 2024-11-17.
- ↑ Wakhungu receives 2022 Graduate School Humanitarian Award | Penn State University. www.psu.edu. Retrieved on 2024-11-17.