Julia Kristeva

Julia Kristeva (a mụrụ dika Yuliya Stoyanova Krasteva, Bulgarian: Юлия Стоянова Кръстева; na 24 June 1941) bụ onye ọkà ihe ọmụma Bulgarian-French, onye nkatọ akwụkwọ, semiotician, psychoanalyst, onye na-akwado ikike ụmụ nwanyị, na onye edemede nke biri na France kemgbe etiti afọ 1960. Ọ kụziri na Mahadum Columbia, ma bụrụzi prọfesọ emerita na Mahadum Paris Cité. Dịka onye dere ihe karịrị akwụkwọ iri atọ, gụnyere Powers of Horror, Tales of Love, Black Sun: Depression and Melancholia, Proust and the Sense of Time, na usoro ihe nkiri atọ Female Genius, enyela ya Commander of the Legion of Honor, Commander of the Order of Merit, Holberg International Memorial Prize, Hannah Arendt Prize, na Vision 97 Foundation Prize, nke Havel Foundation nyere.
Kristeva ghọrọ onye nwere mmetụta dị ukwuu na nyocha echiche mba ụwa, ọmụmụ ọdịbendị na echiche nkwado ikike ụmụ nwanyị mgbe o bipụtara akwụkwọ mbụ ya, Semeiotikè, n'afo 1969. Ọrụ ya dị ukwuu gụnyere akwụkwọ na edemede ndị na-ekwu maka mmekọrịta dị n'etiti ederede, semiotic, na abjection, n'ọhịa nke asụsụ, ozizi na nkatọ akwụkwọ, nyocha uche, akụkọ ndụ na akụkọ ndụ onwe onye, nyocha ndọrọ ndọrọ ọchịchị na omenala, nka na akụkọ ihe mere eme nke nka . Ọ bụ onye a ma ama n'echiche nhazi na poststructuralist.
Kristeva bụkwa onye hiwere kọmitii ihe nrite Simone de Beauvoir.[1]
Ndụ
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Kristeva na Sliven, Bulgaria site n'aka ndị mụrụ ya bụ́ Ndị Kraịst, ọ bụkwa ada nke onye na-ahụ maka akaụntị na chọọchị. N'akụkụ nne ya, ọ bụ onye Juu dị anya.[1] Kristeva na nwanne ya nwanyị gara ụlọ akwụkwọ Francophone nke ndị nọn Dominican na-achịkwa. Kristeva matara ọrụ Mikhail Bakhtin n'oge a na Bulgaria. Kristeva gara n'ihu gụọ akwụkwọ na Mahadum Sofia, ebe ọ bụ na ọ gụsịrị akwụkwọ na mahadum ahụ nwetara agụmakwụkwọ nyocha nke mere ka o nwee ike ịkwaga France na Disemba 1965, mgbe ọ dị afọ 24.[2] Ọ gara n'ihu na agụmakwụkwọ ya na EPHE, na-amụ ihe n'okpuru Lucien Goldmann na Roland Barthes, tinyere ndị ọkà mmụta ndị ọzọ.[3][4] Na Ọgọst 2, 1967, Kristeva lụrụ onye na-ede akwụkwọ akụkọ bụ́ Philippe Sollers, [5] a mụrụ Philippe Joyaux.
Kristeva kụziri na Mahadum Columbia n'isi mbido afọ 1970, ma burukwa onye ọbịa na-akụzi ebe ahụ.[1] O bipụtakwala akwụkwọ n'aha di ya bụ Julia Joyaux.[2][3][4]
Ọrụ
[dezie | dezie ebe o si]Mgbe ọ sonyeere 'otu Tel Quel' nke Sollers hiwere, Kristeva lekwasịrị anya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị asụsụ wee bụrụ onye otu na-arụsi ọrụ ike na otu ahụ. Ọ zụrụ ọzụzụ na psychoanalysis, wee nweta akara ugo mmụta ya na 1979. N'ụzọ ụfọdụ, a pụrụ ịhụ ọrụ ya dị ka ịnwa ịgbanwe ụzọ psychoanalytic na nkatọ poststructuralists. Dịka ọmụmaatụ, echiche ya banyere isiokwu ahụ, na nhazi ya, yiri nke Sigmund Freud na Jacques Lacan. Agbanyeghị, Kristeva jụrụ nghọta ọ bụla gbasara isiokwu ahụ n'echiche nhazi; kama, ọ na-akwado isiokwu mgbe niile "na-arụ ọrụ" ma ọ bụ "na-anwale".[1] N'ụzọ dị otu a, ọ na-enye aka na nkatọ poststructuralists nke ihe owuwu dị mkpa, ebe ọ na-echekwa ozizi nke psychoanalysis. Ọ gara China na 1970s wee dee Banyere Ụmụ Nwanyị China (1977).[2][3][4][5][6][7]
"Semiotic" na "ihe nnọchianya"
[dezie | dezie ebe o si]Otu n'ime ihe Kristeva nyere bụ na ihe abụọ mejupụtara ihe nnọchianya na ihe ndị ọzọ, nke ikpeazụ dị iche na ihe ndị ọzọ dị iche na ihe ndị ọzọ dị iche na nke Ferdinand de Saussure hiwere. Dịka Augustine Perumalil si kọwaa, "semiotic" nke Kristeva nwere njikọ chiri anya na ihe ndị ọzọ dị ka "oedipal" nke ụmụaka e kwuru okwu ha n'akwụkwọ Freud, Otto Rank, Melanie Klein, British Object Relation psychoanalysis, na ihe ndị ọzọ dị ka "ogidi enyo" nke Lacan. Ọ bụ mpaghara mmetụta uche, nke ejikọtara na ihe ndị dị ndụ, nke bi na mgbawa na ihe ndị ọzọ dị na asụsụ kama ịkọwa okwu ndị ọzọ.[1] Ọzọkwa, dịka Birgit Schippers si kwuo, ihe ndị ọzọ dị ka "ogidi" bụ ebe e jikọtara ya na egwu, uri, ụda olu, na ihe na-enweghị nhazi na ihe ọ pụtara. O jikọtara ya na "nwanyị", ma na-anọchite anya ọnọdụ enweghị ọdịiche nke nwa ọhụrụ dị na "ogidi enyo".[2]
Mgbe ọ banyere n'elu ihe ngosi enyo, nwatakịrị ahụ na-amụta ịmata ọdịiche dị n'etiti onwe ya na onye ọzọ, wee banye n'ọkwa nke ihe ọdịbendị a na-ekerịta, nke a maara dị ka ihe nnọchianya. N'akwụkwọ Ọchịchọ n'Asụsụ (1980), Kristeva kọwara ihe nnọchianya dị ka oghere ebe mmepe asụsụ na-eme ka nwa ahụ bụrụ onye "onye na-asụ asụsụ," ma na-etolite mmetụta nke njirimara dị iche na nke nne. A maara usoro nkewa a dị ka abjection, nke mere na nwatakịrị ga-ajụ ma pụọ n'ebe nne ya nọ iji banye n'ụwa nke asụsụ, omenala, ihe ọ pụtara, na mmekọrịta mmadụ na ibe ya. A na-akpọ mpaghara asụsụ a ihe nnọchianya ma tụnyere semiotic n'ihi na ejikọtara ya na nwoke, iwu, na nhazi. Kristeva si Lacan pụọ n'echiche na ọbụlagodi mgbe ọ banyere n'ihe nnọchianya ahụ, ihe nlereanya ahụ na-aga n'ihu na-agbagharị n'etiti semiotic na ihe nnọchianya. Ya mere, kama irute njirimara edobere, ihe nlereanya ahụ na-adịgide "na usoro". N'ihi na ụmụaka nwanyị na-anọgide na-amata onwe ha ruo n'ókè ụfọdụ na ihe nlereanya nne, ha nwere ike ịnọgide na-enwe njikọ chiri anya na semiotic. Ịmata onye nne a na-aga n'ihu nwere ike ibute ihe Kristeva kpọrọ "melancholia" na Black Sun (1989), ebe ọ bụ na ụmụ nwanyị na-ajụ ma na-amata onwe ha dịka nne ha.
A tụkwara aro (dịka ọmụmaatụ, Creed, 1993) na mmebi nke ahụ ụmụ nwanyị na ụmụ nwanyị n'ọdịnala ama ama (karịsịa, dịka ọmụmaatụ, na ihe nkiri slasher) na-apụta n'ihi ihe iyi egwu nke njirimara nke ahụ nne na-eweta: ọ bụ ihe ncheta nke oge ejiri mee ihe n'ọnọdụ enweghị ọdịiche nke semiotic, ebe mmadụ enweghị echiche nke onwe ma ọ bụ njirimara. Mgbe ọ kwusịrị nne ahụ, ndị a na-eme ihe nkiri na-anọgide na-enwe mmasị n'amaghị ama na semiotic, na-achọ ijikọghachi na nne, ebe n'otu oge ahụ na-atụ egwu mfu nke njirimara nke na-eso ya. Ya mere, ihe nkiri Slasher na-enye ụzọ maka ndị na-ekiri ihe nkiri iji megharịa usoro nke mwepu site n'ịchụpụ na ibibi ọdịdị nne ahụ n'ụzọ doro anya.
A makwaara Kristeva maka ịnakwere echiche Plato banyere chora, nke pụtara "ebe nne na-azụlite" (Schippers, 2011). Echiche Kristeva banyere chora apụtala n'ọtụtụ ụzọ: dịka ntụaka maka akpanwa, dị ka ihe atụ maka mmekọrịta dị n'etiti nne na nwa, na dị ka oge dị n'ihu Mirror Stage. N'edemede ya bụ Nne Dịka Giovanni Bellini si kwuo site na Desire in Language (1980), Kristeva kpọrọ chora "njupụta na-abụghị nke a na-egosipụta site na draịva na ọnọdụ ha n'ime mmegharị nke jupụtara na mmegharị dịka e si achịkwa ya." Ọ gara n'ihu na-atụ aro na ọ bụ ahụ nne na-eme ka chora na mpaghara ihe atụ dị n'etiti: nne nwere ohere ịnweta omenala na ihe ọ pụtara, ma na-emekwa ka njikọ zuru oke na nwa ahụ.
A makwaara Kristeva maka ọrụ ya gbasara echiche nke intertextuality.
Anthropology na psychology
[dezie | dezie ebe o si]Kristeva na-arụ ụka na nkà mmụta mmadụ na akparamaagwa, ma ọ bụ njikọ dị n'etiti mmekọrịta mmadụ na ibe ya na onye ahụ, anaghị anọchite anya ibe ha, kama ọ na-agbaso otu echiche ahụ: nchwkwa na ịdịgide nke otu mmadụ na nke isiokwu ahụ n'onwe ya. Ọzọkwa, na nyocha ya nke Oedipus, ọ na-ekwu na onye ahụ na-ekwu okwu enweghị ike ịdị ndụ n'onwe ya, kama na ọ "na-eguzo n'ọnụ ụzọ dị nro dị ka a ga-asị na ọ gbachiri n'ihi ókèala na-agaghị ekwe omume" (Ike nke Egwu, p. 85).

N'ịtụnyere ya n'etiti usoro mmụta abụọ ahụ, Kristeva kwuru na ụzọ mmadụ si ewepụ nne dị ka onye a na-eme ihere dị ka ụzọ isi mepụta njirimara, bụ otu ụzọ e si ewulite ọha mmadụ. N'ọtụtụ ebe, omenala na-ewepụ nne na nwanyị, site na nke a na-amalite ịdị.
Nkwado ikike ụmụ nwaanyị
[dezie | dezie ebe o si]A na-ahụ Kristeva dị ka onye na-akwado echiche ụmụ nwanyị French yana Simone de Beauvoir, Hélène Cixous, na Luce Irigaray.[1][2] Kristeva enweela mmetụta dị egwu na ọmụmụ akwụkwọ ụmụ nwanyị na ọmụmụ ihe gbasara ụmụ nwanyị[3][4] na US na UK, yana ịgụ ihe n'ihe osise nke oge a[5][6] ọ bụ ezie na mmekọrịta ya na ndị otu na mmegharị ụmụ nwanyị na France abụrụla ihe arụmụka. Kristeva mere ka a mata ụdị echiche ụmụ nwanyị atọ a ma ama na "Oge Ụmụ nwanyị" na New Maladies of the Soul (1993); ebe ọ na-ajụ ụdị abụọ mbụ, gụnyere nke Beauvoir, a na-ewere ọnọdụ ya mgbe ụfọdụ dị ka ịjụ echiche ụmụ nwanyị kpamkpam. Kristeva tụrụ aro echiche nke ọtụtụ njirimara mmekọahụ megide koodu ejikọtara ọnụ nke "asụsụ nwanyị jikọtara ọnụ".
Nkwupụta nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị njirimara
[dezie | dezie ebe o si]Kristeva na-arụ ụka na ndị ọkà mmụta feminist nke Amerịka aghọtahiela ihe odide ya n'ọdịnala ndọrọ ndọrọ ọchịchị njirimara. N'uche Kristeva, ọ bụghị naanị ịchọpụta nhazi asụsụ iji chọta ihe zoro ezo ọ pụtara. E kwesịkwara ilele asụsụ site na ihe ndị mere n'akụkọ ihe mere eme na ahụmịhe nke onwe na nke mmekọahụ. Ụzọ a nke ndị na-eme ihe mgbe ha na-ahazi ihe mere eme mere ka otu ọha mmadụ nwee ike ịchọpụta isi iyi nke mmegbu ha na asụsụ ha ji eme ihe. Agbanyeghị, Kristeva kwenyere na ọ dị njọ itinye njirimara otu n'elu njirimara nke onye ọ bụla, nakwa na nkwupụta ndọrọ ndọrọ ọchịchị a nke njirimara mmekọahụ, agbụrụ, na okpukperechi bụ ọchịchị aka ike.[1]
Onye edemede akụkọ
[dezie | dezie ebe o si]Kristeva edeela ọtụtụ akwụkwọ akụkọ ndị yiri akụkọ ndị nchọpụta mpu. Ọ bụ ezie na akwụkwọ ndị ahụ na-ejide akụkọ na-enweghị isi ma na-emepụta ọdịdị pụrụ iche, ndị na-agụ ya na-enwetakwa echiche ndị dị n'ọrụ ozizi ya. Ndị dike ya na-ekpughe onwe ha karịsịa site na ngwa uche, na-eme ka ụdị akụkọ ifo ya yie ọrụ Dostoevsky mechara. Akụkọ ifo ya, nke gụnyere The Old Man and the Wolves, Murder in Byzantium, na Possessions, ọ bụ ezie na ọ na-abụkarị ihe atụ, na-abịarukwa akụkọ ndụ onwe onye n'ụfọdụ akụkụ, karịsịa na otu n'ime ndị isi akụkọ nke Possessions, Stephanie Delacour - onye nta akụkọ France - onye a pụrụ ịhụ dị ka alter ego Kristeva. Igbu ọchụ na Byzantium na-emetụta isiokwu sitere na Iso Ụzọ Kraịst na ndọrọ ndọrọ ọchịchị; ọ kpọrọ ya "ụdị koodu megide- Da Vinci ".[1]
Nsọpụrụ
[dezie | dezie ebe o si]N'ihi "nnyocha ọhụụ ya gbasara ajụjụ ndị dị n'etiti asụsụ, ọdịbendị na edemede", e nyere Kristeva ihe nrite Holberg International Memorial Prize na 2004. O meriri ihe nrite Hannah Arendt nke 2006 maka echiche ndọrọ ndọrọ ọchịchị. E nyekwara ya Commander of the Legion of Honor, Commander of the Order of Merit, na ihe nrite Vaclav Havel.[2] Na Ọktoba 10, afo 2019, o nwetara akara ugo mmụta doctorate nke Mahadum Católica Portuguese.
Nnabata agụmakwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]Roman Jakobson kwuru na "Ma ndị na-agụ akwụkwọ ma ndị na-ege ntị, ma hà kwenyere ma ha ekwetaghị Julia Kristeva ma ọ bụ ndị na-ekwenyeghị n'okwu ya siri ike, na-enwe mmetụta nke ịbụ olu ya na-efe efe na onyinye ya nke ịjụ ajụjụ 'axioms' a na-ejikarị eme ihe, na onyinye ya nke iwepụ ọtụtụ 'ajụjụ a mara mma' site na akara ajụjụ ọdịnala ha."
Roland Barthes kwuru na "Julia Kristeva na-agbanwe ebe ihe dị: ọ na-ebibi ajọ mbunobi ikpeazụ mgbe niile, nke i chere na enwere ike ime ka obi sie gị ike, enwere ike iji ya [sic] nganga; ihe ọ na-ewepụ bụ ihe ekwurula, déja-dit, ya bụ, ihe atụ nke ihe a na-ekwu, ya bụ, nzuzu; ihe ọ na-agbanwe bụ ikike - ikike nke sayensị monologic, nke njikọ."
Ian Almond katọrọ echiche Kristeva gbasara agbụrụ mmadụ. O kwuru na nkwubi okwu Gayatri Spivak na akwụkwọ Kristeva Banyere Ụmụ Nwanyị China "bụ nke narị afọ nke iri na asatọ [nke] Kristeva na-akwa emo" mgbe o kwuchara "ụzọ dị mkpirikpi, sara mbara, nke na-enweghị isi nke o ji dee ihe dị ka puku afọ abụọ nke omenala ọ na-amaghị". Almond kwuru na enweghị nghọta dị na okwu Kristeva gbasara ụwa ndị Alakụba na okwu ndị na-anaghị asọpụrụ ya nke o ji akọwa omenala na ndị kwere ekwe ya. Ọ katọrọ mmegide Kristeva nke jikọtara "obodo ndị Alakụba" megide "ọchịchị onye kwuo uche ya ebe ndụ ka dị mma" site n'igosi na Kristeva anaghị ama maka arụmụka dị mgbagwoju anya na nke dị mgbagwoju anya na-aga n'ihu n'etiti ndị ọkà mmụta echiche ụmụ nwanyị n'ụwa ndị Alakụba, nakwa na ọ naghị ezo aka na ihe ọ bụla ọzọ ma e wezụga fatwa Rushdie n'ịkatọ okwukwe ndị Alakụba dum dị ka "mmeghachi omume na mmegbu".
N'akwụkwọ Impostures intellectuelles (1997), ndị prọfesọ physics bụ Alan Sokal na Jean Bricmont tinyere otu isiakwụkwọ na ojiji Kristeva maka mgbakọ na mwepụ n'ihe odide mbụ ya. Ha na-arụ ụka na Kristeva egosighi mkpa echiche mgbakọ na mwepụ ọ na-atụle bara na asụsụ na ngalaba ndị ọzọ ọ na-amụ, nakwa na ọ dịghị mkpa dị otú ahụ.
E boro ebubo na ha na ọchịchị Kọmunist na Bulgaria jikọrọ aka
[dezie | dezie ebe o si]Na 2018, Kọmishọna Dossier nke steeti Bulgaria kwupụtara na Kristeva bụ onye nnọchi anya Kọmitii Nchebe Steeti n'okpuru aha koodu "Sabina". A na-ekwu na a na-ewe ya n'ọrụ na June 1971, afọ ise tupu mgbe ahụ ọ hapụrụ Bulgaria ịga akwụkwọ na France.[3][4] N'okpuru Republic of Bulgaria, onye Bulgaria ọ bụla chọrọ ịga mba ọzọ ga-etinye akwụkwọ maka visa ọpụpụ ma nweta nkwado site na Ministri nke Ime Obodo. Usoro a dị ogologo ma sie ike n'ihi na onye ọ bụla rutere n'ọdịda anyanwụ nwere ike ịkpọsa ebe mgbaba ndọrọ ndọrọ ọchịchị.[5] Kristeva akpọọla ebubo ndị a "ihe jọgburu onwe ya na ụgha".[6] Na 30 Maachị, Kọmishọna Dossier nke steeti malitere ibipụta akwụkwọ niile dị n'ịntanetị na-egosi ọrụ Kristeva dịka onye na-agwa Kọmitii Nchebe Steeti mbụ. Ọ gọnarịrị ebubo ndị ahụ nke ukwuu.[7]
Neal Ascherson dere, sị: "...okwu gbasara Julia Kristeva n'oge na-adịbeghị anya abụghị ihe dị ukwuu, n'agbanyeghị na ụfọdụ gbarịrị ime ya ka ọ bụrụ nnukwu scandal... Mana eziokwu dị na faịlụ ya abụghị ihe dị mfe. Mgbe ọ biri na Paris na 1965, ndị Bulgarian na-awakpo ya gwara ya na ọ ka nwere ezinụlọ na-adịghị ike n'obodo ha. Ya mere, o kwetara ịga nzukọ oge niile ruo ọtụtụ afọ, nke o yiri ka ọ gwaghị ndị na-elekọta ya ihe ọ bụla karịa asịrị gbasara Aragon, Bataille & Co. site na ụlọ oriri na ọṅụṅụ Left Bank - ihe ha gaara agụ na Le Canard enchaîné ... uru ọgụgụ isi nke ngwaahịa ya na akụkọ ya fọrọ nke nta ka ọ bụrụ efu. Ndị nche Bulgarian yiri ka ha maara na a na-egwu ha. Mana echefula: ha nwere ike ime ka onyeisi ha nwee mmasị site n'igosi ya onye ama ama mba ụwa n'akwụkwọ ha..."
Ihe odide ahọpụtara
[dezie | dezie ebe o si]Asụsụ na akwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]- Séméiôtiké: recherches pour une sémanalyse, Paris, Seuil, 1969 (trans. in Desire in Language: A Semiotic Approach to Literature and Art, New York, Columbia University Press, Blackwell, London, 1980)
- Le langage, cet inconnu: Une mmalite à la linguistique, SGPP, 1969; ọhụrụ ed., kọl. Points, Seuil, 1981 (trans. na 1981 dị ka Asụsụ. Amaghị: ihe mmalite n'ime asụsụ asụsụ, Columbia University Press, Harvester Wheatsheaf, London, 1989)
- La révolution du langage poétique: L'avant-garde à la fin du 19e siècle: Lautréamont et Mallarmé, Seuil, Paris, 1974 (abridged trans. nwere naanị ụzọ atọ nke mbụ nke mbipụta French mbụ, Revolution in Poetic Language, Columbia University Press, New York, 1984)
- Polylogue, Seuil, Paris, 1977 (nsụgharị na Ọchịchọ n'asụsụ: Ụzọ Semiotic maka Akwụkwọ na Nka, New York, Columbia University Press, Blackwell, London, 1980)
- Histoires d'amour, Denoël, Paris, 1983 (trans. Tales of Love, Columbia University Press, New York, 1987)
- Le temps ezi uche. Proust et l'expérience littéraire, Gallimard, Paris, 1994 (trans. Time and Sense: Proust and the experience of books , Columbia University Press, New York, 1996)
- Dostoïevski, Buchet-Chastel, Paris, 2020
Nkà ihe ọmụma na nkà ihe ọmụma
[dezie | dezie ebe o si]- Pouvoirs de l'horreur. Essai sur l'abjection (trans. Powers of Horror: An Essay on Abjection, Columbia University Press, New York, 1982)
- Au mmalite était l'amour. Psychanalyse et foi, Hachette, Paris, 1985 (trans. Na mmalite bụ ịhụnanya. Psychoanalysis and Faith, Columbia University Press, New York, 1987)
- Soleil Noir. Dépression et mélancolie, Gallimard, Paris, 1987 (trans. The Black Sun: Depression and Melancholia, Columbia University Press, New York, 1989)
- Etrangers à nous-mêmes, Fayard, Paris, 1988 (Strangers to Ourselves, Columbia University Press, New York, 1991)
- Lettre ouverte à Harlem Désir, Rivages, Paris, 1990, (trans. Nations without Nationalism . Columbia University Press, New York, 1993
- Les Nouvelles maladies de l'âme, Fayard, Paris, 1993 (trans. New Maladies of the Soul. Columbia University Press, New York, 1995)
- Sens et non sens de la révolte, Fayard, Paris, 1996 (trans. The Sense of Revolt, Columbia University Press, 2000)
- La Révolte intime, Fayard, 1997 (trans. Intimate Revolt, Columbia University Press, 2002)
- Le Génie féminin : la vie, la folie, les mots, Fayard, Paris, 1999–2002 (trans. Genius Female Genius : Life, Madness, Words, Columbia University Press, New York, 2001–2004):
- 1. Hannah Arendt ou l'action comme naissance et comme étrangeté, vol. 1, Fayard, Paris, 1999
- 2. Melanie Klein ou le matricide comme douleur et comme créativité: la folie, vol. 2, Fayard, Paris, 2000
- 3. Colette ou la oche du monde, vol. 3, Fayard, Paris, 2002
- Vision capitales, Réunion des musées nationalaux, 1998 (trans. The Severed Head: isi obodo ọhụụ, Columbia University Press, New York, 2012)
Edemede akụkọ ndụ onwe onye
[dezie | dezie ebe o si]- Des Chinoises, mbipụta des Femmes, Paris, 1974 ( Banyere ụmụ nwanyị China, Marion Boyars, London, 1977
- Du mariage considéré comme un des Beaux-Arts, Fayard, Paris, 2015 (Marriage as a Fine Art (with Philippe Sollers) Columbia University Press, New York 2016
- Njem m. Ihe ncheta. Entretien avec Samuel Dock, Fayard, Paris, 2016 (Njem Gafere Ókèala na Site na njirimara. Mkparịta ụka ya na Samuel Dock, na Nkà Ihe Ọmụma nke Julia Kristeva, ed. Sara Beardsworth, Ọbá Akwụkwọ nke Ndị Ọkà Ihe Ọmụma Dị Ndụ, v. 36, Open Cort, Chicago, 2020)
Nchịkọta edemede
[dezie | dezie ebe o si]- Onye na-agụ akwụkwọ Kristeva, onye nchịkọta akụkọ Toril Moi, Columbia University Press, New York, 1986
- Akwụkwọ akụkọ The Portable Kristeva, onye edemede Kelly Oliver, Columbia University Press, New York, 1997
- Nsogbu nke Isiokwu Ndị Yuropu, Ndị Akụkọ Ndị Ọzọ, New York, 2000
- La Haine na mgbaghara, onye edemede ya na okwu mmalite nke Pierre-Louis Fort, Fayard, Paris, 2005 (trans. Ịkpọasị na mgbaghara, Columbia University Press, New York, 2010)
- Pulsions du temps, okwu mmalite, mbipụta na ihe ndetu nke David Uhrig, Fayard, Paris, 2013 (trans. Passions of Our Time, ed. with a preview by Lawrence D. Kritzman, Columbia University Press, New York, 2019)
Akwụkwọ akụkọ
[dezie | dezie ebe o si]- Les Samouraïs, Fayard, Paris, 1990 (trans. The Samurai: A Novel, Columbia University Press, New York, 1992)
- Le Vieil homme et les loups, Fayard, Paris, 1991 (trans. The Old Man and the Wolves, Columbia University Press, New York, 1994)
- Ihe onwunwe, Fayard, Paris, 1996 (trans. Ihe onwunwe: Akwụkwọ akụkọ, Columbia University Press, New York, 1998)
- Meurtre à Byzance, Fayard, Paris, 2004 (trans. Murder in Byzantium, Columbia University Press, New York, 2006)
- Therèse mon amour : récit. Sainte Thérèse d'Avila, Fayard, 2008 (trans. Teresa, onye m hụrụ n'anya. Ndụ E chepụtara echepụta nke Onye Nsọ nke Avila, Columbia University Press, New York, 2015)
- L'Horloge enchantée, Fayard, Paris, 2015 (trans. The Enchanted Clock, Columbia University Press, 2017)
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si]Ịgụ ihe ọzọ
[dezie | dezie ebe o si]- Beardsworth, Sara, Nkà Ihe Ọmụma nke Julia Kristeva, Ọbá Akwụkwọ nke Ndị Ọkà Ihe Ọmụma Dị Ndụ, mpịakọta nke 36, Mahadum Southern Illinois Carbondale, Ụlọikpe Oghe, Chicago, 2020
- Jardine, Alice, Nọ n'ihe ize ndụ nke iche echiche. Akụkọ ndụ ọgụgụ isi nke Julia Kristeva, Bloomsbury, New York, 2020
- Ivantcheva-Merjanska, Irene, Ecrire dans la langue de l'autre. Assia Djebar et Julia Kristeva, L'Harmattan, Paris, 2015.
- Kelly Ives, Julia Kristeva: nka, ịhụnanya, mwute, nkà ihe ọmụma, semiotics na psychoanalysis, Crescent Moon, Maidstone, 2013
- Becker-Leckrone, Megan, Julia Kristeva na Akwụkwọ Odide, Palgrave Macmillan, 2005
- Beardsworth, Sara, Psychoanalysis na Modernity, Suny Press, Albany, 2004
- Radden, Jennifer, Ọdịdị nke Mwute: Site na Aristotle ruo Kristeva, Oxford University Press, 2000
- Lechte, John, na Margaroni, Maria, Julia Kristeva: Theory Live, Continuum, 2004
- McAfee, Noëlle, Julia Kristeva, Routledge, London, 2004
- Smith, Anna, Julia Kristeva: Akwụkwọ nke Ịpụ na Mbugharị, St. Martin's Press, New York, 1996.
- Oliver, Kelly, Ụkpụrụ Omume, Ndọrọndọrọ Ọchịchị, na Ihe Dị Iche na Ide Ihe Julia Kristeva dere, Routledge Edition, New York, 1993
- Crownfield, David, Ahụ/Ederede na Julia Kristeva: Okpukperechi, Ụmụnwaanyị, na Nnyocha Uche, Mahadum Steeti nke New York Press, 1992
- Oliver, Kelly, Reading Kristeva. Unraveling the Double-bind, Indiana University Press, Bloomington, 1983
Njikọ mpụga
[dezie | dezie ebe o si]- Official website
- Holberg Prize
- Interview with Julia Kristeva in Exberliner Magazine Archived 2012-07-17 at the Wayback Machine
- Julia Kristeva: A Bibliography Archived 2019-04-21 at the Wayback Machine by Hélène Volat
- Goodnow, Katherine J.(2015). Kristeva in Focus: From Theory to Film Analysis Archived 2015-03-19 at the Wayback Machine. Berghahn Books.
- ↑ Sutherland. "The ideas interview: Julia Kristeva; Why is a great critic ashamed of being fashionable?", The Guardian, 14 March 2006. Retrieved on 23 November 2014.
- ↑ Archived copy. Archived from the original on 2020-10-02. Retrieved on 2017-06-14.
- ↑ Julia Kristeva avait été recrutée par les services secrets communistes bulgares. Bibliobs (28 March 2018). Archived from the original on 29 March 2018. Retrieved on 29 March 2018.
- ↑ Sofia (March 28, 2018). Julia Kristeva was communist secret agent, Bulgaria claims. the Guardian.
- ↑ Ghodsee (November 2005). The Red Riviera: Gender, tourism, and postsocialism on the Black Sea. Duke University Press. “declare political asylum.”
- ↑ Julia Kristeva Denies Being Bulgarian Security Agent (March 29, 2018). Archived from the original on July 14, 2020. Retrieved on July 14, 2020.
- ↑ Schuessler. "Bulgaria Says French Thinker Was a Secret Agent. She Calls It a 'Barefaced Lie.'", The New York Times, 2018-04-01. Retrieved on 2018-04-02. (in en-US)
- Articles with ISNI identifiers
- Articles with VIAF identifiers
- Articles with BIBSYS identifiers
- Articles with BNC identifiers
- Articles with BNE identifiers
- Articles with BNF identifiers
- Articles with CANTICN identifiers
- Articles with GND identifiers
- Articles with ICCU identifiers
- Articles with J9U identifiers
- Articles with LCCN identifiers
- Articles with LNB identifiers
- Articles with NDL identifiers
- Articles with NKC identifiers
- Articles with NLA identifiers
- Articles with NLG identifiers
- Articles with NLK identifiers
- Articles with NSK identifiers
- Articles with NTA identifiers
- Articles with PLWABN identifiers
- Articles with SELIBR identifiers
- Articles with DTBIO identifiers
- Articles with CINII identifiers
- Articles with FAST identifiers
- Articles with faulty RERO identifiers
- Articles with SNAC-ID identifiers
- Articles with SUDOC identifiers
- Articles with Trove identifiers
- Articles with WorldCat-VIAF identifiers
- AC with 29 elements
- Articles with multiple identifiers
- Mmadụ ndi di ndụ
- Articles with hCards
- Pages with unreviewed translations