Justice Akuamoa Boateng
Justice Akuamoa Boateng bụ onye ọrụ Ghana na onye ike ike. Ọ bụ ọrụ dị ka osote minista nke steeti na mba nke abụọ.
Mmụta
[dezie | dezie ebe o si]Justice akwụkwọ akwụkwọ na Mfantsipim School, Cape Coast. Ọ gara n'ihu na Local Government Training School na Accra. Ọ gara Mahadum Exeter iji akụkụ na ike Ọha. Ọ natara diplọma post-graduate site na 1956 site na Institute of Social Studies, The Hague, Holland, n'okpuru Netherlands Universities for International Co-operation (N.U.F.IC.) mkpakọrịta.[1]
Ọrụ
[dezie | dezie ebe o si]Justice la iche Ghana mgbe akwụkwọ akwụkwọ mapụta ya ka ọ bụrụ ike nke kansụl distrikti Adansi Banka na 1957. Ọ na-abụ ọrụ na kansụl ahụ afọ wee sonye na Ghana Diplomatic Service (Ministry of Foreign / External Affairs) ebe ọ ọrụ awụ iri (site na 1959 ruo 1969).[1][2] N'ebe ahụ, ọ bụ ọrụ dị ka onye na ozi ma ọrụkwa ọrụ n'ọtụtụ ọrụ, ụfọdụ n'ime ha ajụjụ ọrụ na Monrovia (ebe a Luther ya aha na ikpe nke Liberia Ndị asaa na-eto eto bụ ndị a na-ebo ebubo ịgba mgba okpuru nke sitere na nkata onye isi ala nke Liberia n'oge ahụ; Onye isi ala Tubman na September, 1961][4] na Moscow. N'nana nwa afọ 1978, ọ bụ onye otu ndị isi anya Ghana na United Nations Human Rights Conference nke e mere na Tehran, Iran. Ka e ịhụ n'otu afụ ahụ, ọ na-egosi onye na-ahụ maka ndị dị n'etiti mba Ghana na United Nations na na eze Ikike Mmadụ na "Mmụta Ụmụ nchoputa nke obodo na ngwaọrụ ngwaọrụ" nke e mere na Accra, nke Justice Annie Jiagge, onye ọka ikpe ụlọ ikpe mkpe ikpe ikpe duziri.[5] O jere ozi na bọọdụ nke Ghana News Agency na ibu afọ 1990. [2]
ndọrọ ndọrọ ọchịchị
[dezie | dezie ebe o si]Tupu akpa nke mba nke abụọ, Justice jere ozi na 1969 Constituent Assembly. Mgbe mbụ aka ndị omeiwu nke August 1969, a àmà Justice ka ọ bụrụ onye otu onye ndị omeiwu maka Obuasi, Gọọmenti Gold na Ashanti Region.[1][2] Ka e gosiri n'afọ ahụ, a àmà ya ka ọ bụrụ onye minista maka Ministry of Local Government. Ya na Dr. John Kofi Fynn jere ozi n'ọkwa a ruo 1972 mgbe a kwaturu iche Busia.[3] Ọ bụ ndị agha nke oge kpasuru ya na ahụ ndị isi ndị ọzọ nke Progress Party dị ka onye nlekọta ndị isi. A tọhapụrụ ya mgbe ọ nọsịrị ụnwanyị iri na ise n'ahụ anya. [3][1]
N'afọ 1996 ọ zọọrọ maka oche Obuasi na nzuko omeiwu na tiketi National Patriotic Party mana John Kofi Gyasi nke National Democratic Congress meriri ya.. [4] [5][6]
Mbipụta
[dezie | dezie ebe o si]Enyere ọtụtụ n'ime ihe nrite 1973 Justice Republic na Germany. Mgbe e mesịrị na 1977, kọmitii epidemiological; Ndị ọchịchị ime obodo ọhụrụ gị . [1]
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]- Ndepụta nke ndị omeiwu a họpụtara na ntuli aka ndị omeiwu Ghana na 1969
- Gọọmentị Busia
Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]- 1 2 3 Boateng (1977). Your New Local Authorities. Boateng, J. A. (1977). Your New Local Authorities. p. 5.
- ↑ Clegg. "Funeral Announcement", Daily Graphic, 1991-03-14. Retrieved on 2019-07-09.
- ↑ (1973) "Africa Diary, Volume 13".
- ↑ Larvie (1996). Elections in Ghana 1996, part 2. ISBN 9789988572495.
- ↑ Ephson (2003). Countdown to 2004 Elections: Compilation of All the Results of the 1996 & 2000 Presidential & Parliamentary Elections with Analysis. Allied News Limited. ISBN 9789988016418. Retrieved on 9 July 2019.
- ↑ Ghana Gazette (1996). Notice of Publication of General Elections Results: Public Elections Regulations, 1996. National Government Publication.