Kah Walla
Kah Walla | |
|---|---|
| A mụrụ ya | Edith Kahbang Walla Febụwarị 28, 1965 (afọ 60) |
| Mba | Cameroon |
| Ọrụ | onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị |
Edith Kahbang Walla (born February 28, 1965),[1] popularly known as Kah Walla, is a Cameroonian politician,[2] entrepreneur and social activist.[3] She went into politics in 2007 with the Social Democratic Front (SDF),[4] the then main Cameroonian opposition party and was then elected into the municipal council of Douala I.[5] In 2010, she resigned from SDF following a divergence over strategy[6] and declared her intention to run for the 2011 presidential election on October 23, 2010.[7] On April 30, 2011, she was elected as the president of the Cameroon People's Party (CPP) and party candidate for 2011 presidential election.[8][9]
Kah Walla bụ Onye isi oche nke ụlọ ọrụ STRATEGIES!, ụlọ ọrụ na-ahụ maka idu ndú na njikwa nke o guzobere na 1995.[10] Ụlọ Akụ̀ Ụwa nabatara ya na 2007 dị ka otu n'ime ụmụ nwanyị asaa nwere mmetụta n'Afrịka, Newsweek gụnyekwara ya n'etiti ụmụ nwanyị 150 na-akwaga ụwa.[11]
Ezinụlọ
[dezie | dezie ebe o si]Kah Walla mụrụ na February 28, 1965, na Ibadan, Nigeria. O sitere na North west Region, otu n'ime mpaghara anglophone abụọ [1] nke Cameroon, [2] kpọmkwem site na Bali Nyonga sitere na nna ya yana site na Pinyin sitere na nne ya. Nna ya, John Solomon Walla, tupu ọnwụ ya, bụ Director nke ụlọ ọrụ ndụmọdụ nke John Ngu Foncha na Salomon Tandeng Muna, mgbe ahụ, Inspector General, Director nke Mbupu na Douala na n'ikpeazụ nnọchiteanya nke Cameroon na Ministerial Conference of West na Central African States na Maritime Transports na Abidjan. Nne ya, Grace Ebako Walla, [4] nwere doctorate abụọ: otu na ahụike ọha na otu na agụmakwụkwọ ahụike; ọ duru ndị NGO CAMNAFAW (Cameroon National Association for Family Welfare).[5] Kah Walla na-alụbeghị di nwere ụmụ asaa e kuchiri [12]
Mmụta
[dezie | dezie ebe o si]Walla began her primary education in the American School of Yaounde. She continued her studies in the Ivory Coast Academy of Bouake in Ivory Coast. After graduation, she got admitted into Howard University[13] in Washington where she obtained her B.Sc in zoology and studied for a Master of Business Administration in 1990.
Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị
[dezie | dezie ebe o si]Ịbanye na ndọrọ ndọrọ ọchịchị
[dezie | dezie ebe o si]Walla na-ekwu na ezinụlọ ya abụwo mgbe niile isi iyi nke mkpali na mkpali maka ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị.[5] O nwetara ahụmịhe kemgbe ọtụtụ afọ site na nkwado nke otu n'ime ndị ọrụ ibe ya na SDF ka ha na-ede okwu ikpeazụ maka onyeisi oche SDF Ni John Fru Ndi n'oge mkpọsa ya na 1992.[5] Ọ bụ onye ndụmọdụ na onye na-enye ọzụzụ na pati ahụ ruo n'afọ 2007, mgbe o kpebiri ịbanye na pati ahụ ma họpụta ya dịka onye kansụl n'obodo Douala.[14] N'afọ 2010, o guzoro megide mkpebi pati ahụ machibidoro ndị agha ya isonye na ndebanye aha ndị na-eme ntụli aka.[4][15] E mechara boo ya ebubo na ọ naghị arụ ọrụ na njikwa ego pati, N'abalị iri abụọ na atọ n'ọnwa Ọktoba n'afọ 2010, ọ gbara arụkwaghịm na SDF ma kwupụta na ọ ga-azọ ọkwa onyeisiala n'afọ 2011. [6][8]
A họpụtara ya dị ka onye isi oche nke Cameroon People's Party na Eprel 30, 2011, [8] na-anọchi Samuel Tita Fon onye guzobere pati ahụ na 1991.
Onye na-azọ ọkwa onyeisiala na ntuli aka 2011
[dezie | dezie ebe o si]Na 2010, Walla nwere ọgbakọ ndị nta akụkọ iji kwupụta mkpebi ya ịpụ na pati SDF wee gbaa ọsọ maka ntuli aka onye isi ala nke 2011.[1] Ọ kewapụrụ na SDF site n'ịhapụ arụkwaghịm. Na oge ụfọdụ ka e mesịrị, ọ sonyeere CPP wee ghọọ onyeisi oche n'April 2011. Ọ kọwara na mgbe e mesịrị na pati nke ọ gbagoro maka kemgbe e kere ya esokwaghị otu echiche ahụ, karịsịa n'ihe gbasara ọhụụ maka ntuli aka onyeisi oche..[16]
A na-akpọkarị ya nwanyị mbụ gbara ọsọ maka ntuli aka onye isi ala na Cameroon.
Iji dọta ọtụtụ ndị na-eto eto tupu ntuli aka onye isi ala, ọ gbara ume ndebanye aha na ndepụta ntuli aka na mba ahụ. Mgbasa mgbasa ozi ahụ enyerela ya aka ịgwa ihe karịrị ndị Cameroon 500,000 okwu n'ime obere oge.[5]
Ọ kwụnyere onye isi ala ya na mmadụ iri abụọ na abụọ ọzọ gụnyere Paul Biya, John Fru Ndi . Ọ gbara mkpọsa n'okpuru okwu "Kah Walla 2011 - Oge bụ Ugbu a" [1] Ọ nọ n'ọkwa 6th n'ime ndị ntuli aka 23,[1] nwere 0.72% nke votu, [2] na njedebe nke ntuli aka nke onye isi ala Paul Biya meriri. [17]
Nsogbu Ndị Asụsụ Bekee
[dezie | dezie ebe o si]N'ọnwa Machị 2019, ọ kpaliri esemokwu na nkatọ n'etiti ọtụtụ ndị Cameroon na-asụ Bekee maka okwu o kwuru n'oge mkparịta ụka na Elliott School of International Affairs na Mahadum George Washington. Ọ na-ekwu okwu na ihe omume akpọrọ "Crisis in Cameroon". [18] Ọ na-anọdụ ala n'akụkụ Institute for African Studies Director, Jennifer Cooke, na R. Maxwell Bone, na nwa akwụkwọ na mahadum nke nọrọ oge na mpaghara Anglophone nke Cameroon. O kwuru okwu na-ebo ndị Anglophone Secessionists na-arụ ọrụ site na diaspora nke ụgha na ihu abụọ. Okwu ndị o kwuru mere mere ka Jennifer Cooke na R. Maxwell Bone kwenye ma mesịa gbasaa na mgbasa ozi mmekọrịta. Nke a dugara na nkatọ nke ndị otu ibe ya maka ịbụ ndị na-ele mmadụ anya n'ihu na ndị na-emegide Anglophone Secession, na ebubo na ọ chọrọ ịghọ onye ozi na gọọmentị Paul Biya ugbu a. Ya, ya na ndị ọzọ abụọ kwuru na e wepụrụ okwu ndị ahụ n'ihe gbara ya gburugburu, nakwa na ya na Bone na Cooke katọrọ gọọmentị Cameroon n'oge akụkụ ndị ọzọ nke panel ahụ.[19]
N'ịgbaso panel, ma ya na R. Maxwell Bone bụ ndị e meriri iyi egwu ọnwụ, na iyi egwu sitere n'aka ndị mmadụ na-emekọ ihe na Ambazonian. Nke a na-ewute R. Maxwell Bone bụ onye ya na ndị NGO na-arụkọ ọrụ na Anglophone Cameroon. Kah bi na Douala, yabụ egwu ahụ ewereghị ya dị ka ihe egwu ozugbo. Dị ka oge okpomọkụ nke 2019, ha na-anọgide na-abụ isiokwu nke iyi egwu, ozi na-ezighị ezi, na egwu egwu. Ekwupụtala na nke a na-egosi ọdịdị nke ndị na-ekewa Ambazonian n'ezie, nkwupụta nke ndị na-ekewapụ na-agọnahụ.
Onyinye na Nkwado
[dezie | dezie ebe o si]- 2015: Vital Voices Vanguard Award 2015
- 2014: DVF Award (Diane Von Furstenberg) [20]
- 2011: Vital Voices Global Leadership Award na ndụ ọha [21]
- 2010: Newsweek & Daily Beast depụtara ya dị ka otu n'ime ụmụ nwanyị 150 na-ama jijiji ụwa [8]
- 2007: World Bank nabatara ya dị ka otu n'ime ụmụ nwanyị 7 na-arụ ọrụ iji melite ọnọdụ azụmahịa n'Afrịka
Edemsibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Kah Walla : la femme dont la pugnacité fait rêver. www.cameroonvoice.com (22 September 2011). Archived from the original on 2016-02-04. Retrieved on 2016-01-29.
- ↑ Anthony Clark Arend » Kah Walla, Cameroonian Activist and former Presidential Candidate, will speak on "Leadership: Africa in the World and Women in Africa," Thur, Nov 21st, 2013, 12:15. anthonyclarkarend.com. Archived from the original on 2016-03-29. Retrieved on 2016-03-21.
- ↑ Unleashing Africa's Potential With Cameroon's Kah Walla - Ventures Africa (en-US). Ventures Africa (2 March 2013). Retrieved on 2016-03-21.
- 1 2 Kah Walla In SDF | CameroonPostline. www.cameroonpostline.com. Archived from the original on 2016-04-01. Retrieved on 2016-03-21.
- 1 2 3 4 Equipe Agence AIC. Kah Walla, candidate à la présidentielle, face à Henri FOTSO - AIC - Agence Africaine d'Information et de Communication. agenceaic.net. Archived from the original on 2015-07-18. Retrieved on 2016-01-29.
- 1 2 The Chia Report: Kah Walla Resigns from the SDF.... www.chiareport.com. Retrieved on 2016-03-21.
- ↑ Kah Walla Dumps SDF, Declares Presidential Candidature | CameroonPostline. www.cameroonpostline.com. Archived from the original on 2016-04-01. Retrieved on 2016-03-21.
- 1 2 3 4 Cameroun : Kah Walla, une candidate ambitieuse à la présidentielle de 2011 - JeuneAfrique.com (fr-FR). JeuneAfrique.com. Retrieved on 2016-01-29.
- ↑ CAMEROUN LE TOP 5 DES FEMMES POLITQUES CELIBATAIRES : TUTU MUNA, KAH WALLA, AMINATOU AHIDJO, Denise FAMPOU et KALLA LOBE CAMEROON - Camer.be (fr-FR). camer.be (June 2015). Retrieved on 2016-01-29.
- ↑ Systems. Kah Walla, member of the World Entrepreneurship Forum - World Entrepreneurship Forum. www.world-entrepreneurship-forum.com. Archived from the original on 2016-04-01. Retrieved on 2016-03-21.
- ↑ Les 23 candidats à l'élection présidentielle 2011. www.cameroon-tribune.cm. Retrieved on 2016-01-29.
- ↑ Kah Walla : la présidente de CPP contre le Sénat - JeuneAfrique.com (fr-FR). JeuneAfrique.com. Retrieved on 2016-03-21.
- ↑ Cameroun : Kah Walla, une candidate ambitieuse à la présidentielle de 2011 - JeuneAfrique.com (fr). JeuneAfrique.com. Retrieved on 2016-01-29.
- ↑ Journal Du Cameroun.com: Kah Walla, le visage féminin de la politique au Cameroun. www.journalducameroun.com. Archived from the original on 2016-02-04. Retrieved on 2016-01-29.
- ↑ Kah Walla: The Audacity To Dream Change - Eyeball To Eyeball. www.franciswache.com. Retrieved on 2016-03-21.
- ↑ Kah Walla, adhérente au RFD, candidate à la présidence du Cameroun Women's Democracy Network. www.wdn.org. Archived from the original on 2018-04-01. Retrieved on 2016-01-29.
- ↑ Paul Biya remporte sans surprise l'élection présidentielle au Cameroun (fr-FR). RFI Afrique (22 October 2011). Retrieved on 2016-01-29.
- ↑ Dsc04559 (17 April 2019).
- ↑ Error on call to Template:cite web: Parameters url and title must be specified.
- ↑ McCarthy (7 April 2014). DVF Awards Honor Extraordinary Women (en-US). WWD. Retrieved on 2016-03-21.
- ↑ Global Leadership Awards 2011: Kah Walla | Vital Voices. www.vitalvoices.org. Archived from the original on 2012-06-02. Retrieved on 2016-03-21.