Kwabena Frimpong-Boateng

Kwabena Frimpong-Boateng FGA ( About n'afọ 1949) bụ-ezi Ghana na onye na-awa ahụ obi nke National Cardiothoracic Center na Accra, [1] Ghana na Ghana Red Cross Society . Ọ bụkwa onye isi oche nke Ghana Heart Foundation ma bụrụkwa onye isi ụlọ ọgwụ Korle-Bu Teaching Hospital na Accra.[1]
Enyi a ma ama na mba ya, a àmà Frimpong-Boateng ka ọ bụrụ Fellow Fellow nke Ghana Academy of Arts and Sciences na Disemba 2002. [2]
Ọrụ
[dezie | dezie ebe o si]Frimpong-Boateng gara Sekondi College na Ghana. Frimpong-Boateng na-eto eto physics na mmetụta na nke ịdị njikere injinia. Otú ọ dị, o dị, o gosiri ọrụ dị ka akwụkwọ mgbe ngosi ya ike iji ọgwụ na Germany. Tupu ụzọ ya, nna Frimpong-Boateng, Kofi Frimpong, gburu site na fim ahụ obi o nwere saịtị na ihe okporo ụzọ. N'ihi ya, umu Boateng bụ ike na-awa ahụ n'obi, ka o wee nwee ike inyere ndị nwere nsogbu obi aka.[1] Mgbe ọ akwụkwọ akwụkwọ, ọ la n'iche n'iche wee jiri mbụ mbụ na-awa ahụ obi na Ghana.
N'afọ 1992, o guzobere National Cardiothoracic Centre na Korle-Bu Teaching Hospital . [3] Enweghị ụlọ ịwa ahụ obi na obi na mba ahụ n'oge ahụ, yabụ ebumnuche ya maka iguzobe ụlọ ọrụ ahụ bụ ịzụ ndị dọkịta na-awa ahụ ma na-elekọta ndị ọrịa.
Ọ sonyeere Mahadum nke Ghana Medical School dị ka onye nkuzi n'afọ 2000 wee nweta nkwalite ka ọ bụrụ osote prọfesọ n'otu afã ahụ. E mere ya prọfesọ zuru oke n'afọ 2002. [1] Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye isi nke ngalaba ịwa ahụ n'ibu akwụkwọ ahụ, tupu nhọpụta ya dị ka onye nduzi nke ọmụmụ nkuzi Korle-Bu na 2002.[2] A nsogbu ya na Ghana Academy of Arts and Sciences na December 2002 ma nye okwu mmeghe ya n'afọ sochirinụ.[3] Frimpong-Boateng na-I ntọala ọrụ ebere, Ghana Heart Foundation, nke na-ahụ maka-Feding maka ịwa ahụ obi maka ndị ọrịa dara ogbenye na nkwado nke ndị nyere ya.
ndọrọ ndọrọ ọchịchị
[dezie | dezie ebe o si]
Na Machị 2006, Frimpong-Boateng ọmụmụ, pụtara nhọpụta dị ka onye na-azọ ọkwa nke New Patriotic Party (NPP) maka mmalite aka onye isi ala nke December 2008. [1][2] E mere ihe nkiri ahụ ndụ ya na-egosi, mana n'ikpeazụ, onye a mere bụ Nana Akufo-Addo..
N'akpaghi ihe si na ya pụta, o kwuru na ọ ka na-egosi onwe ya ihe ndị soja njikọ njikọ na ngwaọrụ.[1] Ọ ga-emecha kwaa ụta na nrụrụ aka ndị Sudan na Ghana ụmụaka akarị ma kwuo na n'echiche ya, ndị agha ndị agha, ndị na-eso ndị ndọrọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ihe ndị mmadụ echiche, ụfọdụ mkpa.[2] Mgbe mmalite aka 2016, a mgbaàmà ya dị ka minista naahụ maka gburugburu ebe obibi na ahụ, ekiri ihe site n'afọ 2017 ruo 2021.
Mmekọrịta
[dezie | dezie ebe o si]Na Nọvemba 2018, Frimpong-Boateng, kwuru okwu na World Summit Awards Grand na Accra, Ghana, ma gosipụta ọchịchọ ya iji teknụzụ gbanwee mba ahụ.[4]
Ihe ndị ọ rụzuru
[dezie | dezie ebe o si]- 1992 - E guzobere National Cardio Thoracic Centre nke West African College of Surgeons kwenyere ugbu a iji zụọ ndị dọkịta na-awa ahụ obi, ndị na-ahụ maka obi, ndị ọrịa obi, ndị nọọsụ na-awa ọgwụ, ndị nọn na-ahụ anya, ndị na'ahụ maka obi.(1992)[5]
- O mere ịwa ahụ mbụ na Ghana site na iji ígwè ọrụ obi-akpa ume.
- E guzobere Ghana Heart Foundation iji nweta ego iji nyere ndị na-enweghị ike ịkwụ ụgwọ maka ịwa ahụ obi aka.
- 1999 - Chartered Institute of Marketing, Ghana (CIMG) Marketing Man of the Year. [6]
- 10 Septemba 2004 - Honorary Doctor of Science degree site na Mahadum nke Mmụta, Winneba.[6]
Onyinye
[dezie | dezie ebe o si]- asambodo ekele site na Orphanage International Ministry iji kwado ọrụ enyemaka na Cardio Centre na Korle-Bu Teaching Hospital na ọha mmadụ na Ghana n'ozuzu ya karịsịa ụmụaka na-enweghị nne na nna 27 July 2002. [7]
- Onyinye mmeri sitere na Soviet (CIS) zụrụ ndị dọkịta maka ọrụ raara onwe ya nye na nke bara uru na Ghana, 5 Disemba 2001. [7]
- asambodo nke ọdịiche site na Sapphire Ghana Ltd. Maka onyinye dị ịrịba ama na National Development, August 1999. [7]
- Onyinye sitere na Enterprise Insurance Company, Ghana na mmata maka mgbalị, ihe ịga nke ọma, nnọgidesi ike na ihe ịga nke nta, 1999.
- Onye natara Millennium Excellence Award dị ka onye nke afọ iri, December 1999.
- Chartered Institute of Marketing, Ghana, Marketing Man of the Year 1999.
- Onye na-anata onyinye pụrụ iche nke 2003 site na Ghana Chartered Institute of Marketing na Centre for Technology-Driven Economic Development (CTED).
- Onyinye mmeri sitere n'aka ndị ọrụ gọọmentị nke Ghana maka ọrụ ndị bara uru enyere ndị ọrụ gọọmenti nke Ghana na ndị Ghana, 1998.
- Ihe nrite St Luke's Day site na Sr. Michael na All Saints Anglican Church Korle Gonno, Accra, Ghana maka ọrụ pụrụ iche dị ka dọkịta na-ahụ maka ahụike n'ọrụ Onyenwe anyị, 1993.
- Nobles International Award na nkwanye ùgwù nke ọnọdụ dị ka onye ama ama n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka nke kwenyere na Honesty, Integrity and Accountability, 28 Nọvemba 2003. [7]
- UN Volunteers Certificate of ekele na mmata nke onyinye afọ ofufo maka mmepe mba, International Volunteer Day, 5 December 2005.
- Onyinye Asante nke Nsọpụrụ nke Otumfuo nyere, Asantehene, 25 Nọvemba 2005. [7]
- Onyinye onye nke afọ 2004, site n'aka ndị mmadụ nke mpaghara ọdịda anyanwụ nke Ghana maka enyemaka dị ịrịba ama maka mmepe na nkwalite nke Ghana, Septemba 2005.
- Onye nke Afọ Iri, nke Millennium Excellence Foundation nyere ya n'afọ 2005. [7]
- Akụkọ ifo nke Afọ, nke enyere na 2017 People's Choice Practitioners Honours nke Media Men Ghana haziri. [8]
Ndụ onwe onye
[dezie | dezie ebe o si]Frimpong-Boateng na nwunye ya, Agnes, nwere ụmụ ise, otu n'ime ha bụ onye na-eme egwuregwu.[9]
Frimpong-Boateng bụ onye ọrụ ugbo. O guzobere ugbo nnụnụ mbụ na Ghana, n'obodo Dedukope, na mpaghara Volta. Ọ na-akụkwa jatropha maka mmepụta nke bio-diesel. Frimpong-Boateng na-arụ ọrụ na igwe igwe CNC nke nwere ike ịmepụta akụkụ ndị ọzọ na kọmputa ziri ezi na Free Zones enclave na ọdụ ụgbọ mmiri nke Tema.
Ọ bụ Onye Kraịst. O kwuru na ọrụ ya na ntọala nke National Cardiothoracic Centre bụ ebumnuche Chineke na ndụ ya ime ma o kwenyere na nke ahụ bụ ebumnucha ya nke okike ma nwee ekele, ma kwupụta na Ghana chọrọ nwoke "na-atụ egwu Chineke" iji duzie mba ahụ. O hotara Albert Einstein na-ekwu, sị: "Achọrọ m ịmara echiche Chineke; ndị ọzọ bụ nkọwa. " N'afọ 2011, mgbe ọ dị afọ 60, ọ ka weere onwe ya dị ka nwoke siri ike nwere agụụ mmekọahụ "site n'amara Chineke".
Akwụkwọ ndị e bipụtara
[dezie | dezie ebe o si]- Frimpong-Boateng (2000). Deep down my heart: A history of cardiothoracic surgery in Ghana. Accra: K. Frimpong-Boateng. ISBN 978-9988-0-0398-2. OCLC 50006257.
- Frimpong-Boateng, Kwabena, Samuel K. Owusu, J. O. M. Pobee (2006), Medicine, Ghana Academy of Arts and Sciences. ISBN 9964969201; 9789964969202
- Frimpong-Boateng, Kwabena (2015), "Taming a Monster".
Ihe odide
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Directory. Ghana Red Cross Society. Retrieved on 27 March 2007.
- ↑ Membership - Fellows of the GAAS. Official website. Ghana Academy of Arts and Sciences. Archived from the original on 28 September 2007. Retrieved on 27 March 2007.
- ↑ P.V. Obeng 'backs' Frimpong-Boateng. Political Section. PeacePeacefm Online (23 February 2007). Retrieved on 27 March 2007. “Mr Obeng recalled how, against all odds, Prof Frimpong-Boateng, who is the current Chief Executive of Korle-Bu Teaching Hospital, persevered to establish and commission a Cardiothoracic Centre in 1992.”
- ↑ GCNet Hosts World Summit Awards Innovation Days Meeting (en). Modern Ghana (21 November 2018). Retrieved on 26 January 2019.
- ↑ Abdul Aziz (23 February 2007). Cardiothoracic Centre Trains 30 Surgeons. TOP STORIES. Graphic Communications Group Limited. Archived from the original on 27 September 2007. Retrieved on 27 March 2007. “The National Cardiothoracic Centre at the Korle-Bu Teaching Hospital in Accra, has trained 30 cardiothoracic surgeons since its inception in 1992.”
- ↑ 6.0 6.1 George Folley Quaye (16 March 2006). 'Run On NPP Ticket' Frimpong-Boateng. HiGhana.com. Archived from the original on 30 September 2011. Retrieved on 27 March 2007.
- ↑ 7.0 7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 Kwabena Frimpong-Boateng, Biography. www.ghanaweb.com. Archived from the original on 2023-06-03. Retrieved on 2022-08-14.
- ↑ Prof. Frimpong-Boateng, Okyeame Kwame, others honoured at PCP Honours – Citi Showbiz (en-US). showbiz.citifmonline.com. Archived from the original on 25 September 2017. Retrieved on 19 December 2017.
- ↑ Kwesi Frimpong-Boateng Profile. Official University of Massachusetts Athletics Website. University of Massachusetts. Archived from the original on 12 May 2008. Retrieved on 27 March 2007.
Njikọ mpụga
[dezie | dezie ebe o si]
- Ebe nrụọrụ weebụ nke Kwabena Frimpong-Boateng
- Norimitsu Onishi, "Accra Journal; A Mender of Hearts Finds Fulfillment at Home", The New York Times, August 5, 1999.
- Cardiopulmonary bypass na sickle cell anaemia na-enweghị mmịnye ọbara
- Prọfesọ Kwabena Frimpong-Boateng Ajụjụ ọnụ vidiyo