Gaa na ọdịnaya

Laila Iskander

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Laila Iskander
mmádu
Ụdịekerenwanyị Dezie
Mba o sịEgypt Dezie
Aha enyereLaila Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1949 Dezie
Ebe ọmụmụMinya Dezie
Asụsụ obodoEgyptian Arabic Dezie
Asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaArabic, Egyptian Arabic Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
Ọkwá o jiMinister of the Environment Dezie
Ebe agụmakwụkwọColumbia University, University of California, Berkeley Graduate School of Education, Teachers College Dezie
Ihe nriteGoldman Environmental Prize Dezie

. Laila Rashed Iskander Kamel bụ onye ọchụnta ego na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Egypt. Ọ bụbu Mịnịsta na-ahụ maka ihe gbasara gburugburu ebe obibi Egypt na gọọmentị nwa oge nke Prime Minister Hazem El Beblawi..

Dr. Iskander na-arụkọ ọrụ na òtù ndị ala ala Ijipt maka ihe karịrị afọ 20. Ọ na-arụ ọrụ dị ka onye isi oche na onye guzobere bọọdụ nke CID Consulting - ụlọ ọrụ na-ahụ maka ndụmọdụ Egypt nke "na-agbalịsi ike ịmepụta ngwọta uto zuru oke site na ijikọta ebumnuche ụlọ ọrụ na mmepe" [nkọwa chọrọ].[1] A maara ya nke ọma na mba ụwa na mpaghara dị ka onye ndụmọdụ, onye nyocha na onye na-enye ọzụzụ na mmepe obodo.[2] Laila Iskander bụkwa onye nlekọta na Alfanar, ọgbakọ ọrụ enyemaka mbụ na mpaghara Arab.

Agụmakwụkwọ na mmalite ọrụ

[dezie | dezie ebe o si]

Dr. Iskander gụrụ Economics, Political Science na Business na Mahadum Cairo. Ọ nwetara Master of Arts in Teaching na ọkachamara na Near Eastern Studies na Mahadum California, Berkeley ma mesịa nweta Doctorate of Education na Teacher's College na Mahadim Columbia na New York.[1]

Iskander arụwo ọrụ dị ka onye nchọpụta, ọkà okwu na onye ndụmọdụ na ụlọ ọrụ gọọmentị na nke mba ụwa yana ụlọ ọrụ onwe onye na ngalaba nke okike, agụmakwụkwọ na mmepe, gburugburu ebe obibi, ọrụ ụmụaka na ọchịchị. Ọrụ ndụmọdụ ya na-agụnye okwu ndị metụtara mgbọrọgwụ na iwu. Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye ndụmọdụ nke Minista Na-ahụ Maka Gburugburu Ebe Obibi nke Ijipt na njikwa ihe mkpofu. [2]

N'ime afọ iri abụọ na ise gara aga, Iskander arụwo ọrụ na "...iwu ụlọ ọrụ, ịmepụta netwọk, nhazi nke mmekọrịta ọha na eze, na nnyefe teknụzụ..." n'ọhịa agụmakwụkwọ na-abụghị nke iwu kwadoro, nlekọta ahụike mbụ, nsogbu gburugburu ebe obibi obodo, ọrụ aka, ịgụ na ide na okike, n'etiti ndị ọzọ.[2] Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye otu ndị ọka ikpe na UNESCO's International Literacy Prize ma rụọ ọrụ dị ka UNESCO's UNLD Resource Person maka mpaghara Arab n'etiti afọ 2005 na 2007. [2]

Dr. Laila nwekwara ogologo ndekọ na nka na mpaghara nke usoro agụmakwụkwọ na nke na-abụghị nke iwu kwadoro, ma jikwaa ọtụtụ ọrụ na mpaghara a na Egypt [3]

Netwọk

[dezie | dezie ebe o si]

Iskander na-anọdụ na Board of Trustees nke International Institute for Environment and Development . [4]

Ọ bụkwa onye otu ndị isi nke otu na-arụkọ ọrụ ọnụ na njikwa ihe mkpofu siri ike na mba ndị na-enweta ego dị ala na nke dị n'etiti, nke a maara nke ọma dị ka CWG - netwọk ihe ọmụma na-abụghị nke na-eme ka ndị ọrụ afọ ofufo kerịta ihe ọmụma banyere usoro njikwa ihe nkpofu siri ike n'ala ndị na-emepe emepe.[5]

Ọchụnta ego ọha na eze

[dezie | dezie ebe o si]

N'ịbụ onye ọchụnta ego ọha na eze, Iskandar kwuru na:  

Onye dere ya

[dezie | dezie ebe o si]

Dr. Iskander rụrụ ọrụ dị ka onye nduzi na onye isi edemede nke Business Solutions for Human Development Report 2007 na Egypt. [6] N'afọ 1994, o dere akwụkwọ akpọrọ Mokattam garbage village, Cairo, Egypt.Obodo mkpofu nke Mokattam, Cairo, Egypt.

Onyinye ndị a ma ama

[dezie | dezie ebe o si]

Ụlọ Akwụkwọ Na-emepụta Ihe

[dezie | dezie ebe o si]

Onyinye Dr. Iskander gụnyere ọrụ ya a ma ama na zabbaleen ma ọ bụ ndị na-anakọta ihe mkpofu, na Egypt, ebe o guzobere ụlọ akwụkwọ na-abụghị nke iwu kwadoro na 1982 iji kụziere ụmụaka agụmakwụkwọ, ahụike na ịdị ọcha [7] - ọrụ nke ọ natara Goldman Environmental Prize na 1994. [8]

Ọrụ ya na ndị na-anakọta ihe mkpofu gụnyere mmemme "ịmụta na inweta" ịkpa akwa ("Kamel's Rug-Weaving Center"), ebe ụmụ agbọghọ si n'obodo zabbaleen na-akpa akwa n'elu akwa aka site na iji ogho a tụfuru atụfu. Ọrụ ahụ jikọtara usoro agụmakwụkwọ iji kụziere ụmụ agbọghọ mgbakọ na mwepụ na ịgụ na ide ma mee ka ọ dịrị ha mfe ire akwa ha n'ihe ngosi aka maka uru.[8]

Ọrụ Nchịkọta Ihe nke Sinai

[dezie | dezie ebe o si]

Ọmụma nke njikwa mkpofu na Manshiyat Naser dị na mpụga Cairo bufere ya na obodo ndị njem nlegharị anya Egypt nke Dahab na Nuweiba na 1997, [1] mgbe Kamel na-arụkọ ọrụ na onye ọchụnta ego mmekọrịta Sherif El-Ghamrawy - onye nwe ụlọ obibi na onye nchoputa nke ụlọ ọrụ nchekwa gburugburu ebe obibi "Hemaya" (Arabic maka "Nchekwa"). Ọrụ a gụnyere ikewapụ na ikesa ihe mkpofu organic na ndị na-abụghị organic na ibuga ihe mkpofu na-abụghị organic na ebe a na-ebufe ihe na nhazi ka a ga-ejigharị ma megharịa ya; A na-ebugara Saịnaị Bedouin ihe mkpofu organic bụ onye ji ya zụ anụ ụlọ ha, si otú a na-egbochi mmebi gburugburu ebe obibi nke sitere na ụzọ mkpofu mkpofu na-ahazighị ahazi..[9]

E guzobere ụlọ ọrụ mbufe nhazi iji mịkọrọ nnukwu karama mmanya, plastik, katọn na ihe ndị ọzọ a na-emegharị site na ụlọ ọrụ njem nleta ma nye ezigbo ego site na ire plastik na iko ma na mba ụwa.[10]

N'afọ 1994, Dr. Iskander natara Goldman Environmental Prize maka ọrụ mbụ ya na zabbaleen [8]

Na World Economic Forum na Sharm el-Sheikh na 2006, ya na nzukọ ya - CID Consulting - natara Schwab Award for Social Entrepreneurship maka imewe na mmejuputa atumatu "ịmụta na ịkpata" maka ụmụaka nke zaballeen na ngwa ngwa ngwa ngwa ngwa ngwa ngwa ngwa ngwa ngwa ngwa ngwa Procter & Gamble Egypt..   [citation needed]

Ndụ onwe onye

[dezie | dezie ebe o si]

Iskander bụ Onye Kraịst.[11]

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. CID Consulting - CID BOARD. Cid.com.eg. Archived from the original on 13 March 2012. Retrieved on 2012-06-15.
  2. 1 2 3 FIELD / IIED Board of Trustees | Foundation for International Environmental Law and Development. www.field.org.uk. Archived from the original on 19 November 2010. Retrieved on 2 February 2022.
  3. Hanna. "DRPD".
  4. Board of Trustees | International Institute for Environment and Development. Archived from the original on 19 July 2010. Retrieved on 27 September 2010.
  5. How the cwg is organized – CWG community site. Cwgnet.net (2010-09-13). Archived from the original on 13 March 2012. Retrieved on 2012-06-15.
  6. Business Solutions Report (2007). Archived from the original on 9 December 2008. Retrieved on 2012-06-15.
  7. Conservation Heroes of Africa. Archived from the original on 2012-06-16. Retrieved on 2012-06-15.
  8. 1 2 3 The Goldman Prize. Archived from the original on 20 March 2012. Retrieved on 2012-06-15.
  9. Et - Full Story. egypttoday.com. Archived from the original on 28 June 2010. Retrieved on 17 January 2022.
  10. In Cairo's Trash City, School Teaches Reading, Recycling | PBS NewsHour | Feb. 16, 2010. PBS (2010-02-16). Archived from the original on 18 February 2010. Retrieved on 2012-06-15.
  11. "Egypt Cabinet has women, Christians; no Islamists", Associated Press News, 16 July 2013. Retrieved on 29 January 2023.