Lawrence Anthony
Lawrence Anthony (onye amụrụ n'abalị iri na asaa nke ọnwa Septemba y 1950, nwụọ n'abalị abụọ Maachị n'afọ 2012) bụ onye na-echekwa ihe na South Africa, onye na-ahụ maka gburugburu ebe obibi, onye nchọpụta na onye edemede. Ọ bụ onye isi nchedo ogologo oge na Thula Thula animal reserve na Zululand, South Africa, na onye guzobere The Earth Organization, otu nzuzo, nke nwere onwe ya, nke mba ụwa na-echekwa gburugburu ebe obibi. Ọ bụ onye otu mba ụwa nke Explorers Club nke New York na onye otu National Council of the Southern Africa Association for the Advancement of Science.
Anthony nwere aha ọma maka atụmatụ nchekwa siri ike, gụnyere nnapụta nke Zuu Baghdad n'oge US-led Coalition invasion of Iraq n'afọ 2003, na mkparịta ụka ya na ndị agha nnupụisi nke Lord's Resistance Army na Southern Sudan, iji mee ka a mara gburugburu ebe obibi ma chebe Ụdị ndị nọ n'ihe ize ndụ, gụnyere nke ikpeazụ nke Northern White Rhinoceros.
Nkọwa nke ọrụ nchekwa ya pụtara na mgbasa ozi mpaghara na nke mba ụwa gụnyere CNN, CBS, BBC, Al Jazeera na Sky TV ma gosipụta ya na Reader's Digest, Smithsonian, Explorers Journal, Africa Geography, Men's Journal, Shape magazine, na Elle magazine.
Anthony nwụrụ site na nkụchi obi mgbe ọ dị afọ iri isii na otu tupu ya emee oriri oriri na ọṅụṅụ na-eme na Maachị n'afọ 2012 na Durban iji mee ka mba ụwa mara maka nsogbu ịchụ nta rhino na ịmalite akwụkwọ ọhụrụ ya, The Last Rhinos: My Battle to Save One of the World's Greatest Creatures . Mgbe ọ nwụsịrị, e nwere akụkọ na ụfọdụ n'ime enyí ndị ọ rụrụ ọrụ iji chekwaa bịara n'ụlọ ezinụlọ ya dịka ụzọ enyí si akwa ákwá ọnwụ nke otu n'ime ha.[1]
Akụkọ ndụ
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Anthony na Johannesburg, South Africa. Nna nna ya, onye bụ onye na-egwupụta ihe n'ala na Berwick-upon-Tweed, England, kwagara n'ógbè ahụ n'afọ 1920 iji rụọ ọrụ na ebe a na-egwe ọlaedo. Nna ya, onye na-arụ ọrụ ịnshọransị, gara n'ihu guzobe ọfịs ọhụrụ gafee Southern Africa; Anthony tolitere n'ime ime obodo Rhodesia (nke a na-akpọ Zimbabwe ugbu a), Zambia, na Malawi, tupu ọ gaa biri na Zululand, South Africa.[2]
Anthony malitekwara ọrụ ya na ngalaba mkpuchi, ọ bụ ezie na o mechara malite ịrụ ọrụ na azụmahịa mmepe ala. Ka ọ dịgodị, ọ malitere iso ndị agbụrụ Zulu na-arụ ọrụ, n'etiti afọ ndị 1990, mmasị ya maka African Bush kpaliri ya ịgbanwe ọrụ, mgbe ọ zụrụ Thula Thula game reserve, gbasaa ihe karịrị 5,000-acre na KwaZulu-Natal malite ọrụ ya dị ka onye na-echekwa ihe.[2] Otu ìgwè na-echekwa ihe kpọrọ ya ka ọ napụta otu ìgwè enyí itoolu ndị gbapụrụ n'ogige ha ma na-emebi ihe n'ebe ugwu Mpumalanga, ma na-achọ ịgba ha égbè. Ọ gbalịrị iso onye isi nke ìgwè atụrụ ahụ kwurịta okwu site na ụda olu ya na asụsụ ahụ ya, n'ikpeazụ napụtara ha ma kpọbata ha n'ebe nchekwa ahụ, ma ka oge na-aga bụrụ onye a maara dị ka "Elephant-whisperer". [2]
N'ime afọ ndị sochirinụ, o guzobere otu nchekwa, The Earth Organization na 2003, na mgbalị ya dugara n'ịmepụta ebe nchekwa ọhụrụ abụọ, Royal Zulu Biosphere na Zululand na Mayibuye Game Reserve na Kwa Ximba, nke ebumnuche ya bụ inye ndị agbụrụ mpaghara ego site na njem nleta anụ ọhịa.[2]
Anthony lụrụ Francoise Malby ma biri na Thula Thula Thul game reserve na Zululand. O nwere ụmụ nwoke abụọ. Francoise Malby Anthony dekwara akụkọ banyere ọrụ ha na enyí.
Mgbe ọ nwụsịrị, otu ìgwè enyí ọhịa nke o nyere aka napụta ma mee ka ọ dịghachi mma gara n'ụlọ ya n'onwe ha, wee guzoro gburugburu n'ụzọ doro anya ruo ụbọchị abụọ, tupu ha apụọ.[3]
N'ọnwa Eprel n'afọ afọ 2012, e nyere ya nzere Doctor of Science site na kọleji nke Agriculture, Engineering and Science, Mahadum KwaZulu-Natal.[3]
Ogige Ntụrụndụ nke Baghdad
[dezie | dezie ebe o si]
Ogige ntụrụndụ Baghdad bụ ogige ntụrụntụ kachasị ukwuu na Middle East; Otú ọ dị, site na ụbọchị asatọ mgbe mwakpo gasịrị n'afọ 2003 mgbe Anthony rutere n'ogige ntụrụnụ ahụ na atụmatụ nnapụta onwe onye, n'ime anụmanụ narị asaa mbụ dị n'ogige ntụrụndụ Baghdad, naanị iri atọ na ise lnarịrị n'ihi bọmbụ nke ogige ntụgharị anụmanụ maka nri, na agụụ nke anụmanụ ndị nọ n'ụlọ na-enweghị nri na mmiri.[4] Anthony enweghị ike ịbanye n'ogige ntụrụndụ n'oge agha ahụ n'ihi nchekwa, njem na nsogbu bureaucracy.[4] Anụmanụ ndị lanarịrị bụ anụmanụ ndị buru ibu, gụnyere anụ ọhịa bea, hyenas, ọdụm na agụ.[4] N'ime ọgba aghara nke agha ahụ, Anthony jiri ndị mercenaries nyere aka chebe ogige ntụrụndụ ahụ, ma lekọta ụmụ anụmanụ site n'enyemaka nke ụfọdụ ndị na-elekọta ogige ntụrụndụ, na-enye ndị na-eri anụ nri site n'ịzụta ịnyịnya ibu n'okporo ámá Baghdad. Ndị agha US, ndị nkịtị Iraq na ndị ọrụ afọ ofufo ndị ọzọ dị iche iche gụnyere ndị agha Republican Guard bịara nyere aka. N'ikpeazụ, L. Paul Bremer, onye isi nke Coalition Provisional Authority, kwadoro ogige ntụrụndụ ahụ na ndị injinia America nyere aka imeghe ya.[4] Anthony dere akwụkwọ banyere nnapụta agha nke ogige ntụrụndụ nke Baghdad, na ikike ihe nkiri ahụ bụ nke nnukwu ụlọ ọrụ mmepụta Hollywood nwetara.[5]
Nchekwa Africa
[dezie | dezie ebe o si]Anthony tinyere aka na mmemme iji tinye ebo Africa dịpụrụ adịpụ na nchekwa n'ala ọdịnala nke ha. O mebere ebe nchekwa egwuregwu abụọ ọhụrụ na South Africa. Royal Zulu Biosphere dị na Zululand, nke na-agbasa iji sonye na nchekwa Umfolozi Hluhluwe, yana ebe nchekwa egwuregwu Mayibuye dị na Kwa Ximba.
Ihe Anthony lekwasịrị anya n'onwe ya bụ imezigharị Enyí Afrịka nwere mmerụ ahụ. Akwụkwọ nke abụọ nke Anthony, The Elephant Whisperer, na-akọ akụkọ mmekọrịta ọrụ ya na enyí Afrịka.
N'ime ụbọchị abụọ nke Anthony nwụsịrị òtù enyí dị iri abụọ na otu ndị Anthony zọpụtara ma mee enyi ji ụkwụ ụbọchị abụọ gaa n'ụlọ ya. Ha guzosiri ike ruo ọtụtụ awa, wee malite ime mkpọtụ obi mgbawa dị ka a ga-asị na ha ma na ọ nwụọla. Ruo ọtụtụ afọ ka e mesịrị ememe ncheta ọnwụ ya, otu ìgwè atụrụ a meghachiri njem gaa n'ụlọ ya. Ọ dịghị onye gwara ụmụ anụmanụ na Anthony anwụọla.
Anthony jere ozi na National Transitional Executive Committee n'oge mgbanwe ọchịchị South Africa site na Apartheid na panel maka mgbasa ozi latrọnịkị nke họpụtara ndị isi oche nke South African Broadcasting Corporation na kọmitii nke họpụtara Filmboard nke South Africa.
Akwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]A sụgharịrị akwụkwọ Anthony n'ọtụtụ asụsụ. Nwanne di ya, Graham Spence so dee akwụkwọ atọ ya. [3]
Akwụkwọ mbụ nke Anthony bụ Babylon's Ark, nke Thomas Dunne Books bipụtara, bụ ezigbo akụkọ banyere nnapụta agha nke Zoo Baghdad. Igbe Babilọn meriri Booklist Editors Choice na ngalaba akwụkwọ ndị okenye maka ndị na-eto eto, na French 28th Prix Littéraire ijeri iri atọ d'amis literary award, nke a maara nke ọma dị ka Goncourt maka ụmụ anụmanụ.
Akwụkwọ nke abụọ nke Anthony, The Elephant Whisperer, nke Pan Macmillan bipụtara, na-akọ akụkọ banyere njem ya na mmekọrịta ya na ìgwè enyí Africa a napụtara.
Akwụkwọ nke atọ nke Anthony, The Last Rhinos, nke Sidgwick & Jackson bipụtara, bụ ezigbo akụkọ banyere itinye aka Anthony n'ịzọpụta ndị Northern White rhinoceros fọdụrụ na DR Congo.
Onyinye na nkwanye ùgwù
[dezie | dezie ebe o si]- Onye otu kansụl na-achịkwa Southern Africa Association for the Advancement of Science . [2]
Ebemsibịa
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Bekoff. "Elephants Mourn Loss of "Elephant Whisperer" Lawrence Anthony", Psychology Today, 7 March 2012. Retrieved on 2013-01-05.
- ↑ 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 "Lawrence Anthony", The Daily Telegraph, 8 March 2012. Retrieved on 21 February 2013. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>tag; name "tele12" defined multiple times with different content - ↑ 3.0 3.1 3.2 "UPDATE: Elephants Who Appeared To Mourn Their Human Friend Remain Protected", CBC.ca (Canadian Broadcasting Corporation), 25 July 2012. Retrieved on 21 February 2013. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>tag; name "cbc" defined multiple times with different content - ↑ 4.0 4.1 4.2 4.3 The Choice, featuring Lawrence Anthony. BBC radio 4 (4 September 2007). Retrieved on 2007-09-04.
- ↑ Anthony (3 June 2007). Babylon's Ark; The Incredible Wartime Rescue of the Baghdad Zoo. Thomas Dunne Books. ISBN 978-0-312-35832-7.
<ref> tag with name "nytimes" defined in <references> is not used in prior text.