Letitia Obeng
Letitia Eva Takyibea Obeng FGA (10 Jenuarị 1925 – 23 Maachị 2023) bụ nwanyị Ghana mbụ nwetara nzere na zoology na onye mbụ e nyere nzere doctorate.[1] A kọwara ya dị ka "nne nne nke ndị sayensị sayensị na Ghana".[1]
Mbido ndụ na agụmakwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Letitia Obeng na Anum na Eastern Region na 10 Jenụwarị 1925. Ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị na Abetifi, Kwahu na ụlọ akwụkwọ etiti na Kyebi. N'agbata 1939 na 1946, ọ gụrụ akwụkwọ sekọndrị na Achimota College. Mgbe ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ ọ gara ule International University London ka ọ gaa n'ihu na agụmakwụkwọ ya, site n'ikike gọọmentị nwetara na Mahadum Birmingham (1948-1952), ebe ọ bụ naanị nwa akwụkwọ nwanyị Afrịka na ụlọ akwụkwọ Edgbaston.[1] Ọ gụsịrị akwụkwọ na mahadum wee nweta akara ugo mmụta na Zoology. N’akụkọ ndụ ya, ọ kọwara ahụmahụ o nwere n’ịbịa akwụkwọ na United Kingdom n’afọ ndị agha biri, gụnyere ajọ mbunobi ndị o chere ihu.[2]
Ọrụ, ihe ndị ọ rụzuru na ihe nrite
[dezie | dezie ebe o si]Degree
[dezie | dezie ebe o si]Letitia Obeng bụ nwanyị Ghana mbụ e nyere nzere Bachelor of Science na Zoology na Botany (1952), nzere Master of Science na Parasitology (1962) na PhD na Tropical Medicine (1964). [3] Mahadum nke Birmingham nyere ya nzere bachelọ na nke masta nke sayensị ma Liverpool School of Tropical Medicine nyere ya nzere PhD, ebe ọ mụrụ nnụnụ ojii na njikọ ya na ìsì osimiri.[4] Ọ bịara mara nke ọma na ọmụmụ mmiri dị ọcha na North Wales n'oge ọmụmụ PhD ya ma na-ewetakarị ụmụ ya atọ, ndị dị afọ 8, 6 na 3 n'oge ahụ, iji were ihe nlele na osimiri na iyi ndị dị n'ógbè ahụ.[5]
Ọnọdụ
[dezie | dezie ebe o si]Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na mahadum na United Kingdom, ọ laghachiri n'ala nna ya Ghana ma kụzie na Mahadum College of Science and Technology nke a maara ugbu a dị ka Mahadum Kwame Nkrumah nke Sayensị na Teknụzụ n'etiti afọ 1952 na 1959. [6] N'afọ 1952, Letitia Obeng ghọrọ nwanyị sayensị mbụ na Mahadum Sayensị na Teknụzụ Kwame Nkrumah (KNUST) ebe di ya rụkwara ọrụ dị ka onye nkuzi.[1] Mgbe di ya nwụsịrị na 1959, Letitia Obeng kwagara na Council for Scientific and Industrial Research (CSIR) (nke a maara dị ka National Research Council of Ghana) na 1964, o guzobere Institute of Aquatic Biology n'ime otu ụlọ ọrụ ahụ maka nyocha banyere nnukwu ọdọ mmiri nke Ghana na usoro mmiri ya.[7][5] Letitia Obeng bụ onye ọkà mmụta sayensị mbụ nke National Research Council of Ghana were n'ọrụ.[6] N'afọ 1965, Letitia Obeng ghọrọ onye otu Ghana Academy of Arts and Sciences na 2006, ọ ghọrọ nwanyị mbụ bụ onye isi oche nke ụlọ akwụkwọ ahụ. [8][9] N'afọ 1972, Dr. Obeng kwuru okwu ncheta Caroline Haslett na Royal Society for the Encouragement of Arts, Manufactures and Commerce. Isi okwu ya bụ "Nation Building and the African Woman" .[10] N'afọ 1972, ọ bụ onye a kpọrọ òkù na United Nations Human Environment Conference na Stockholm. N'afọ 1974, ọ malitere ịrụ ọrụ dị ka onye ọrụ na United Nations Environment Programme (UNEP). N'afọ 1980, ọ ghọrọ onye nduzi nke UNEP Regional Office for Africa na onye nnọchi anya UNEP na Africa. A họpụtara ya dị ka nwanyị mbụ na Fellowship nke Ghana Academy of Arts and Sciences, n'afọ 2008, a họpụtara ya ka ọ bụrụ nwanyị mbụ bụ onye isi oche.[5]
Onye dere ya
[dezie | dezie ebe o si]Obeng wepụtara akwụkwọ mbụ ya - Anthology of a Lifetime na July 2019. [11] Ọ bụ nhọrọ sitere na okwu, okwu, ihe odide na akwụkwọ ndị e mepụtara n'ime afọ 60 gara aga.[12]
Nnyocha na mbipụta
[dezie | dezie ebe o si]Nnyocha na mbipụta nke Letitia Obeng lekwasịrị anya na gburugburu ebe obibi, ahụike na mmụta sayensị karịsịa n'Africa. Nnyocha nke doctoral nyochara ọkwa mmiri nke Simuliidae nke a chọpụtara dị ka onye na-ebunye nje nje maka kpuru ìsì osimiri. Ihe metụtara nyocha a bụ akụkọ ya akpọrọ "Akụkọ-akụkọ ndụ na ọmụmụ mmadụ na Simuliidae nke North Wales"[1] na "Nchọpụta ọkwa mmiri nke British Simuliidae".[2] N'ime akwụkwọ akpọrọ "Environmental of Impacts of Four Africa Impoundments",[3] Dr. Obeng tụlere mmetụta gburugburu ebe obibi nke dams Africa anọ: Lake Volta, Lake Kariba, Lake Kainji na Lake Nasser. Ụfọdụ n'ime nyocha na mbipụta ya ndị ọzọ gụnyere:
- Anụmanụ helminth nke ụmụ oke nke sub-ezinụlọ Murinae na Ghana. (1965)
- Ọdọ mmiri ndị mmadụ mere (1969).
- Anụ ọhịa na Volta Basin. Man-made Lakes (1969); ya na Asibey, E. O. A.
- Ọdọ Mmiri Volta: Akụkụ anụ ahụ na nke ndụ (1973)
- A ga-ewu ihe mgbochi mmiri? Ihe atụ nke Ọdọ Mmiri Volta (1977)
- Too Much or Too Little (1975)
- Ụnwụ nri ma ọ bụ Bilharzia? nsogbu mmepe ime obodo (1978)
- Mmetụta mmadụ nwere n'osimiri ndị na-ekpo ọkụ (1981)
- Ọganihu nke Sayensị na Africa - na Omenala, Ọdịbendị na Okpukpe (1986)
- Ikike ahụike n'ọrụ ugbo n'ebe okpomọkụ (1992)
Obeng bụkwa onye dere Obeng (1997). Parasites, the Sly and Sneaky Enemies inside You. Goldsear. ISBN 978-9988010171. Parasites, Sly na Sneaky Enemies n'ime Gị. Goldsear ISBN <bdi>978-9988010171</bdi>. , akwụkwọ e dere maka ndị na-abụghị ndị ọkà mmụta sayensị. E wezụga akwụkwọ ya metụtara sayensị, Letitia Obeng bụkwa onye dere Obeng (2008). A Silent Heritage: an Autobiography. Goldsear. ISBN 9789988098834. A Silent Heritage: Akụkọ ndụ onwe onye. Goldsear ISBN 9789988098834.
Ndụ onwe onye na ọnwụ
[dezie | dezie ebe o si]Obeng bụ nwanne nwanyị nke Madam Theodosia Okoh nwụrụ anwụ, onye na-emepụta ọkọlọtọ Ghana.[13] Nna ya, Very Reverend E.V. Asihene, bụ onye nhazi nke Presbyterian Church of Ghana na aha nne ya bụ Dora Asihene. Ọ lụrụ George A. Obeng onye nwụrụ na 1959. Ha nwere ụmụ atọ (ụmụ nwoke abụọ na otu nwa nwanyị). [1][2] Ndị British Organizational theorists, prọfesọ na onye edemede Edward David Asihene "Eddie" Obeng (amụrụ n'afọ 1959) bụ otu n'ime ụmụ Letitia Obeng.
Obeng nwụrụ na 23 Machị 2023, mgbe ọ dị afọ 98. [14]
Onyinye na nsọpụrụ
[dezie | dezie ebe o si]Site na 1992 ruo 1993, Obeng bụ onye ọbịa mba ụwa pụrụ iche na kọleji Radcliff. N'afọ 1997, ọ natara ihe nrite CSIR maka ọrụ dị iche iche na ọrụ sayensị na teknụzụ, nwanyị mbụ nwetara onyinye dị otú ahụ. Na mgbakwunye, ụlọ nyocha CSIR (nke a maara dị ka Letitia Obeng Block) ka akpọrọ aha ya na 1997.[1] Letitia Obeng nwetara ihe nrite mba Ghana kacha elu, Order of the Star of Ghana na 2006. N'afọ 2017, o nwetara nzere Dọkịta nke Sayensị n'aka KNUST. . [15]
Edemsibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ 1.0 1.1 Meeting Ghana's First Female Scientist – Dr Letitia Obeng. www.ghanaweb.com. GhanaWeb. Retrieved on 11 August 2015.
- ↑ 2.0 2.1 Obeng, Letitia E. (Letitia Eva) (2008). A silent heritage : an autobiography. Surrey, United Kingdom: Goldsear. ISBN 978-9988-0-9883-4. OCLC 472715031.
- ↑ Women in Science: inspiring Stories from Africa. The Network of African Science Academies. globalyoungacademy.net. NASAC (2017). Retrieved on 19 December 2018.
- ↑ LSTM welcomes alumna Dr Letitia Obeng | LSTM. www.lstmed.ac.uk. Retrieved on 12 November 2016.
- ↑ 5.0 5.1 5.2 Dr Letitia Obeng (en). LSTM. Retrieved on 21 September 2019.
- ↑ 6.0 6.1 Dr. Letitia Eva Takyibea Obeng. www.femaleachievers.org. Female Achievers. Archived from the original on 11 November 2016. Retrieved on 11 August 2015.
- ↑ GNA (2008). Meeting Ghana's First Female Scientist – Dr Letitia Obeng. Ghanaweb.
- ↑ List of Fellows (en-US). Archived from the original on 7 March 2021. Retrieved on 23 March 2019.
- ↑ Past Presidents (en-US). Retrieved on 23 March 2019.
- ↑ Obeng (1972). "Nation Building and the African Woman" (in en). Journal of the Royal Society of Arts 120 (5190): 382–392.
- ↑ Ghana's first female scientist launches book. www.graphic.com.gh (12 July 2019). Retrieved on 12 July 2019.
- ↑ Anthology of a Life Time to be launched July 10. www.graphic.com.gh (7 July 2019). Retrieved on 21 September 2019.
- ↑ Designer of the Ghana National Flag has passed away. www.oldachimotan.net. Old Achimotan. Archived from the original on 24 September 2015. Retrieved on 11 August 2015.
- ↑ "Letitia Obeng, first Ghanaian woman scientist dies at 98", Asaase Radio, 27 March 2023. Retrieved on 30 March 2023.
- ↑ Graphic (14 December 2017). KNUST honours eight personalities for invaluable services (en-gb). Graphic Online. Retrieved on 19 December 2018.