Gaa na ọdịnaya

Letitia Obeng

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Letitia Eva Takyibea Obeng FGA (10 Jenuarị 1925 – 23 Maachị 2023) bụ nwanyị Ghana mbụ nwetara nzere na zoology na onye mbụ e nyere nzere doctorate.[1] A kọwara ya dị ka "nne nne nke ndị sayensị sayensị na Ghana".[1]

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Letitia Obeng na Anum na Eastern Region na 10 Jenụwarị 1925. Ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị na Abetifi, Kwahu na ụlọ akwụkwọ etiti na Kyebi. N'agbata 1939 na 1946, ọ gụrụ akwụkwọ sekọndrị na Achimota College. Mgbe ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ ọ gara ule International University London ka ọ gaa n'ihu na agụmakwụkwọ ya, site n'ikike gọọmentị nwetara na Mahadum Birmingham (1948-1952), ebe ọ bụ naanị nwa akwụkwọ nwanyị Afrịka na ụlọ akwụkwọ Edgbaston.[1] Ọ gụsịrị akwụkwọ na mahadum wee nweta akara ugo mmụta na Zoology. N’akụkọ ndụ ya, ọ kọwara ahụmahụ o nwere n’ịbịa akwụkwọ na United Kingdom n’afọ ndị agha biri, gụnyere ajọ mbunobi ndị o chere ihu.[2]

Ọrụ, ihe ndị ọ rụzuru na ihe nrite

[dezie | dezie ebe o si]

Letitia Obeng bụ nwanyị Ghana mbụ e nyere nzere Bachelor of Science na Zoology na Botany (1952), nzere Master of Science na Parasitology (1962) na PhD na Tropical Medicine (1964). [3] Mahadum nke Birmingham nyere ya nzere bachelọ na nke masta nke sayensị ma Liverpool School of Tropical Medicine nyere ya nzere PhD, ebe ọ mụrụ nnụnụ ojii na njikọ ya na ìsì osimiri.[4] Ọ bịara mara nke ọma na ọmụmụ mmiri dị ọcha na North Wales n'oge ọmụmụ PhD ya ma na-ewetakarị ụmụ ya atọ, ndị dị afọ 8, 6 na 3 n'oge ahụ, iji were ihe nlele na osimiri na iyi ndị dị n'ógbè ahụ.[5]

Ọnọdụ

[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na mahadum na United Kingdom, ọ laghachiri n'ala nna ya Ghana ma kụzie na Mahadum College of Science and Technology nke a maara ugbu a dị ka Mahadum Kwame Nkrumah nke Sayensị na Teknụzụ n'etiti afọ 1952 na 1959. [6] N'afọ 1952, Letitia Obeng ghọrọ nwanyị sayensị mbụ na Mahadum Sayensị na Teknụzụ Kwame Nkrumah (KNUST) ebe di ya rụkwara ọrụ dị ka onye nkuzi.[1] Mgbe di ya nwụsịrị na 1959, Letitia Obeng kwagara na Council for Scientific and Industrial Research (CSIR) (nke a maara dị ka National Research Council of Ghana) na 1964, o guzobere Institute of Aquatic Biology n'ime otu ụlọ ọrụ ahụ maka nyocha banyere nnukwu ọdọ mmiri nke Ghana na usoro mmiri ya.[7][5] Letitia Obeng bụ onye ọkà mmụta sayensị mbụ nke National Research Council of Ghana were n'ọrụ.[6] N'afọ 1965, Letitia Obeng ghọrọ onye otu Ghana Academy of Arts and Sciences na 2006, ọ ghọrọ nwanyị mbụ bụ onye isi oche nke ụlọ akwụkwọ ahụ. [8][9] N'afọ 1972, Dr. Obeng kwuru okwu ncheta Caroline Haslett na Royal Society for the Encouragement of Arts, Manufactures and Commerce. Isi okwu ya bụ "Nation Building and the African Woman" .[10] N'afọ 1972, ọ bụ onye a kpọrọ òkù na United Nations Human Environment Conference na Stockholm. N'afọ 1974, ọ malitere ịrụ ọrụ dị ka onye ọrụ na United Nations Environment Programme (UNEP). N'afọ 1980, ọ ghọrọ onye nduzi nke UNEP Regional Office for Africa na onye nnọchi anya UNEP na Africa. A họpụtara ya dị ka nwanyị mbụ na Fellowship nke Ghana Academy of Arts and Sciences, n'afọ 2008, a họpụtara ya ka ọ bụrụ nwanyị mbụ bụ onye isi oche.[5]

Onye dere ya

[dezie | dezie ebe o si]

Obeng wepụtara akwụkwọ mbụ ya - Anthology of a Lifetime na July 2019. [11] Ọ bụ nhọrọ sitere na okwu, okwu, ihe odide na akwụkwọ ndị e mepụtara n'ime afọ 60 gara aga.[12]

Nnyocha na mbipụta

[dezie | dezie ebe o si]

Nnyocha na mbipụta nke Letitia Obeng lekwasịrị anya na gburugburu ebe obibi, ahụike na mmụta sayensị karịsịa n'Africa. Nnyocha nke doctoral nyochara ọkwa mmiri nke Simuliidae nke a chọpụtara dị ka onye na-ebunye nje nje maka kpuru ìsì osimiri. Ihe metụtara nyocha a bụ akụkọ ya akpọrọ "Akụkọ-akụkọ ndụ na ọmụmụ mmadụ na Simuliidae nke North Wales"[1] na "Nchọpụta ọkwa mmiri nke British Simuliidae".[2] N'ime akwụkwọ akpọrọ "Environmental of Impacts of Four Africa Impoundments",[3] Dr. Obeng tụlere mmetụta gburugburu ebe obibi nke dams Africa anọ: Lake Volta, Lake Kariba, Lake Kainji na Lake Nasser. Ụfọdụ n'ime nyocha na mbipụta ya ndị ọzọ gụnyere:

  • Anụmanụ helminth nke ụmụ oke nke sub-ezinụlọ Murinae na Ghana. (1965)
  • Ọdọ mmiri ndị mmadụ mere (1969).
  • Anụ ọhịa na Volta Basin. Man-made Lakes (1969); ya na Asibey, E. O. A.
  • Ọdọ Mmiri Volta: Akụkụ anụ ahụ na nke ndụ (1973)
  • A ga-ewu ihe mgbochi mmiri? Ihe atụ nke Ọdọ Mmiri Volta (1977)
  • Too Much or Too Little (1975)
  • Ụnwụ nri ma ọ bụ Bilharzia? nsogbu mmepe ime obodo (1978)
  • Mmetụta mmadụ nwere n'osimiri ndị na-ekpo ọkụ (1981)
  • Ọganihu nke Sayensị na Africa - na Omenala, Ọdịbendị na Okpukpe (1986)
  • Ikike ahụike n'ọrụ ugbo n'ebe okpomọkụ (1992)

Obeng bụkwa onye dere Obeng (1997). Parasites, the Sly and Sneaky Enemies inside You. Goldsear. ISBN 978-9988010171. Parasites, Sly na Sneaky Enemies n'ime Gị. Goldsear ISBN <bdi>978-9988010171</bdi>. , akwụkwọ e dere maka ndị na-abụghị ndị ọkà mmụta sayensị. E wezụga akwụkwọ ya metụtara sayensị, Letitia Obeng bụkwa onye dere Obeng (2008). A Silent Heritage: an Autobiography. Goldsear. ISBN 9789988098834. A Silent Heritage: Akụkọ ndụ onwe onye. Goldsear ISBN 9789988098834

Ndụ onwe onye na ọnwụ

[dezie | dezie ebe o si]

Obeng bụ nwanne nwanyị nke Madam Theodosia Okoh nwụrụ anwụ, onye na-emepụta ọkọlọtọ Ghana.[13] Nna ya, Very Reverend E.V. Asihene, bụ onye nhazi nke Presbyterian Church of Ghana na aha nne ya bụ Dora Asihene. Ọ lụrụ George A. Obeng onye nwụrụ na 1959. Ha nwere ụmụ atọ (ụmụ nwoke abụọ na otu nwa nwanyị). [1][2] Ndị British Organizational theorists, prọfesọ na onye edemede Edward David Asihene "Eddie" Obeng (amụrụ n'afọ 1959) bụ otu n'ime ụmụ Letitia Obeng.

Obeng nwụrụ na 23 Machị 2023, mgbe ọ dị afọ 98. [14]

Onyinye na nsọpụrụ

[dezie | dezie ebe o si]

Site na 1992 ruo 1993, Obeng bụ onye ọbịa mba ụwa pụrụ iche na kọleji Radcliff. N'afọ 1997, ọ natara ihe nrite CSIR maka ọrụ dị iche iche na ọrụ sayensị na teknụzụ, nwanyị mbụ nwetara onyinye dị otú ahụ. Na mgbakwunye, ụlọ nyocha CSIR (nke a maara dị ka Letitia Obeng Block) ka akpọrọ aha ya na 1997.[1] Letitia Obeng nwetara ihe nrite mba Ghana kacha elu, Order of the Star of Ghana na 2006. N'afọ 2017, o nwetara nzere Dọkịta nke Sayensị n'aka KNUST. . [15]

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 Meeting Ghana's First Female Scientist – Dr Letitia Obeng. www.ghanaweb.com. GhanaWeb. Retrieved on 11 August 2015.
  2. 2.0 2.1 Obeng, Letitia E. (Letitia Eva) (2008). A silent heritage : an autobiography. Surrey, United Kingdom: Goldsear. ISBN 978-9988-0-9883-4. OCLC 472715031. 
  3. Women in Science: inspiring Stories from Africa. The Network of African Science Academies. globalyoungacademy.net. NASAC (2017). Retrieved on 19 December 2018.
  4. LSTM welcomes alumna Dr Letitia Obeng | LSTM. www.lstmed.ac.uk. Retrieved on 12 November 2016.
  5. 5.0 5.1 5.2 Dr Letitia Obeng (en). LSTM. Retrieved on 21 September 2019.
  6. 6.0 6.1 Dr. Letitia Eva Takyibea Obeng. www.femaleachievers.org. Female Achievers. Archived from the original on 11 November 2016. Retrieved on 11 August 2015.
  7. GNA (2008). Meeting Ghana's First Female Scientist – Dr Letitia Obeng. Ghanaweb.
  8. List of Fellows (en-US). Archived from the original on 7 March 2021. Retrieved on 23 March 2019.
  9. Past Presidents (en-US). Retrieved on 23 March 2019.
  10. Obeng (1972). "Nation Building and the African Woman" (in en). Journal of the Royal Society of Arts 120 (5190): 382–392. 
  11. Ghana's first female scientist launches book. www.graphic.com.gh (12 July 2019). Retrieved on 12 July 2019.
  12. Anthology of a Life Time to be launched July 10. www.graphic.com.gh (7 July 2019). Retrieved on 21 September 2019.
  13. Designer of the Ghana National Flag has passed away. www.oldachimotan.net. Old Achimotan. Archived from the original on 24 September 2015. Retrieved on 11 August 2015.
  14. "Letitia Obeng, first Ghanaian woman scientist dies at 98", Asaase Radio, 27 March 2023. Retrieved on 30 March 2023.
  15. Graphic (14 December 2017). KNUST honours eight personalities for invaluable services (en-gb). Graphic Online. Retrieved on 19 December 2018.