Gaa na ọdịnaya

Levitikọs 18

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Levitikọs 18
"Ụlọ oriri na ọṅụṅụ", ihe osise Bible, Sweet Media, 1984
Akwụkwọ Akwụkwọ Levitikọs
Akụkụ Bible Hibru Torah
Usoro n'akụkụ Hibru 3
Ụdị Torah
Akụkụ Bible Ndị Kraịst Agba Ochie
Usoro n'akụkụ Ndị Kraịst 3

Levitikọs 18 (isi nke iri na asatọ nke Akwụkwọ Levitikọs) na-ekwu banyere ọtụtụ omume mmekọahụ ndị e weere dị ka ihe arụ, gụnyere ndị ikwu na ndị ikwu na ibe ha. Isiakwụkwọ ahụ katọkwara ofufe Molok. Ọ bụ akụkụ nke Usoro Ịdị Nsọ (Levitikọs 17–26), [1] na mmachibido iwu mmekọahụ ya na Levitikọs 20, [2] jikọtara ya na nke ukwuu ma e wezụga na isi nke 20 na-emesi ike karịa ntaramahụhụ.

A na-akọwakarị Levitikọs 18:22 dị ka ihe na-amachibido nwoke idina nwoke iwu, ma a na-arụrịta ụka banyere ihe ọ pụtara, ụfọdụ ndị ọkà mmụta na-atụ aro na ọ na-emetụta nanị ihe ndị a kapịrị ọnụ dị ka ikpere arụsị, ndina n'ike, ma ọ bụ ikwu na ndị ikwu na ndị ọzọ na-arụ ụka na ọ malitere ka oge na-aga.

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]

Ihe odide mbụ nke Levitikọs 18,[1] dị ka nke ọtụtụ n'ime Akwụkwọ Nsọ Hibru, ka e dere n'asụsụ Hibru. A na-achọta nsụgharị ndị kasị ochie nke ihe odide Hibru n'Akwụkwọ Mpịakọta Osimiri Nwụrụ Anwụ, Pentateuch nke Sameria, na Ihe odide Masoret. Nsụgharị Grik oge ochie sitere na narị afọ nke atọ TOA, Septuagint, dịkwa. Ebe ọ bụ na agbakwunyere nkewa nke isi na narị afọ nke iri na atọ OA, e kewara isiakwụkwọ a n'amaokwu iri atọ.

Isiakwụkwọ malitere site na Chineke gwara Moses okwu (amaokwu 1) na inye ya ozi maka ụmụ Israel (2), dọọ ha aka ná ntị ka ha debe iwu Chineke karịa omume ndị Kenan ma ọ bụ ndị Ijipt (3–5). Mgbe ahụ, e hotara na Chineke dị ka edepụta ndị mmadụ a machibidoro iwu inwe mmekọahụ n’ihi mmekọrịta ezinụlọ (6–19). N'amaokwu nke 20, Chineke machibidoro mmekọahụ nwunye onye agbata obi, na n'amaokwu 21 Chineke machibidoro mmadụ ibufe ụmụ ya n'ọkụ nye Molok. Amaokwu nke 22 bụ amaokwu a ma ama banyere "na mmadụ dina," a tụlere n'okpuru ebe a, ebe n'amaokwu nke 23 Chineke machibidoro anụ ụlọ, na, dịka nsụgharị ụfọdụ si kwuo, pedophilia. N’amaokwu ikpe-azụ (24–30), Chineke dọrọ aka ná ntị na imebi iwu ndị a ga-eweta mmerụ nakwa na ndị Kenan na-achọ ịchụpụ ha n’ala Kenan n’ihi ịgbaso omume ndị a, ma dọọ aka ná ntị banyere ihe ga-eme ndị Izrel otu ahụ ma ọ bụrụ na ha daba n’omume ndị a.

Mmekọahụ

[dezie | dezie ebe o si]

  Akwụkwọ Nsọ na-edepụta ụdị mmekọrịta dị iche iche nke ọ na-ele anya dị ka njikọ nwoke na nwanyị; otu ndepụta pụtara na Usoro Deuteronomic, na ndepụta abụọ dị na Usoro ịdị nsọ nke Levitikọs. Ndepụta ndị a na-ekwu naanị mmekọrịta na ndị ikwu nwanyị; ewezuga agụụ mmekọahụ, nke pụtara na a na-agwa ụmụ nwoke ndepụta a. Ndepụta ndị a tụlere dịka ndị a:    

Levitikọs 18 Levitikọs 20 Deuterọnọmi
Di nne na nna ochie (gụnyere nne na nna nna ndị ọzọ)
Di nne ma ọ bụ nna Nne na Nna
Nna Nna
Nne na Nna di
Nwanne nna Nwanne nne na nna
Nwunye nwanne nna ya Nwunye nwanne nna
Nwunye nwanne nne
Nwa nne na nna Half-Sibling (n'akụkụ nne)
Nwa nna ya Ụmụnne
Half-Sibling (n'akụkụ nna)
Nwunye nwanne ya nwoke (A na-ekwe ka ọ bụrụ na nwanne ya nwoke anwụọ n'amụtaghị nwa (alụmdi na nwunye Levirate)) [1]
Nwanne nwoke
Nwoke di (ma ọ bụrụ na di ya ka dị ndụ)
Nwa nwanne nwanyị Nwa nwanne ya nwoke
Nwa nwanne nne / Di nwanne nne Nwa nwanne nwanyị
Nwa nwanne nwanyị di ya
Nwa di ya Nwatakịrị
Nwa di ya
Nwoke di
Nwa nwa di (gụnyere nwa nwa)

Otu akụkụ nke ndepụta niile bụ na a machibidoghị nwoke na nwa ya nwanyị mmekọahụ n'ụzọ doro anya. Talmud na-arụ ụka na nke a bụ n'ihi na mmachibido iwu ahụ pụtara ìhè, karịsịa nyere iwu megidere mmekọrịta ya na nwa nwa.[1] A kọwara mkpirisi nke ndepụta ahụ dị na Levitikọs 20, na karịsịa nke ahụ dị na Deuterọnọmi, site n'agụmakwụkwọ oge ochie nke ndị Juu kọwara dị ka n'ihi nchapụta nke mmachibido iwu na-efu efu.[2][3] Mmachibido iwu doro anya megide iso “ma nwanyị na nwa ya nwanyị” na-enwe mmekọahụ [4] machibidoro omume mmekọahụ n'etiti nwoke na nwa ya nwanyị n'ezoghị ọnụ, dị ka mmachibido iwu megide ime mmekọahụ na "onye ọ bụla dị nso" [5]. Ụfọdụ ndị ọkà mmụta Akwụkwọ Nsọ atụwo aro na ọ dị na mbụ na ndepụta ahụ ma e mesịa, e wepụrụ ya na mberede na nke nsụgharị nke oge a na-adabere na ya, n'ihi mmejọ nke odeakwụkwọ.[6].

Otú ọ dị, ihe ka ọtụtụ ná mba ndị ebo na-enwekwa mmasị n'alụmdi na nwunye nke ndị na-abụghị ndị ha na ha na-akpa. N'ọtụtụ ọnọdụ a ma ama na Torah, a na-akọwa mmekọ nwoke na nwanyị. N'akụkọ nke Akwụkwọ Nsọ, nke ọ bụla n'ime ihe ndị a mere n'usoro oge tupu e guzobe iwu nke Livaị. Abraham lụrụ nwanne ya nwanyị Sera,[3] Jekọb lụrụ nwanne nwunye mbụ ya (n'agbanyeghị na ọ maghị), [4] [5] [6] na Amram lụrụ nwanne nna ya Jokebed.

Ewezuga okwu a na-enyo enyo nke nwoke lụrụ nwa ya nwanyị, ndepụta ahụ dị na Levitikọs 18 na-ewepụta otu iwu ahụ nke esoro na omenala Arabik tupu oge Islam.[1]

Mmekọahụ nwoke na nwanyị

[dezie | dezie ebe o si]

   Ntụle okwu site n’okwu nke ihe odide Hibru WLC nke Levitikọs 18:22:[1]

Hibru (WLC) Ntụgharị Bekee
Page Templeeti:Script/styles hebrew.css has no content.Templeeti:Script/Hebrew wə-'eṯ- Na DOM
Page Templeeti:Script/styles hebrew.css has no content.Templeeti:Script/Hebrew zā-ḵār, nwoke
Page Templeeti:Script/styles hebrew.css has no content.Templeeti:Script/Hebrew na-abụghị
Page Templeeti:Script/styles hebrew.css has no content.Templeeti:Script/Hebrew ṯīš-kaḇ ị ga-edina ala
Page Templeeti:Script/styles hebrew.css has no content.Templeeti:Script/Hebrew mīš-kə-ḇē àkwà nke/coitally[a]
Page Templeeti:Script/styles hebrew.css has no content.Templeeti:Script/Hebrew 'īš-šā; nwanyị
Page Templeeti:Script/styles hebrew.css has no content.Templeeti:Script/Hebrew tō-'ē-ḇā ihe na-asọ oyi
Page Templeeti:Script/styles hebrew.css has no content.Templeeti:Script/Hebrew hī'


A sụgharịrị Levitikọs 18:22 n'asụsụ Bekee dị ka:  Gi na nwoke edinala, dika nwoke na nwanyi nēdina: ihe-árú ka ọ bu. —Levitikọs 18:22, King James Version [28]  Gị na nwoke edinala dị ka nwoke na nwanyị na-edina; ọ bu ihe-árú. —Levitikọs 18:22, JPS Tanakh[29]  Gị na nwoke edinala dị ka nwanyị na nwanyị; ọ bu ihe-árú. —Levitikọs 18:22, Nsụgharị Standard Version na English Standard Version[30]  Gị na nwoke edinala dị ka nwanyị na nwanyị; ihe di otú a bu ihe-árú. —Levitikọs 18:22, Bible Ọhụrụ [31]  Unu emela nwoke idina nwoke, idina nwoke ọzọ dika nwoke na nwanyi. Ọ bụ mmehie jọgburu onwe ya. —Levitikọs 18:22, New Living Translation[32]

A na-akọwakarị okwu Hibru nke Levitikọs 18:22 dị ka nke machibidoro ụfọdụ ma ọ bụ omume nile nke nwoke idina nwoke iwu, ọ bụ ezie na nke bụ kpọmkwem omume, na n'ọnọdụ ndị a, bụ okwu nke arụmụka ndị ọkà mmụta na-aga n'ihu.[1] Ụfọdụ ndị ode akwụkwọ[2] kwuru na amaokwu 22 na-akatọ "mmekọ nwoke na nwoke" ma ọ bụ "mmekọrịta nwoke na nwanyị", ebe ndị edemede ndị ọzọ na-ekwusi ike na ọ na-akatọ naanị ụmụ nwoke na-abanye n'ime ụmụ nwoke (mmekọrịta gbasara ike).[35][3][4] Ndị ọzọ kwenyere n'ihi ọmụmụ nke asụsụ e ji mee ihe na Hibru mbụ, na mmachi ahụ dị mkpa naanị n'ọnọdụ ụfọdụ (n'ihe gbasara ikpere arụsị, àjà okpukpe ma ọ bụ ụdị idina n'ike dị iche iche bụ nke ndị Kenan ma ọ bụ ndị Ijipt na-emekarị), na kpọmkwem adịghị emetụta mmekọrịta nwoke na nwanyị nke oge a.[5] [6] [7]. Ụfọdụ ndị na-eme nchọpụta na-eche na ọdịnaya nke ederede gbanwere ka oge na-aga, ebe ihe atụ ndị mbụ ga-adụ ọdụ naanị nwoke idina nwoke ma ọ bụ nwanyị idina nwoke, ọ bụghị nwoke idina nwoke, n'ụzọ sara mbara n'ụzọ kwekọrọ n'àgwà gbara ya gburugburu n'oge ahụ.[8][42] Azaghachiwokwa na agụmagụ ndị dị otú ahụ na nyocha.[42][9][44]

Amachibidoghị mmasị nwanyị nwere mmasị nwoke na Torah; Otú ọ dị, onye rabaị na ọkà mmụta Juu bụ Maimonides kpebiri na a machibidoro inwe mmasị nwanyị n'agbanyeghị na ọ bụ "omume ndị Ijipt" [b] na kwesịrị ntaramahụhụ site n'iti ihe.

Akụkụ Torah kwa izu

[dezie | dezie ebe o si]

Isiakwụkwọ ahụ dum bụ akụkụ nke Torah kwa izu (parashah) Acarei Mot (אַחֲרֵי מוֹת) nke nwere Levitikọs 17:1–18:30.[1] [2]

Ihe edeturu

[dezie | dezie ebe o si]

Okwu ahụ bụ מכבי, mis-ke-bê bụ ihe arụrụ ụdị aha nwoke bụ משכב, miš-kab, nke n'aka nke ya si na ngwaa-kab, nke pụtara 'dina] ala] [19] [20] A na-akọwa aha ahụ משכב, mis-kab dị ka ma ebe anụ ahụ nke dinara ala, na-eme ihe ndina (ya bụ. (ya bụ maka ụra, maka inwe mmekọahụ). [21] Strong's Concordance depụtara 46 omume nke משכב, mis-kab [19] N'ime ndị 46, na KJV sụgharịrị ya dị ka 'akwa' 34 ugboro, 'bedroom' 4 ugboro, 'ihe ndina' 1 oge, na iche iche ngwaa ụdị nke 'ịgha ụgha' 7 ugboro. [22] Nrụpụta ahụ משכבי, miš-ka-be pụtara nanị ugboro atọ n'ime Akwụkwọ Nsọ - ugboro abụọ na Levitikọs dị ka משכבי אשה, miš-ke-be 'iš-šāh[23] na otu ugboro na Jenesis 49: 4[24] dị ka מִשְׁכְבֵי אָבְ, miš-bֵי kā, nke a sụgharịrị ịbụ "[n'akwa nna gị."[25] [26] Ya mere, משכבי אשה, miš-kə-bê 'iš-šāh nwere ike ịpụta ma ọ bụ 'akwa nwanyị' ma ọ bụ 'dina ala nke nwanyị'.[27] b.↑↑ Amaokwu nke 3.

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]

. ↑ Levitikọs 17-26 2. ↑ Levitikọs 20

3. ↑ Levitikọs 18

4.↑ Akwụkwọ Nsọ. Vol. 2. Abingdon Press. 1953. p. 93 & 103 - site na Internet Archive. 16. O nweghị mmasị n’ebe a na-ekwu banyere alụmdi na nwunye a na-akpọ ndị Livaị, bụ́ nke e nwere n’otu oge n’Izrel, bụ́ ebe ọ bụ na ọ bụrụ na mmadụ anwụọ n’amụtaghị nwa, nwanne ya nwoke ga-alụrụ nwunye ya ka o wee mụọrọ ya ụmụ. ( Diut. 25:5-5 )

10). [...] 21. Ihe a na-akpọ alụmdi na nwunye nke ndị Livaị nwere ike ịbụ nke ukwuu (lee Deut 25-5 ff)"

5.↑ "Yevamot 3a", sefaria.org.

6. ↑ ​​6.0 6.1 6.2 "Mkpụrụ obi". Akwụkwọ nkà ihe ọmụma Juu.

7. ↑ Samuel ben Meir, Commentary, ad loc.

8. ↑ Levitikọs 18:17

9. ↑ Levitikọs 18:6

10.↑ Cheyne; Nwa. "Alụmdi na nwunye: nhọrọ nke nwunye".

Encyclopaedia Biblica.

11.↑ Thompson, Thomas L. (2007). Akụkọ ifo gara aga: Nkà mmụta ihe ochie nke Akwụkwọ Nsọ na akụkọ ifo nke Israel. Akwụkwọ ndị bụ isi. ISBN 978-0465010523.

12. ↑ Jenesis 20:12

13. ↑ Jenesis 29:16

14. ↑ Jenesis 29:23

15. ↑ Jenesis 29:28

16. ↑ Ọpụpụ 6:10

17.↑ "Levitikọs 18:22 Akwụkwọ Nsọ Hibru". biblehub.com. eweghachiri 3 Nọvemba 2019.

18. ↑ Maka nkọwa nke ụfọdụ echiche ndị ọkà mmụta gbasara ajụjụ a, lee Walsh (2001) .

19. ↑ Greenberg (1988), p. 191; Wenham (1979), p. 259; Kahn (1984), p. 49

20. ↑ Talmud, b. Sanhedrin 54a-54b; Josephus, Flavius. Megide Apion II. p. 199.; na Philo, Abraham 135.

Ụfọdụ ndị odee ọgbara ọhụrụ na-ekwupụta echiche a gụnyere Alter (2004), p. 623, 632; Boyarin (1995), p. 339, 343; Brooten (1996), p. 61; Cohen (1990), p. 6; Daube (1986), p. 447; Milgrom (2000), p. 1568; Olyan (1994), p. 185; Thurston (1990), p. 16; Walsh (2001), p. 208; na Brodsky (2009).

21. ↑ "Nkpughe nke Levitikọs 18 Gill". 2022. Edebere na mbụ na 25 Disemba 2022.

22. ↑ “N’asụsụ Hibru, Levitikọs 18:22 ọ̀ na-ekwu n’ezie “mgbe ya na” nwanyị nọ? www.gaychristian101.com. eweghachiri 18 June 2019.

23. ↑ Robinson (2016); Barenblat (2004); Paul (2015); Mmanụ aṅụ (2012)

24. ↑ "Levitikọs 18:22/20:13 n'Akụkọ: Iwu Machibido Iji Mmekọahụ Na-eweda Ya ala". Nọdụ ala. 12 Mee 2016. Edebere ya na izizi na 29 Ọgọst 2016. eweghachiri 29 Mee 2020.

25. ↑ Dershowitz, Idan (21 Julaị 2018). "Echiche | The

Akụkọ nzuzo nke Levitikọs." New York Times. ISSN 0362-4331. Edebere na mbụ na 29 Julaị 2018. Ewepụtara 21 Maachị 2021.

26. ↑ Wright, David F. (1989). "Mma nwoke idina nwoke: Mkpa nke Akwụkwọ Nsọ". Evangelical Quarterly. 61 (4): 291-300. doi:10.1163/27725472-06104002, S2CID 252175136

27. ↑ "Homosexuality na Halakhah (Iwu ndị Juu)". Ọmụmụ ndị Juu m. eweghachiri 2 Maachị 2017.

28. ↑ Levitikọs 16:1-18:30

29. ↑ "Parashah kalenda". hebcal.com.

Akwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

Ịgụ ihe ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]

Templeeti:Book of Leviticus

  1. (1953) Interpreter's Bible. Abingdon Press, 93 & 103. “16. There is curiously no reference here to the so-called Levirate marriage, at one time practiced in Israel, whereby, if a man died childless, his brother would take his wife in order to raise up descendants for him. (Deut. 25:5-10).Templeeti:Nbsp[...] 21. So-called Levirate marriage is presumably excepted (see Deut. 25:5 ff.).”