Gaa na ọdịnaya

Lily Monze

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Lily Mubitana Monze (amụrụ 1936) bụ onye nkuzi Zambia, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, onye bụbu onye omeiwu, onye nnọchi anya na ode akwụkwọ. Ọ rụrụ ọtụtụ ọrụ ministri na gọọmentị Kenneth Kaunda ma bụrụkwa onye isi n'ihe gbasara ikike ụmụ nwanyị na Zambia.

Akụkọ ndụ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Monze na 1936 ma bụrụ otu n'ime ndị Zambia mbụ e nyere nzere mahadum.[1] Mgbe Zambia nwetara nnwere onwe na 1964, ọ na-arụ ọrụ dị ka onye nkuzi. Ọ rụrụ ọrụ n'ọtụtụ ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ mba. N'afọ 1967, o sonyere na nnọkọ mba ụwa mbụ ya, na Moscow.[2]

Ọ na-arụsi ọrụ ike na United National Independence Party (UNIP), ọ ghọrọ onye a họpụtara ka ọ bụrụ onye otu Nzukọ Mba Zambia site na 1973 ruo 1978, ma tinye aka karịsịa n'okwu nke nnọchiteanya ụmụ nwanyị na ndụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị Zambia, na-aghọ onye ndú ụmụ nwanyị ama ama na onye na-ahụ maka ikike ụmụ nwanyị. [3] [4] A họpụtara ya ka ọ bụrụ Minista nke Atụmatụ na Ego n'afọ 1973, ọ bụ otu n'ime ndị minista nwanyị mbụ na Zambia; ọ rụrụ ọrụ ahụ ruo n'afọ 1975. N'afọ 1976, a họpụtara ya ka ọ bụrụ Minista nke steeti n'ọfịs praịm minista, na-eje ozi ruo n'afọ 1977 n'ọkwa ahụ, na-aga Minista nke Steeti maka imekọ ihe ọnụ na teknụzụ site n'afọ 1977. [5][6]

Na 1991, Kenneth Kaunda haziri ntuli aka onye isi ala n'efu; e meriri ya na ntuliaka a site n'aka Frederick Chiluba, wee hapụ ọchịchị. N'okpuru ọchịchị Chiluba, na 1992 a họpụtara ya onye nnọchi anya Zambia na France, wee jide ọkwa ahụ ruo 1996.[1][2][3] O mechara bụrụ onye so na kọmitii na-ahụ maka ọrụ nke United Nations International Research and Training Institute for the Advancement of Women. . [2]

N'afọ 2018, o bipụtara akwụkwọ ụmụaka mbụ ya bụ Rain Child . [7]

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Ghodsee (2019-01-31). Second World, Second Sex: Socialist Women's Activism and Global Solidarity during the Cold War (in en). Duke University Press. ISBN 978-1-4780-0327-4. 
  2. 2.0 2.1 Ghodsee (2015-06-10). "Internationalisme socialiste et féminisme d'État pendant la Guerre froide. Les relations entre Bulgarie et Zambie" (in fr). Clio. Femmes, Genre, Histoire (41): 114–137. DOI:10.4000/clio.12374. ISSN 1252-7017. 
  3. Ghodsee (2021-07-01). Les « grands-mères rouges » du mouvement international des femmes (fr). Le Monde diplomatique. Retrieved on 2023-10-29.
  4. Lunz (2023-09-05). The Future of Foreign Policy Is Feminist (in en). John Wiley & Sons. ISBN 978-1-5095-5784-4. 
  5. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named :1
  6. Programme (Zambia) (2001). 36 Years of UNDP's Partnership with the Government of Zambia, 1964-2000 (in en). UNDP. 
  7. Ambassador Lily Mubitana Monze's Rain Child book launch Anglican Cathedral of the Holy Cross Monday 4 December 2017 Archives (en-US). Rainbow news zambia. Archived from the original on 2023-10-29. Retrieved on 2023-10-29.