Gaa na ọdịnaya

Lime

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Mkpụrụ osisi na okooko osisi nke Persian lime (Citrus × latifolia)
Mkpụrụ osisi lime Makrut

Lime bụ mkpụrụ nke ọtụtụ ụdị citrus, ọtụtụ n'ime ha bụ ngwakọta n'ime ụdị Citrus (ezinụlọ Rutaceae). Lime na-adịkarị obere, mkpụrụ osisi gbara gburugburu ruo oval, nwere anụ ahụ na akpụkpọ ahụ akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ, ha na-atọkwa ụtọ nke ukwuu n'ihi nnukwu ọdịnaya citric acid ha. A na-akọ ha nke ọma n'ógbè okpomọkụ na nke dị n'okpuru okpomọkụ maka ebumnuche nri, ọgwụgwọ, na ịchọ mma.

A na-eji okwu ahụ bụ "lime" eme ihe maka ọtụtụ mkpụrụ osisi citrus, gụnyere Key lime (Citrus × aurantiifolia), Persian lime (Citrus × latifolia), Makrut lime (Citrus hystrix), finger lime (Citrus australasica), blood lime (hybrid), na desert lime na ndị ọzọ. Lime bụ isi iyi vitamin C bara ụba ma ejiri ya mee ka ụtọ nri na ihe ọṅụṅụ pụta ìhè. Na 2023, mmepụta lime zuru ụwa ọnụ (ejikọtara ya na lemon ) bụ tọn nde 23.6, nke India na Mexico na-edu.

Lime na-adịkarị sentimita 3–6 (1–2.5) n'obosara ma nwee obere akpụkpọ ahụ dị gịrịgịrị ruo na nke dị oke arọ nke na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ mgbe ọ na-achabeghị, ọ pụkwara ịgbanwe odo mgbe ọ tozuru okè. Mkpụrụ osisi ahụ na-atọ ụtọ ma na-esi ísì ụtọ nke ukwuu. A na-egbute ọtụtụ ụdị azụmaahịa akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ, mgbe ụtọ na acidity ha siri ike. Osisi Lime bụ obere osisi na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ ma ọ bụ obere osisi nwere akwụkwọ na-egbuke egbuke na okooko osisi ọcha na-esi ísì ụtọ. Mkpụrụ osisi dị iche iche: Lime ndị dị mkpa na-abụkarị mkpụrụ, ebe Lime ndị Peshia fọrọ nke nta ka ọ ghara inwe mkpụrụ.

Nchịkọta na ụdị

[dezie | dezie ebe o si]

Lime anaghị etolite otu ụdị ihe ọkụkụ, ebe ọ bụ na ọtụtụ ụdị azụmaahịa bụ ngwakọta sitere na citron (C. medica), mandarin (C. reticulata), pomelo (C. maxima), na mgbe ụfọdụ micrantha.

  • Mkpụrụ osisi dị mkpa (Citrus × aurantiifolia) — Mkpụrụ osisi dị obere, nke a na-akọpụta n'oge gara aga site na Ndịda Ọwụwa Anyanwụ Eshia.[1]
  • Lime Persian (Citrus × latifolia) — Ngwakọta Key lime na lemon buru ibu, nke fọrọ nke nta ka ọ bụrụ enweghị mkpụrụ (C. × limon), nke bụ lime kachasị emepụta.[2]
  • Makrut lime (C. hystrix) — Mkpụrụ osisi na-esi ísì ụtọ, nke a na-ejikarị eme nri ndị dị na ndịda ọwụwa anyanwụ Eshia.[2]
  • Lime desert nke Australia (C. glauca) na lime mkpịsị aka (C. australasica) — Ụdị ndị Australia a ma ama nwere ọtụtụ nri dị iche iche.[3]
  • Ngwakọta ndị ọzọ gụnyere lime ọbara, lime Rangpur, lime Spanish (Melicoccus bijugatus ; ọ bụghị ezigbo citrus), na lime dị ụtọ (Citrus limetta).
  • Lim ndị na-abụghị citrus gụnyere Zanthoxylum fagara na Adelia ricinella .

Aha Bekee ya bụ́ "osisi lime" metụtakwara ụdị Tilia, nke na-enweghị njikọ na mkpụrụ osisi citrus.

Akụkọ ihe mere eme

[dezie | dezie ebe o si]

Lime sitere na mpaghara ndịda ọwụwa anyanwụ Eshia na ndịda Eshia nke ebe okpomọkụ, a na-agbasakwa ya site na njem na azụmaahịa mmadụ. Lime Makrut so na mkpụrụ osisi citrus mbụ e webatara n'èzí ebe obibi ha. Lime ruru Micronesia na Polynesia site na mgbasa Austronesia (ihe dị ka 3000–1500 TOA), ma mesịa ruo Middle East na Mediterenian site na azụmaahịa ose ihe dị ka 1200 TOA.[4][5][6]

N'ime narị afọ nke 19, ndị ọrụ ụgbọ mmiri Britain riri citrus, gụnyere lime, iji gbochie scurvy, nke mere ka e nwee aha a na-akpọ "limey". Omume a bụ ihe nzuzo ndị agha na-eche nche nke ọma.

Mmepụta lime (na lemon) 2023, ọtụtụ nde tọn

 India 3.8
 Mexico 3.2
 China 2.4
 Turkey 2.3
 Argentina 2.0
 Brazil 1.7
Ụwa 23.6
Source: FAOSTAT of the United Nations[7]

Mmepụta

[dezie | dezie ebe o si]

N' afo 2023, mmepụta lime zuru ụwa ọnụ (nke ejikọtara ya na lemon) bụ tọn nde 23.6, nke India na Mexico na-edu (tebụl).

A na-eji limes akpọrọ ihe maka asịd dị na ihe ọṅụṅụ ha na isi ísì ha. A na-eji ihe ọṅụṅụ limes eme ihe na limes, cocktails (dịka ọmụmaatụ, margarita, gimlet, daiquiri), ceviche, na guacamole . A na-eji limes kpọrọ nkụ (limoo ma ọ bụ limes ojii) eme ihe na nri ndị Peshia, nri ndị Iraq, na ngwakọta ihe na-esi ísì ụtọ nri ndị Eastern Arabia. Isi ụtọ limes bụ isi ihe na-egosi achịcha limes dị mkpa . A na-eji limes desert na marmalade ndị Australia.

Ihe na-abụghị nri

[dezie | dezie ebe o si]

A na-eji ihe ndị e si na laịm wepụta na mmanụ dị mkpa eme ihe na-esi ísì ụtọ, ihe nhicha, na ihe na-eme ka a na-esi ísì ụtọ.

Nri na phytochemicals

[dezie | dezie ebe o si]

Mmiri lime a na-anaghị eji eme ihe bụ 88%, carbohydrates 10%, nwere ihe na-erughị 1% abụba na protein, ma na-enye 35% nke uru kwa ụbọchị nke vitamin C kwa 100 g nri.[8] Mmiri lime nwere ihe dị ka gram 47 kwa lita nke citric acid, ihe dị ka okpukpu abụọ nke ihe ọṅụṅụ grapefruit na ugboro ise nke ihe ọṅụṅụ oroma.[9]

Mkpụrụ osisi na mkpuru osisi lime nwere ọtụtụ ihe ndị dị ndụ, gụnyere polyphenols na terpenes.[10]

Mmetụ aka na mkpụcha lime ma ọ bụ ihe ọṅụṅụ ya, wee soro ya na ìhè ultraviolet, nwere ike ibute phytophotodermatitis ("margarita photodermatitis"). Furanocoumarins, gụnyere bergapten, limettin, psoralen, na xanthotoxin, bụ ihe ndị bụ isi na-akpata nsogbu fototoxicity. Mkpụcha lime nwere oke ihe dị elu karịa pulp, na-eme ka ọ na-egbu egbu karịa fototoxicity.[11][12][13]

  • Ebe a na-edebe nri
  • Mmepụta lime na Mexico
  • Ndepụta mkpụrụ osisi citrus
  • Ndepụta nke ụdị mkpụrụ osisi

Edensibịa

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Curk (2014). "Next generation haplotyping to decipher nuclear genomic interspecific admixture in Citrus species: analysis of chromosome 2". BMC Genetics 15. DOI:10.1186/s12863-014-0152-1. PMID 25544367. 
  2. 1 2 Plattner, Kristy (26 September 2014). Fresh-Market Limes. USDA Economic Research Service. Archived from the original on 12 April 2015.
  3. Australian Blood Lime. homecitrusgrowers.co.uk. Archived from the original on 31 August 2012.
  4. Blench (2005). "Fruits and arboriculture in the Indo Pacific region". Bulletin of the Indo-Pacific Prehistory Association 24: 31–50. 
  5. (February 2018) "Genomics of the origin and evolution of Citrus". Nature 554 (7692): 311–316. DOI:10.1038/nature25447. PMID 29414943. 
  6. Lime. Encyclopædia Britannica, Inc. (2016). Archived from the original on 10 August 2016. Retrieved on 16 July 2016.
  7. Production of limes (combined with lemons) in 2023, Crops/Regions/World list/Production Quantity/Year (pick lists). UN Food and Agriculture Organization, Corporate Statistical Database (FAOSTAT) (2025). Retrieved on 30 September 2025.
  8. Limes, raw. FoodData Central, US Department of Agriculture (1 April 2019). Retrieved on 30 September 2025.
  9. (2008) "Quantitative Assessment of Citric Acid in Lemon Juice, Lime Juice, and Commercially-Available Fruit Juice Products". Journal of Endourology 22 (3): 567–70. DOI:10.1089/end.2007.0304. PMID 18290732. 
  10. (2012) "Evaluation of Citrus aurantifolia peel and leaves extracts for their chemical composition, antioxidant and anti-cholinesterase activities". Journal of the Science of Food and Agriculture 92 (15): 2960–67. DOI:10.1002/jsfa.5708. PMID 22589172. 
  11. Kung (2009). "Phytophotodermatitis: Bulla formation and hyperpigmentation during spring break". Military Medicine 174 (6): 657–661. DOI:10.7205/MILMED-D-01-7208. PMID 19585784. 
  12. L. Kanerva (2000). Handbook of Occupational Dermatology.. Springer. ISBN 978-3-540-64046-2. 
  13. McGovern (2000). "Botanical Dermatology". The Electronic Textbook of Dermatology 37 (5). DOI:10.1046/j.1365-4362.1998.00385.x. PMID 9620476. Retrieved on 29 November 2018.