Lishanid Noshan
| Inter-Zab Jewish Neo-Aramaic Lua error in Module:Unicode_data at line 483: attempt to index field 'scripts' (a boolean value). Lišānîd Nošān Templeeti:Lit, Lua error in Module:Unicode_data at line 483: attempt to index field 'scripts' (a boolean value). Lišānā Dîdān, Templeeti:LitTempleeti:Infobox Language/pronunciation | ||
|---|---|---|
| Spoken in: | Jerusalem as well as some villages and towns around it, originally from eastern and northern Iraq and Southeastern Turkey. | |
| Total speakers: | 3,500 | |
| Language family: | Tafrusyawit Semitic Central Semitic Northwest Semitic Aramaic Eastern Aramaic Northeastern Inter-Zab Jewish Neo-Aramaic | |
| Language codes | ||
| ISO 639-1: | none | |
| ISO 639-2: | — | |
| ISO 639-3: | aij | |
| Note: This page may contain IPA phonetic symbols in Unicode. | ||
Inter-Zab Jewish Neo-Aramaic, .[2][1] A na-asụ ya na mbụ na mpaghara Kurdistan nke Iraq, na gburugburu Erbil n'etiti osimiri Great Zab na Little Zab, a na-asukwa ya na Turkey n'obodo Cizre na gburugburu ya na Ugwu Hakkari. Ọtụtụ ndị na-ekwu okwu bi na Israel ugbu a.
Ọmụmụ ụdaolu
[dezie | dezie ebe o si]Lishanid Noshan *Na-eme ụdaume iri anọ. 34 n'ime ha bụ ụdaume, 6 n'ime su bụ ụdume. Aterdental, enwere mgbanwe a hụrụ na *t na *d. *h, nke mbụ na-enweghị ụda nke pharyngeal fricative, agwakọtawo na velar fricative /x/ na Northeastern Neo-Aramaic dialects. Nke a abụghị eziokwu maka Lishanid Noshan. *h ka nwere ike ịhụ na okwu ụfọdụ dịka dbh, nke pụtara "igbu anụ".[2]
Mmetụta okwu na-emekarị na nkeji okwu ikpeazụ nke mkpụrụ okwu na ngwaa.[3]
| Akpụkpọ ahụ | Ezé / Alveolar | Postalveolar | Palatal | Velar | Uvular | Mkpịsị aka | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ebe a na-akwụsịndị Afrịka | Enweghị olu | p | t | tʃ | k | q | ʔ | |
| Nkwupụta | b | d | dʒ | g | ||||
| Enweghị ọchịchọ | [Ihe e dere n'ala ala peeji] | [Ihe e dere n'ala ala peeji] | [Ihe e dere n'ala ala peeji] | |||||
| Nkwado | __ibo____ibo____ibo__ Ịnọ) | |||||||
| Ihe na-egbu egbu | Enweghị olu | f | s | ʃ | x | ħ | h | |
| Nkwupụta | w | z | (n'elu) | ɣ | ʕ | |||
| Nkwado | __ibo__ Shia | |||||||
| Ụgbọ imi | m | n | ||||||
| N'akụkụ | l (nke a na-akpọ) | |||||||
| Rhotic | r | |||||||
| Ihe atụ | w | j |
Asụsụ
[dezie | dezie ebe o si]Usoro Okwu
[dezie | dezie ebe o si]Isiokwu na Lishand Noshan na-abịakarị n'ihu ngwaa mgbe ha bụ aha zuru ezu. Enwere ike ịchọpụta onye na-ezo aka na isiokwu aha n'usoro a site na okwu gara aga ma ọ bụ site na ozi a na-eche na ndị ọkà okwu na-ekerịta. Mgbe ụfọdụ, a pụkwara iji ya mee ihe mgbe onye na-ezo aka n'isiokwu aha etinyebeghị n'okwu ahụ ma onye na-ege ntị enweghị ike ịmata ya.[8]
- ʔiyyá kābrá qìmle.
- Nwoke a biliri.
A na-etinye aha ndị na-arụ ọrụ dị ka ihe ndị na-aga n'ihu ngwaa.[9]
Isiokwu
[dezie | dezie ebe o si]Isiokwu ndị doro anya
[dezie | dezie ebe o si]Na Lishanid Noshan, '-a' bụ isiokwu doro anya. Dị ka Khan si kwuo, akara a bụ ihe ịrịba ama ọzọ nke otu asụsụ Kurdish si emetụta asụsụ a; asụsụ Kurdish nwere -aka maka ikpe kpọmkwem na -akay na ikpe oblique. Mgbe a gbakwunyere -ake na aha, a na-e njedebe -a na -e.[10]
Isiokwu ndị a na-akparaghị ókè
[dezie | dezie ebe o si]A na-egosipụta nkenke ma ọ bụrụ na onye na-ekwu okwu na-eche na onye na'anụ ihe nwere ihe ọmụma banyere aha a na-etinye na mkparịta ụka ahụ.[11]
Ịgọnahụ
[dezie | dezie ebe o si]Banyere okwu mkpakọrịta na-adịghị mma, Lishanid Noshan na-eme ka ọdịiche dị n'etiti ihe owuwu ndị na-eji ihe na-adịghị njọ ugbu a na ihe na-ezighị ezi gara aga.
Mmekọahụ na-adịghị mma ugbu a
[dezie | dezie ebe o si]A na-etinyekarị ihe na-adịghị mma tupu ma ọ bụ mgbe e mesịrị ihe na-eme. Ihe na-eme ka ihe a na-eme na-enwekarị nrụgide bụ isi nke otu ihe na-eme ka ihe dị n'ime olu. Ihe a nwere ike ime n'etiti ahịrịokwu ihe na-eme.
- ʔiyyá mewānid didì lewé?
- Ọ bụghị onye ọbịa m?[12]
Mmekọahụ na-adịghị mma n'oge gara aga
[dezie | dezie ebe o si]Ụdị copula a na-abịa n'ihu predicate na Lishanid Noshan ọtụtụ mgbe. A na-etinye isi ihe na-emetụta ma ọ bụ na ahịrịokwu ma ọ bụ la, onye na-emegide Lishanid Noshan. A na-ahụ aha ndị a ma ama tupu ma ọ bụ mgbe copula gasịrị.
- Ala-wela mga-làxxa.
- Ọ bụghị ebe a.[12]
Akụkụ ajụjụ
[dezie | dezie ebe o si]A na-eji okwu ndị a na-ajụkarị ajụjụ eme ihe dị iche na nkebi ahịrịokwu ndị na-abụghị ajụjụ eme ihe site na olu olu. Ụdị okwu ndị a na-ajụkarị ee-mba nwere usoro olu olu nke na-ebili n'olu olu ebe isi okwu dị; ọ dịghị ụda olu ọ bụla na-ada ada n'olu olu nke na-abịa mgbe akụkụ ebe isi okwu dị.
- gbát xa-čày?
- Ị chọrọ tii?
- lā la-ġzèlox mallá?
- Ị ahụbeghị mullah?[13]
Ụfọdụ ngwaa na Lishanid Noshan na-egosi nkwekọrịta ha na preposition b-.
- badéniwa bi-xlulá
- Ha malitere agbamakwụkwọ ahụ.
- tqèle-bbeu
- Ọ rịọrọ ya arịrịọ.[14]
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]- Mkpụrụ akwụkwọ Aramaic
- Asụsụ Aramaic
- Asụsụ ndị Juu
- Assyrian Neo-Aramaic
- Asụsụ Syriac
- Asụsụ Syriac na Aramaic
Edensibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Did you know Inter-Zab Jewish Neo-Aramaic is severely endangered? (en). Endangered Languages. Retrieved on 20 April 2021.
- ↑ Khan (1999). "The Neo-Aramaic Dialect Spoken by Jews from the Region of Arbel (Iraqi Kurdistan)". Bulletin of the School of Oriental and African Studies, University of London 62 (2): 213–255. DOI:10.1017/s0041977x00016682.
- ↑ Kim (2008). "'Stammbaum' or Continuum? The Subgrouping of Modern Aramaic Dialects Reconsidered". Journal of the American Oriental Society 128 (3): 505–531.