Gaa na ọdịnaya

Mabel Dove Danquah

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Mabel Dove Danquah
Born
Mabel Ellen Dove

Accra, Gold Coast (now Ghana)
Other namesMarjorie Mensah; Dama Dumas; Ebun Alakija; Akosua Dzatsui
OccupationJournalist, politician and writer
Notable workThe Adventures of the Black Girl in her Search for Mr Shaw (1934);
Selected Writings of a Pioneer West African Feminist (2004)
SpouseJ. B. Danquah (m, 1933; div. mid-1940s)
RelativesFrancis "Frans" Dove (father)
Evelyn Dove (sister)
Frank Dove (brother)

Mabel Dove Danquah (1905[1] - 1984) bụ onye amuru Gold Coast (Ugbu a: Ghana) onye nta akụkọ, onye ndọrọndọrọ ọchịchị, [2] na onye edemede okike, otu n'ime ụmụ nwanyị mbụ na West Africa na-arụ ọrụ na ngalaba ndị a.[3] Dị ka Francis Elsbend Kofigah si kwuo n'ihe gbasara ndị ọsụ ụzọ akwụkwọ akụkọ Ghana, "tupu apụta nke ndị siri ike na-agụ akwụkwọ nke nwanyị dị ka Efua Sutherland na Ama Ata Aidoo, e nwere Mabel Dove Danquah, nwanyị na-ekpo ọkụ na-ekpo ọkụ."[4] O ji pseudonyms dị iche iche na-ede akwụkwọ na akwụkwọ akụkọ 190 nke Times. West Africa; "Dama Dumas" na African Morning Post; "Ebun Alakija" na Nigerian Daily Times; na "Akosua Dzatsui" na akụkọ mgbede Accra.[3] Ịbanye na ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'afọ 1950 tupu Ghana enwee nnwere onwe, ọ ghọrọ nwanyị mbụ a họpụtara ịbụ onye otu n'ime ọgbakọ omebe iwu Africa ọ bụla.[5] O kere mmata na mkpa ọ dị ịchị onwe ya site n'ọrụ ya. [1]

Agụmakwụkwọ na afọ ndị mbụ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Mabel Ellen Dove na Accra na Eva Buckman, onye ọchụnta ego na Osu, na (Francis) Frans Dove (1869-1949), Sierra Leone's Role in the Development of Ghana, 1820 – 1930&quot;},&quot;first&quot;:{&quot;wt&quot;:&quot;K. A. B.&quot;},&quot;last&quot;:{&quot;wt&quot;:&quot;Jones-Quartey&quot;},&quot;journal&quot;:{&quot;wt&quot;:&quot;Sierra Leone Studies&quot;},&quot;series&quot;:{&quot;wt&quot;:&quot;New Series&quot;},&quot;number&quot;:{&quot;wt&quot;:&quot;11&quot;},&quot;date&quot;:{&quot;wt&quot;:&quot;December 1958&quot;},&quot;via&quot;:{&quot;wt&quot;:&quot;natinpasadvantage.com&quot;}},&quot;i&quot;:0}}]}\" data-ve-no-generated-contents=\"true\" id=\"mwAV0\">&nbsp;</span><cite about=\"#mwt41\" class=\"citation journal cs1\" id=\"CITEREFJones-Quartey1958\" data-ve-ignore=\"true\">Jones-Quartey, K. A. B. (December 1958). <a class=\"external text\" href=\"https://www.natinpasadvantage.com/Sierra_Leone_History/Sierra_Leones_Role_in_the_Development_of_Ghana-part-1.html\" id=\"mwAV4\" rel=\"mw:ExtLink nofollow\">\"Sierra Leone's Role in the Development of Ghana, 1820 – 1930\"</a>. <i id=\"mwAV8\">Sierra Leone Studies</i>. New Series (11) <span id=\"mwAWA\" typeof=\"mw:Entity\">–</span> via natinpasadvantage.com.</cite>"}}" id="cite_ref-7" rel="dc:references" typeof="mw:Extension/ref">[./Mabel_Dove_Danquah#cite_note-7 [1]] onye ọka iwu si Sierra Leone bụ onye isi oche mbụ nke Gold Coast Bar. Ya na ụmụnne ya nwanyị, a kpọgara Mabel mgbe ọ dị afọ isii na Annie Walsh Memorial School na Freetown, Sierra Leone. Mgbe ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ na Freetown, o guzobere klọb cricket. Mabel gara n'ihu na agụmakwụkwọ na England na Anglican Convent na Bury St. Edmunds na St. Michael's College, Hurstpierpoint, ebe ọ gara akwụkwọ odeakwụkwọ, megide ọchịchọ nna ya. [2][3] E zigara ya na Freetown, mgbe ọ nọ ebe ahụ, o nyere aka guzobe klọb cricket ụmụ nwanyị, sonyere na ndị na-eme ihe nkiri n'ógbè ahụ ma gụọ ọtụtụ ihe, tupu ọ laghachi na Gold Coast mgbe ọ dị afọ 21. [4] Ọ chọtara ọrụ dị ka onye na-ede akwụkwọ mkpirikpi na Elder Dempster ruo afọ asatọ, wee nyefee ya na G. B. Olivant, tupu ọ gaa rụọ ọrụ dị ka Onye njikwa na ụlọ ọrụ azụmaahịa nke A. G. Leventis.[2]

Ọ malitere ide maka The Times of West Africa, akwụkwọ akụkọ mbụ kwa ụbọchị nke Ghana, nke Dr J. B. Danquah guzobere ma nwee ma kwado ikike mmadụ dị mkpa mgbe ọ na-akatọ ọchịchị mba ọzọ. Site na kọlụm "Ladies Corner [later Women's] by Marjorie Mensah" (1931-34), edemede ya mere ka ọ bụrụ onye a ma ama n'ihu ọha: "ọ gbara ụmụ nwanyị ume ka ha kwụsị ọdịdị, nweta mkpali site n'aka ndị suffragists, katọọ imperialism, na ịlụ ọgụ maka ikike ha. Ọ nwetakwara mmasị nke onye nwe akwụkwọ akụkọ ahụ, onye ọ mechara lụọ na 1933. N'afọ 1939, o kwuru okwu na redio iji kwado mbọ agha ahụ.

Mgbe The Times of West Africa kwụsịrị ịrụ ọrụ, ọ gara n'ihu dee maka African Morning Post (1935-40), Nigerian Daily Times (1936-37), Accra Evening News (1950-1960s) na Daily Graphic (1952). Mgbe ọ malitere ịbụ onye nchịkọta akụkọ nke Accra Evening News - akwụkwọ akụkọ nke Convention People's Party (CPP), nke e guzobere na 1948 - ọ bụ nwanyị nke abụọ na-edezi akwụkwọ akụkọ na Ghana. Ọ bụ ezie na nhọpụta ahụ kwụsịrị mgbe ọnwa ise gasịrị n'ihi enweghị nkwekọrịta ya na onye isi CPP Kwame Nkrumah banyere usoro nchịkọta akụkọ, ọ nọgidere na-eguzosi ike n'ihe nye Nkrumah na pati ahụ.

ndọrọ ndọrọ ọchịchị

[dezie | dezie ebe o si]

Ihe odide na-emepụta ihe

[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bụ onye edemede nwere ọgụgụ isi n'ime afọ iri anọ - nchịkọta akụkọ dị mkpirikpi nke o bipụtara gụnyere The Happenings of the Night (1931), Adventures of the Black Girl in her Search for Mr Shaw (1934), Anticipation (1947), The Torn Veil (1947), Payment (1947), Invisible Scar (1966) bụ ọrụ (1966 nke ngafe) na ọrụ ya (1966) kpuchiri ìsì ya na 1972.[1] A na-edekọ ọrụ ya na nchịkọta gụnyere Langston Hughes' An African Treasury: Akụkọ, Essays, Akụkọ, uri (1960), na Margaret Busby's Daughters of Africa (1992).[2] Otu nchịkọta ọrụ ya, Selected Writings of a Pioneer West African Feminist (nke Stephanie Newell na Audrey Gadzekpo deziri), ka ebipụtara na 2004

Ndụ onwe onye

[dezie | dezie ebe o si]

Na Septemba 1933, [1] Dove lụrụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ọkọ akụkọ ihe mere eme J. B. Danquah wee mụọ nwa nwoke, Vladimir.[2] Agbanyeghị, alụm di na nwunye ahụ "adinaghị ogologo oge Danquah n'oge 1934-36 mgbe ọ nọ na England dị ka odeakwụkwọ nke ndị nnọchiteanya Gold Coast" na di na nwunye ahụ gbara alụkwaghịm n'etiti 1940s..

Akwụkwọ ndị a họọrọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • Ihe Ndị Na-eme n'abalị (1931)
  • The Adventures of the Black Girl in her Search for Mr Shaw (1934)
  • Ịtụ anya (1947)
  • Ihe Na-eme ka A Na-eme Ka A Na-ebi Na-eme Ihe Na-ebibi Ihe (1947)
  • Ụgwọ a kwụrụ ụgwọ (1947)
  • Ihe a na-adịghị ahụ anya (1966)
  • Ihe akaebe nke Mmasị (1969)
  • Ihe odide ahọpụtara nke onye ọsụ ụzọ West African Feminist (nke Stephanie Newell na Audrey Gadzekpo dezigharịrị). [Ihe e dere n'ala ala peeji] . 

Ihe Nketa

[dezie | dezie ebe o si]

Dove's satire nke George Bernard Shaw's The Adventures of the Black Girl in Her Search for God (1932), nke ọ kpọrọ The Adventures of the Black Girl na Ọchọ Mr Shaw, gụnyere na ihe ngosi 2015–16 nke British Library West Africa: Okwu, Symbol, Song.

Ịgụ ihe ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • LaRay Denzer, "Gender & Decolonization: A Study of Three Women in West African Public Life", na Andrea Cornwall, Readings in Gender in Africa, International African Institute na njikọ ya na James Currey/Indiana University Press, 2005, peeji nke 217-224. 
  • Audrey Gadzekpo, "The Hidden History of Gender in Ghanaian Print Culture", na Oyeronke Oyewumi (ed.), African Gender Studies: A Reader, New York: Palgrave Macmillan, 2005, peeji nke 279-296. 
  • K. A. B. Jones-Quartey, Profiles - First Lady of Pen and Parliament - A Portrait (1975)
  • Stephanie Newell, "White cargoes/black cargoes on the West Coast of Africa: Mabel Dove's A Woman in Jade", Literary Culture in Colonial Ghana: "How to Play the Game of Life", Manchester University Press, 2002, pp. 119-134. 
  • Naana J. Opoku-Agyeman, "Recovering Lost Voices: The Short Stories of Mabel Dove-Danquah", na Stephanie Newell (ed.), Writing African Women: Gender, Popular Culture and Literature in West Africa, London: Zed Books, 1997, pp. 74-75. 

Edemsibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 7 women who played a role in Ghana's Independence struggle. Business Insider (4 August 2020). Retrieved on 28 August 2021.
  2. 1 2 Denzer, "Gender & Decolonization" (2005), p. 218.
  3. Mabel Dove-Danquah was an exceptional lady (en-US). News Ghana (17 October 2015). Retrieved on 9 April 2020.
  4. Mabel Dove-Danquah: A Trailblazing Author, Feminist, Politician, Activist & Journalist (en). www.ghanaweb.com (17 October 2015). Retrieved on 2 March 2019.