Maite Nkoana-Mashabane
Maite Emily Nkoana-Mashabane (amụrụ 30 Septemba 1963), [1] nke a na-akpọbu Maite Mohale, bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị South Africa onye jere ozi dị ka onye minista na-ahụ maka ụmụ nwanyị, ndị ntorobịa na ndị nwere nkwarụ. Ọ bụ onye minista na-ahụ maka mmepe ime obodo na mgbanwe ala site na 2018 ruo 2019, ma bụrụkwa onye minista na-ahụ maka mmekọrịta mba ụwa na mmekorita site na 2009 ruo 2018. Nkoana-Mashabane bụkwa onye bụbu onye otu National Executive Committee of the African National Congress (ANC).
Akụkọ ndụ
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Nkoana-Mashabane na Magoebaskloof wee zụlite ya na Ga-Makanye, Limpopo. N'ime 1980s, ọ bụ onye na-arụsi ọrụ ike na United Democratic Front wee jee ozi na nhazi dị iche iche nke Mass Democratic Movement na African National Congress' (ANC) n'okpuruala ụlọ..[1]
Mgbe a machibidoro ANC iwu na 1990, ọ rụrụ ọrụ na pati ahụ n'ụdị dị iche iche, gụnyere ANC Women's League (ANCWL) ma sonye na ịmaliteghachi ANCWL na mba ahụ. A họpụtara Nkoana-Mashabane dị ka Kọmishọna Ukwu South Africa na India na Malaysia. [2][3]
Ọ rụrụ ọrụ dị ka Onye isi oche nke ANCWL na Limpopo na dịka onye otu National Working Committee (NWC) nke nzukọ ahụ site na 1992 ruo 1995.[4]
Mgbe ọ laghachiri South Africa, Nkoana-Mashabane ghọrọ Gọọmentị Obodo na Onye Nlekọta Ụlọ nke Limpopo. [5]
N'ọnwa Disemba afọ 2012, a họpụtara Nkoana-Mashabane ọzọ dị ka onye otu National Executive Committee nke pati na-achị achị na 53rd National Conference nke pati ahụ, nke emere na Mangaung, Free State Province. Nhọrọ mbụ ya na NEC bụ na Nzukọ Mba nke Disemba 2007, nke emere n'obodo Polokwane.[6][7]
Onye isi ala Jacob Zuma họpụtara Nkoana-Mashabane dị ka Minista nke Mmekọrịta na Imekọ Ihe Mba Nile na 9 Mee 2009. Zuma mechara gbaghara aro na nke a bụ nhọpụta a na-adịghị ahụkebe n'ihi enweghị ahụmịhe iwu mba ọzọ nke Nkoana-Mashabane, na-ekwu na "ANC maara ike nke onye ibe a" ma na-ekwu maka na ọ bụ onye otu Kọmitii Nchịkwa Mba ANC.
N'oge Nkoana-Mashabane nọ n'ọkwa Minista na-ahụ maka mmekọrịta mba ụwa na imekọ ihe ọnụ, South Africa ghọrọ onye otu nke otu akụ na ụba na-apụta n'okpuru ọkọlọtọ BRICS (Brazil, Russia, India, China, South Africa). Nkoana-Mashabane bụ onye isi oche nke 2011 United Nations Climate Change Conference nke emere na Durban site na 28 Nọvemba ruo 11 Disemba 2011. [8]
A ṅụrụ ya iyi maka oge nke abụọ dị ka Minista nke Mmekọrịta na Imekọ ihe ọnụ na 26 Mee 2014. Ọ bụ onye otu ANC NEC na NWC ugbu a. N'afọ 2015, a họpụtara Ms Nkoana-Mashabane dị ka Treasurer General nke ANCWL . [1]
N'ọnwa Febụwarị afọ 2018, a kpọgara ya na Ngalaba Mmepe Ime Obodo na Mgbanwe Ala, Lindiwe Sisulu mechara jupụta n'ọkwa ya.
Nkoana-Mashabane ghọrọ onye a na-akpọ ihere mgbe a gbara ya ajụjụ ọnụ na Al-Jazeera (nke e mere na 1996) ebe ọ zara ajụjụ gbasara ọnọdụ South Africa site n'ịkọwapụta ụzọ o si, n'oge ọ bụ nwata, buru ihe mkpuchi mmiri n'isi ya ma mesịa nwee oghere n'isi. [9] Ọ nọgidekwara na-abụ onye na-akwado ma na-agbachitere onye isi ala Jacob Zuma n'agbanyeghị na ọ kwadoghị iwu, ọtụtụ ebubo nrụrụ aka ya, na ebubo ndina n'ike ya, ọkachasị n'agbanyeghị mgbanwe ndị ọchịchị ya na-adịghị mma nke mere ka akụ na ụba South Africa tụfuo R5 ijeri n'otu abalị.
Na Mee 2019, Onye isi ala Cyril Ramaphosa họpụtara Nkoana-Mashabane dị ka Minista nke ụmụ nwanyị, ndị ntorobịa na ndị nwere nkwarụ, na-anọchi Bathabile Dlamini.
Nkoana-Mashabane guzoro n'enweghị ihe ịga nke ọma maka nhọpụta ọzọ na ANC NEC na Nzukọ Mba nke 55 nke pati ahụ na Disemba 2022.[10] E wepụrụ ya dị ka onye minista na mgbanwe nke ụlọ ọrụ na 6 Machị 2023. [11] Kama ịghọ onye na-anọ n'azụ, Nkoana-Mashabane họọrọ ịhapụ oche ya na National Assembly na 15 Machị 2023.[12]
Ndụ onwe onye
[dezie | dezie ebe o si]Di mbụ Nkoana-Mashabane bụ Frans Mohale, onye ọchụnta ego si Limpopo. Ha nwere ụmụ anọ.[13]
Di ya nke abụọ bụ Norman Mashabane, onye e chetara n'ọkwa ya dị ka onye nnọchi anya South Africa na Indonesia mgbe e boro ya ebubo iyi egwu mmekọahụ. E mechara mara ya ikpe na ebubo ndị ahụ n'ụlọ ikpe dị elu nke Pretoria, wee hapụ ọrụ ya dị ka onye ndụmọdụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị.[1] Ọ nwụrụ n'ihe mberede ụgbọ ala na mpụga isi obodo Polokwane n'afọ 2007.
Nrụrụ aka
[dezie | dezie ebe o si]Dị ka Minista Mmekọrịta Mba Nile na Njikọta, Nkoana-Mashabane wetara mmefu nke R235 000 maka otu ụgbọ elu si Norway gaa Bulgaria. N'ọdụ ụgbọ elu Oslo, n'ịjụ ka enyocha akpa ya na-efunarị ụgbọ elu azụmahịa ya, Nkoana-Mashabane siri ọnwụ na ọ ga-akwụ ụgwọ ụgbọ elu nkeonwe..[14]
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]- Ngalaba Na-ahụ Maka Ihe Ndị Na-eme ná Mba Ọzọ (South Africa)
- Mmekọrịta mba ọzọ nke South Africa
- Ndepụta nke ndị minista mba ọzọ na 2017
- Ndepụta nke ndị minista mba ọzọ ugbu a
Edemsibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ 1.0 1.1 Profile: Ms Maite Nkoana-Mashabane, Minister. dirco.gov.za.
- ↑ Profile: Ms Maite Nkoana-Mashabane, Minister. dirco.gov.za. Retrieved on 2017-11-15.
- ↑ "Reporter apologises to minister", News24. Retrieved on 2017-11-15.
- ↑ *** ANC Parliamentary Caucus ****. caucus.anc.org.za. Archived from the original on 2017-11-15. Retrieved on 2017-11-15.
- ↑ Profiles New Cabinet Ministers | PMG (en). pmg.org.za. Retrieved on 2017-11-15.
- ↑ Wolmarans. "Shake-up in ANC national executive", Mail & Guardian. Retrieved on 2017-11-15. (in en)
- ↑ 52nd National Conference: National Executive Committee as elected | African National Congress (en). anc.org.za. Archived from the original on 13 June 2018. Retrieved on 2017-11-15.
- ↑ Black (11 December 2011). UN climate talks end with late deal. BBC.
- ↑ Spector (7 July 2016). How the Maite Have Fallen: Whatever happened to informed, worldwise foreign ministers?. Daily Maverick. Retrieved on 20 August 2018.
- ↑ Cabinet reshuffle imminent after more than a dozen ministers, deputies fail to make NEC cut (en-ZA). TimesLIVE. Retrieved on 2023-03-16.
- ↑ Makhafola (2023-03-07). Lindiwe Sisulu loses Cabinet seat after nearly 30 years in Parliament (en). The Citizen. Retrieved on 2023-03-16.
- ↑ Ex-minister Maite Nkoana-Mashabane resigns as MP after cabinet reshuffle (en-ZA). TimesLIVE. Retrieved on 2023-03-16.
- ↑ He gave his life for his people (en-ZA). Sowetan (20 September 2010). Retrieved on 2023-05-11.
- ↑ Leon (2013). Accidental Ambassador, 1st (in English), Johannesburg: Picador Africa, 243. ISBN 9781770102415.