Manasology
Manas Studies (Kyrgyz. Манас таануу)bụ usoro nyocha dị iche n'ime ọmụmụ ihe Kyrgyz, nke na-eleba anya na ọmụmụ sayensị nke Kyrgyz Manas epic. A na-akpọ ndị nnọchiteanya mpaghara sayensị a ndị ọkà mmụta Manas Studies.
Oge mmepe
[dezie | dezie ebe o si]Nnyocha sayensị nke epic malitere na ọkara nke abụọ nke narị afọ nke 19 site na Ch. Valikhanov na V. Radlov. Valikhanov dekọrọ otu n'ime ihe omume ("Pominki po Kyokyotoyu") na 1856 ma sụgharịa ya n'otu akụkụ gaa na Russian. Ihe odide ndị Radlov bipụtara na 1885 na St. Petersburg (n'asụsụ Kyrgyz na German) nwere ahịrị 12,454 (gụnyere ahịrị 9449 gbasara "Manas").[1] A na-eme ihe ndekọ zuru ezu nke ederede nke trilogy "Manas" kemgbe 1920, Otú ọ dị, na-edozi nsụgharị site manaschi, ma ọbụghị na mbipụta ha zuru ezu ka agwụla.
Onye edemede Kazakh M.O. Auezov dere ọrụ mbụ mgbe ọrụ Chokan Valikhanov gasịrị, akwụkwọ edemede na "Manas" epic nke Kyrgyz, site n'ịmepụta nsụgharị n'efu nke ederede ya. E guzobere ihe ncheta maka ndị nchọpụta Kazakh abụọ ahụ n'obodo Bishkek. N'etiti Ndị ọkà mmụta sayensị Russia mụrụ epic bụ V. Radlov (onye dere nsụgharị mbụ nke Russian nke iberibe nke epic), P. Falev (onye dere ọmụmụ Soviet mbụ na "Manas" - isiokwu "Olee otu esi ewu epic Kara-Kyghiz") na S. Malov.
Nzukọ sayensị All-Union nke 1952 na Frunze bịara na nkwubi okwu na epic "bụ ndị mmadụ na ntọala ya".[1]
N'etiti ndị nsụgharị nke epic n'asụsụ Russian bụ S. Lipkin, L. Penkovsky, M. Tarlovskiy na ndị ọzọ. Nsụgharị Russian kachasị ukwuu (prosaic) dị na mpịakọta 4 ruo ugbu a site na A.S. Mirbadaleva na N. V. Kydaish-Pokrovskaya maka mbipụta asụsụ abụọ na usoro "Epic of the Peoples of the USSR" (1984-1995), na-ekpuchi ihe dị ka puku ahịrị 50 (dị ka S.Orozbakov si kwuo).
Onye mbụ kpara "Manas" epic n'Asụsụ Russian na nsụgharị nke E. Polivanov, L. Penkovsky, M. Tarlevsky na S. Lipkin, bụ onye na-ese ihe nke Kyrgyzstan Valery Rovinsky.
Ụdị nke epic nke mkpirisi dị n'asụsụ Kazakh (Mpịakọta 4 na ngosi M. Auezov, gụnyere akụkụ 2 gbasara Manas na akụkụ nke Semetey na Seytek) na n'asụsụ Uzbek (onye na-ede uri Mirtemir); a tụgharịrị akụkụ dị iche iche gaa na German, Hungarian, Bekee na asụsụ ndị ọzọ.
Ụlọ ọrụ sayensị
[dezie | dezie ebe o si]Isi ụlọ ọrụ nke ọmụmụ Manas bụ National Center for Manas Studies and Art Culture nke National Academy of Sciences nke Kyrgyz Republic (onye nduzi - Akmataliev, Abdyldazhan Amanturovich).
Edensibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Karalayev (1984). Manas II.