Margaret Thatcher
| Ụdịekere | nwanyị |
|---|---|
| Mba o sị | Obodoézè Nà Ofú, United Kingdom of Great Britain and Ireland |
| Aha n'asụsụ obodo | Margaret Thatcher |
| Aha ọmụmụ | Margaret Hilda Roberts |
| Aha enyere | Margaret, Hilda |
| Aha ezinụlọ ya | Roberts, Thatcher |
| Aha ọma | baron |
| Ụbọchị ọmụmụ ya | 13 Ọktoba 1925 |
| Ebe ọmụmụ | Grantham |
| Ụbọchị ọnwụ ya | 8 Eprel 2013 |
| Ebe ọ nwụrụ | The Ritz London |
| Ụdị ọnwụ | eke na-akpata |
| Ihe kpatara ọnwụ | ọrịa strok |
| Date of burial or cremation | 17 Eprel 2013 |
| Ebe olili | Royal Hospital Chelsea |
| Ńnà | Alfred Roberts |
| Ńné | Beatrice Ethel Stephenson |
| Dị/nwunye | Denis Thatcher |
| Nwa | Mark Thatcher, Carol Thatcher |
| Asụsụ obodo | British English |
| Asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | English |
| Asụsụ ọ na-ede | British English |
| Ụdị ọrụ ya | Pọlitiks, chemistry |
| Ebe agụmakwụkwọ | City Law School, Kesteven and Grantham Girls' School, Somerville College |
| Prefix nsọpụrụ | The Right Honourable |
| Ebe ọrụ | London |
| Mmeko | The Open University |
| Onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị | Conservative Party |
| Agbụrụ | White British |
| Okpukpere chi/echiche ụwa | Methodism, Anglicanism |
| Ọnọdụ ahụike | dementia, bladder cancer |
| Esemokwu | Falklands War |
| Archive na | Churchill Archives Centre, Margaret Thatcher Foundation |
| Onye òtù nke | The Royal Society, Privy Council of the United Kingdom, Carlton Club, Pilgrims Society |
| Ndọrọ ndọrọ ọchịchị alignment | right-wing |
| Ihe omume dị ịrịba ama | ọnwụ, assassination attempt |
| Webụsaịtị | http://margaretthatcher.org |
| Kọwara na URL | https://www.gov.uk/government/history/past-prime-ministers/margaret-thatcher |
| Gosiputara ya | Conservative Party Conference, Brighton 1982, Margaret Thatcher, Margaret Thatcher |
| Bibliography | bibliography of Margaret Thatcher |
Margaret Hilda Thatcher, Baroness Thatcher (amụrụ Roberts ; 13 Ọktoba 1925 – 8 Eprel 2013), bụ nwanyị mba Britain nke jere ozi dịka Praịm Minista nke United Kingdom site na 1979 ruo 1990 na Onye Ndú nke Conservative Party site na 1975 ruo 1990. Ọ bụ praịm minista Britain kachasị ogologo oge n'ime narị afọ nke 20th century, ọ bụkwa nwanyị mbụ nọ n'ọkwa ahụ. Dịka praịm minista, o tinyere iwu ndị a maara dịka Thatcherism n'ọrụ. Otu onye nta akụkọ Soviet kpọrọ ya " Ezigbo Nwanyị (Iron Lady) ," aha otutu nke jikọtara ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ụdị nduzi ya na-enweghị nkwekọrịta.[1]
Akụkọ ndụ ya
[dezie | dezie ebe o si]Thatcher gụrụ kemistri na Somerville College, Oxford, wee rụọ ọrụ nwa oge dị ka onye nyocha chemist tupu ọ ghọọ onye ọka iwu. A họpụtara ya onye otu nzuko omeiwu na 1959. Edward Heath họpụtara ya odeakwụkwọ steeti maka agụmakwụkwọ na sayensị na ọchịchị 1970–1974 ya.[2][3][4]
N'afọ 1975, ọ meriri Heath na ntuli aka onye isi Conservative Party ka ọ bụrụ onye ndu nke mmegide, nwanyị mbụ ga-edu otu nnukwu ndọrọ ọchịchị na UK.[5]
N'ịbụ onye praịm minista mgbe o meriri ntuli aka izugbe nke 1979, Thatcher webatara usoro iwu akụ na ụba nke e bu n'obi gbanwee oke onu oriri na mgba Britain na ọbịbịa nke nlaazu na-abịa. Nkà ihe ọmụma ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya na amụma akụ na ụba ya kwusiri ike na nnwere onwe dị ukwuu nke mmadụ n'otu n'otu, iweghachite ụlọ ọrụ nke obodo, na ibelata ike na mmetụta nke otu ndị ọrụ.[1][6]
Agbanyeghị, ewu ewu ya n'afọ ndị mbụ ọ nọ n'ọkwa dara ada n'etiti nlaazu na enweghị ọrụ na-arị elu. Mmeri na Agha Falklands na 1982, na akụ na ụba na-agbake wetara nkwado nkwado, butere na nhọpụta ya n'ala ọzọ na 1983. Ọ lanarịrị mgbalị e gburu na bọmbụ 1984. Na 1986, Thatcher lekwasịrị anya nbibi nke ahịa ego UK, na-eduga na mmụba akụ na ụba, n'ihe a bịara mara dị ka Big Bang.[7]
A họpụtara Thatcher ọzọ maka oge nke atọ site na ndakpọ ala ọzọ na 1987.[8] Agbanyeghị, ọ gbara arụkwaghịm dị ka praịm minista na 1990, mgbe a malitere ịma aka n'ịchịisi ya, John Major, onye ọchịchị ya nọchiri ya.[9][10]
Na 2013, ọ nwụrụ n'ihi ọrịa strok na Ritz Hotel, London, mgbe ọ dị afọ 87.[11]
Onye nwere mmasị na ndọrọ ndọrọ ọchịchị Britain, Thatcher ka a na-ele ya anya nke ọma na ọkwa akụkọ ihe mere eme na echiche ọha.[12][13]
Ntụaka
[dezie | dezie ebe o si]- 1 2 Eisner, Jane (7 June 1987). "The most powerful woman in the world". The Philadelphia Inquirer Magazine. p. 1. ASIN B006RKBPBK.
- ↑ (1992) The International Who's Who of Women, 1st, Europa Publications Limited. Retrieved on 22 March 2026.
- ↑ School aims. Kesteven and Grantham Girls' School.
- ↑ Moore, Charles. "Golly: now we know what's truly offensive", The Telegraph, 5 February 2009.
- ↑ Press Conference after winning Conservative leadership (Grand Committee Room). Margaret Thatcher Foundation (11 February 1975).
- ↑ "29 January 1985: Thatcher snubbed by Oxford dons", On This Day 1950–2005.
- ↑ "12 October 1984: Tory Cabinet in Brighton bomb blast", On This Day 1950–2005.
- ↑ "5 December 1989: Thatcher beats off leadership rival", On This Day 1950–2005.
- ↑ "22 November 1990: Thatcher quits as prime minister", On This Day 1950–2005.
- ↑ Kettle, Martin. "Pollsters taxed", The Guardian, 4 April 2005.
- ↑ Swinford, Steven. "Margaret Thatcher: final moments in hotel without her family by her bedside", The Telegraph, 8 April 2013.
- ↑ Young, Hugo (n.d.). "Margaret Thatcher profile". Encyclopædia Britannica. Archived from the original on 31 October 2011. Retrieved 30 October 2008.
- ↑ Bootle, Roger. "Margaret Thatcher: the economic achievements and legacy of Thatcherism", The Telegraph, 8 April 2013.
Akwụkwọ ọgụgụ
[dezie | dezie ebe o si]- Aitken, Jonathan (2013). Margaret Thatcher: Power and Personality. A & C Black. ISBN 978-1-4088-3186-1.
- Anwar, Muhammad (2001). "The participation of ethnic minorities in British politics". Journal of Ethnic and Migration Studies 27 (3): 533–549. DOI:10.1080/136918301200266220.
- Campbell, John (2011a). Margaret Thatcher: The Iron Lady. Random House. ISBN 978-1-4464-2008-9.