Maria Ressa
Maria Ressa
| |
|---|---|
Ressa na 2025
| |
| A mụrụ ya | Maria Angelita Delfin Aycardo October 2, 1963 (afọ 61) Manila, Philippines |
| Ụmụ amaala |
|
| Mmụta |
|
| Ọrụ |
|
| A maara ya maka | Onye guzobere Rappler |
Maria Angelita Ressa ( ; amuru Maria Angelita Delfin Aycardo na Ọktọba 2, 1963) bụ onye Filipino na onye odeakụkọ America. Ọ bụ onye nchoputa na onye isi oche nke Rappler.[1] Ọ nọrọ na mbụ ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ iri abụọ na-arụ ọrụ dị ka onye na-eduzi nyocha nyocha na Ndịda Ebe Ọwụwa Anyanwụ Eshia maka CNN.[2] Ọ bụ Prọfesọ nke Omume Ọkachamara na Schoollọ Akwụkwọ nke International na Ọha na Ọha na Mahadum Columbia ma bụrụkwa onye ama ama na Columbia's ọhụrụ Institute of Global Politics kemgbe ọdịda nke 2023.
A mụrụ Ressa na Manila ma zụlite ya na Toms River, New Jersey. A gụnyere ya na Time's Person of the Year 2018 nke gosipụtara nchịkọta nke ndị nta akụkọ si gburugburu ụwa na-alụ ọgụ megide Akụkọ ụgha. Na Febụwarị 13, 2019, ndị ọchịchị Philippines jidere ya maka cyberlibel n'ihi ebubo na Rappler bipụtara akụkọ ụgha gbasara onye ọchụnta ego Wilfredo Keng. Na June 15, 2020, ụlọ ikpe dị na Manila chọpụtara na ikpe mara ya maka cyberlibel [1] n'okpuru iwu Anti-Cybercrime na-ese okwu, [2] [3] ihe ndị otu na-ahụ maka Ihe ndị ruuru mmadụ na ndị nta akụkọ katọrọ dị ka mwakpo megide nnwere onwe mgbasa ozi.[4][5][6][7] Dị ka onye nkatọ a ma ama nke onye isi ala Philippine Rodrigo Duterte n'oge ahụ, ọtụtụ ndị mmegide na mba ụwa hụrụ njide ya na ikpe ya dị ka omume ndọrọ ndọrọ ọchịchị.Ressa bụ otu n'ime ndị isi 25 na-eduga na Ozi na Democracy Commission nke ndị Reporters Without Borders malitere.Enyere ya ihe nrite Nobel Peace Prize 2021 yana Dmitry Muratov maka "mgbalị ha ichekwa nnwere onwe ikwu okwu, nke bụ ihe ndabere maka ọchịchị onye kwuo uche ya na udo na-adịgide adịgide.. [8][9][10]
Ndụ mbido
[dezie | dezie ebe o si]A mụrụ Ressa na Manila n'ọnwa Ọktoba afọ 1963.[11] Nna Ressa bụ Phil Sunico Aycardo, onye China-Filipino, nwụrụ mgbe ọ dị otu afọ. Ọ tolitere na-ekwu naanị Tagalog ma gụọ akwụkwọ na St. Scholastica's College na Manila. Nne ya, Hermelina, kwagara na United States, na-ahapụ Ressa na nwanne ya nwanyị na ezinụlọ nna ha, mana ọ ga-eleta ụmụ ya abụọ ugboro ugboro.[12] N'ikpeazụ, nne ya lụrụ nwoke Italian-American aha ya bụ Peter Ames Ressa wee laghachi Philippines. Ọ kpọtara ụmụ ya abụọ na New Jersey mgbe Ressa dị afọ iri. Nna nna ya kuchiri Ressa ma were aha nna ya.[13] Nne na nna ya kwagara Toms River, New Jersey, ebe ọ gara Toms River High School North, ụlọ akwụkwọ ọha na eze. Ọ bụ ezie na ọ naghị asụ Bekee mgbe ọ kwagara New Jersey, ọ gara n'ihu bụrụ onye isi oche nke klas ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya ugboro atọ na onye na-eme ihe nkiri n'egwuregwu ụlọ akwụkwọ. Ụlọ akwụkwọ ahụ kpọrọ ụlọ nzukọ ọhụrụ ya aha ya na 2021. [14][15]
Profaịlụ akwụkwọ afọ ya gụnyere nrọ ya imeri ụwa.[16][17][18] Ressa gụrụ akwụkwọ na Mahadum Princeton, ebe ọ gụsịrị akwụkwọ cum laude na Bachelor of Arts na Bekee na asambodo na ihe nkiri na ịgba egwú na 1986. [19][20][21][22] Akwụkwọ edemede ya dị peeji 77 nke akpọrọ "Sagittarius" bụ egwuregwu ihe atụ banyere ndọrọ ndọrọ ọchịchị Philippines. [23][24] E nyere ya Fulbright Fellowship iji mụọ ihe nkiri ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Mahadum nke Philippines Diliman ebe ọ kụzikwaara ọtụtụ ọmụmụ akwụkwọ akụkọ dị ka onye otu ngalaba.[25][26]
Ọrụ
[dezie | dezie ebe o si]
Ọrụ mbụ Ressa rụrụ bụ n'ọdụ gọọmentị PTV 4.[1] O meziri ụlọ ọrụ mmepụta ihe nọọrọ onwe ya Probe na 1987, ma jee ozi n'otu oge dị ka onye isi ụlọ ọrụ CNN na Manila ruo 1995. Ọ gbaziri ụlọ ọrụ CNN's Jakarta site na 1995 ruo 2005.Dị ka onye isi CNN onye nta akụkọ nyocha na Eshia, ọ bụ ọkachamara n'ịchọpụta netwọkụ ndị na-eyi ọha egwu.[1] Ọ ghọrọ onye odee na-ebi na International Center for Political Violence and Terrorism Research (ICPVTR) nke Nanyang Technological University's S. Rajaratnam School of International Studies na Singapore.[27]

Site na 2004, Ressa gara ngalaba akụkọ ABS-CBN, [1] ka ọ na-edekwa maka CNN[2] na akwụkwọ akụkọ Wall Street.[3]. Na Septemba 2010, o dere mpempe akwụkwọ maka akwụkwọ akụkọ Wall Street na-akatọ onye isi ala Benigno Aquino III maka njikwa nsogbu njide ụgbọ ala.[4] Ebipụtara ibe a izu abụọ tupu nleta ọrụ Aquino na United States. Amụma na-ejupụta na nke a, n'etiti ihe ndị ọzọ, mechara mee ka Ressa hapụ ụlọ ọrụ ahụ na 2010, mgbe o kpebiri na ọ gaghị emeghachi nkwekọrịta ya. [28][29][30]
Ressa bụ onye otu na Initiative on the Digital Economy na Massachusetts Institute of Technology ma bụrụkwa onye otu 2021 Joan Shorenstein Fellow na Shorenstein Center on Media, Politics and Public Policy na Hauser Leader na Center for Public Leadership na Harvard Kennedy School . [31] Dị ka prọfesọ nke Professional Practice na Mahadum Columbia's Institute of Global Politics, Ressa na-eduga ọrụ ndị metụtara ọgụgụ isi (AI) na ọchịchị onye kwuo uche ya.[32]
N'afọ 2023, ọ sonyeere ndị nduzi nke The Intercept.[33]
Akwụkwọ
[dezie | dezie ebe o si]Ọ bụ onye dere akwụkwọ atọ gbasara ịrị elu nke iyi ọha egwu na Ndịda Ebe Ọwụwa Anyanwụ Eshia—Mkpụrụ nke Ụjọ: Akaụntụ Akaụntụ nke Al-Qaeda's Newest Center (2003) [1] na Site na Bin Laden ruo Facebook: 10 Days of Abduction, 10 Years of Terrorism (2013).[2] na Otu esi eguzoro na onye ọchịchị aka ike (2022). [34]
Ịkụzi ihe
[dezie | dezie ebe o si]Ressa akụzierela nkuzi na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ndị nta akụkọ na Ndịda Ebe Ọwụwa Anyanwụ Eshia maka Mahadum Princeton, na mgbasa ozi mgbasa ozi maka Mahadum Philippines Diliman. [35]
Rappler
[dezie | dezie ebe o si]Ressa guzobere saịtị akụkọ n'ịntanetị Rappler na 2012 ya na ụmụ nwanyị atọ ndị ọzọ guzobere ya na obere ìgwè nke ndị nta akụkọ na ndị mmepe 12. Ọ malitere dị ka ibe Facebook aha ya bụ MovePH n'ọnwa Ọgọstụ n'afọ 2011, [36] wee ghọọ ebe nrụọrụ weebụ zuru ezu na Jenụwarị 1, 2012. [37] Ebe nrụọrụ ahụ ghọrọ otu n'ime ebe nrụọrụ weebụ mgbasa ozi mbụ na Philippines na nnukwu ụlọ ọrụ akụkọ na Philippines, na-enweta ọtụtụ onyinye mpaghara na nke mba ụwa. Ọ na-eje ozi dị ka onye isi nchịkọta akụkọ na onye isi nchịkwa nke ebe nrụọrụ weebụ akụkọ.[38]
"Ezi Nlekọta Ihe Nlekọta"
[dezie | dezie ebe o si]Na Septemba 25, 2020, Ressa sonyeere ndị otu Real Facebook Oversight Board, otu ndị na-ahụ maka nchekwa nọọrọ onwe ha hibere iji nye nkọwa ọha na eze gbasara amụma ngbanwe ọdịnaya Facebook na ọrụ na ndụ obodo.[39]
Nzukọ Nchịkwa Ịntanetị nke UN
[dezie | dezie ebe o si]Ressa so na ndị otu iri nke ndị isi a họpụtara n'ọnwa Ọgọstụ 2022 iji kwado United Nations 'Internet Governance Forum, mkparịta ụka kwa afọ na-elekwasị anya n'ịkwado nsogbu gbasara ịntanetị.[40]
Mbipụta nke Mbụ -Kansụl maka mgbasa ozi ọha na eze
[dezie | dezie ebe o si]N'Ọktoba 2022, Ressa sonyeere Council for Responsible Social Media project nke Issue One weputara iji lebara mmetụta uche na-adịghị mma nke mgbasa ozi ọha na eze, obodo, na ahụike ọha na United States nke onye bụbu onye isi oche Democratic Caucus Dick Gephardt na onye bụbu Massachusetts Lieutenant Gọvanọ Kerry Healey.[41][42]
Okwu Iwu
[dezie | dezie ebe o si]Ressa gbara Rodrigo Duterte ajụjụ ọnụ, onye isi ala nke iri na isii nke Philippines, n'afọ ndị 1980 mgbe ọ bụ onye isi obodo Davao. Ọ gbara ya ajụjụ ọnụ ọzọ n'afọ 2015 n'oge ọ na-azọ ọkwa onye isi ala, ebe ọ kwupụtara na ya gburu mmadụ atọ mgbe ọ bụ onye isi obodo.[43][44] N'okpuru ọchịchị ya, Rappler na-akatọ atumatu Duterte mgbe niile, ọkachasị atumatu ya banyere agha a na-alụ na ọgwụ ọjọọ na akụkọ ha na-egosi na ndị uwe ojii na-eme ihe ọjọọ ahụ site na nkwado Duterte. Webụsaịtị dị n'okpuru nlekọta ya dekwara banyere ebubo pro-Duterte online "troll Army" nke dị ka akụkọ ha si kwuo, na-achụpụ akụkọ akụkọ adịgboroja ma na-emegharị akụkọ banyere onye isi ala ya.[38]
N'ọnwa Julaị 2017, na Adreesị Mba ya, Duterte kwupụtara na Rappler bụ "nke ndị America nwere kpamkpam" ma si otú a mebie iwu. O kwukwara, "Ọ bụghị naanị na akụkọ Rappler bụ ụgha, ọ bụ na ọ bụ Filipino bụkwa ụgha. " N'ikpeazụ, n'ọnwa Ọgọstụ 2017, ndị Philippine Securities and Exchange Commission (SEC) malitere nyocha megide Rappler ma chọọ ka ha nyochaa akwụkwọ ya. Na Jenụwarị 2018, ọ kagbuola ikike Rappler nwere ime azụmahịa. [45] Ikpe ahụ gara n'ụlọ ikpe mkpegharị ikpe, ebe a kpọghachiri ya na SEC maka enweghị ihe ndabere.[46][47] Duterte gwara onye nta akụkọ Rappler na 2018: "Ọ bụrụ na ị na-anwa ịtụfu ihe mkpofu n'ahụ anyị, mgbe ahụ ihe kacha nta anyị nwere ike ime bụ ịkọwa - olee otu ị ga-esi dị ọcha?" Gọọmentị dị n'okpuru idu ndú ya kagburu ikikere ọrụ nke saịtị ahụ.[43]
Njide na ikpe
[dezie | dezie ebe o si]Na Jenụwarị 22, 2018, Ressa pụtara n'ihu Ụlọ Ọrụ Nnyocha Mba Philippines (NBI), iji mezuo akwụkwọ ịkpọ òkù maka mkpesa nkwutọ n'ịntanetị n'okpuru Iwu Mgbochi Cybercrime nke 2012, nke gọọmentị Rodrigo Duterte ejirila iji taa onye isi ala na ndị enyi ya ahụhụ. [48] [49] [50][51][52] E nyere Ressa akwụkwọ ozi ahụ na Jenụwarị 10, ya na onye bụbu onye nta akụkọ Rappler Reynaldo Santos, na onye ọchụnta ego Benjamin Bitanga. Onye mba Filipino-Chinese, Wilfredo Keng, tinyere akwụkwọ ahụ n'ọnwa Ọktoba n'afọ 2017 mgbe Rappler bipụtara akụkọ banyere ịgbazinye Keng ụgbọ ala egwuregwu ya na Chief Justice Renato Corona dị ka ụdị ihu ọma. [53] Ọ bụ ezie na edere akụkọ ahụ na 2012 tupu Benigno Aquino III bịanyere aka n'akwụkwọ ahụ na-eme mpụ cyberlibel n'ime iwu, Ngalaba Ikpe Ziri Ezi na-atụle ya ka ebigharịrị ya mgbe e dechara njehie ederede na 2014.[1] Na 2019, ndị ọka iwu ikike mmadụ Amal Clooney, Caoilfhionn Gallagher, na Can Yeğinsu sonyeere ndị otu iwu (nke nwere ndị ọka iwu mba ụwa na Filipino) na-agbachitere Ressa.[2] Otu Free Legal Assistance Group (FLAG), nke bụ isi ụlọ ọrụ iwu gbasara ikike mmadụ na Philippines, nke Atty na-edu. Theodore O. "Ted" Te, jikwaa otu ndị ọka iwu nke Ressa n'oge ikpe ya dị iche iche. [54][55]
N'ọnwa Nọvemba 2018, gọọmentị Philippines kwupụtara na ọ ga-ebo ụlọ ọrụ nne na nna Ressa na Rappler, Rappler Holdings Corporation, ebubo izere ịtụ ụtụ isi na enweghị ike itinye akwụkwọ ụtụ isi.[56] Ebubo ahụ metụtara itinye ego na Rappler site na Omidyar Network na 2015. [57] Ressa agọnahụla mmejọ, na mbụ na-ekwu na "e nyere" ego mba ọzọ nye ndị njikwa ya, mgbe e mesịrị na-ekwu maka itinye ego ahụ dị n'ụdị nchekwa. [58][59] Rappler wepụtara nkwupụta na-agọnahụ mmejọ ọ bụla.[60] Ngalaba na-ahụ maka ego n'ime ụlọ, mgbe nyocha nke nkọwa Ressa gasịrị, kpebiri na Rappler na-enye uru ego na-enweta ego bụ ụtụ isi. O kwubiri na Rappler zere ịkwụ ụtụ isi ruru nde 133.[59]
Na Febụwarị 13, 2019, onye ọka ikpe Rainelda Estacio-Montesa nke Ngalaba Ikpe nke Mpaghara Manila #46 nyere ikike ijide Ressa maka "ịgbọrọ n'ịntanetị" maka edemede e bipụtara na Rappler. Ndị ọrụ nke NBI mezuru akwụkwọ ikike a gbara n'okpuru ebubo ịkatọ cyber. Emefere iwu "cyber libel" ka ebipụtachara akụkọ a, yabụ ụgwọ a dabere na nka na ndozi typo nwere ike were dị ka "mbipụtaghachi".[1] Ọtụtụ n'ime ndị nta akụkọ Rappler siri na Facebook wesara njide a.[61]
N'ihi ihe mgbochi oge, Ressa enweghị ike ịkwụ ụgwọ ego ruru 60,000 ($1,150) nke mere ka e jide ya ma tụọ ya mkpọrọ n'ime ụlọ ọrụ ụlọ ọrụ NBI. E kenyere ndị ọka iwu isii, abụọ pro bono, ịrụ ọrụ na ikpe ya. [62] N'abalị iri na anọ n'ọnwa Febụwarị n'afọ 2019, mgbe onye ọka ikpe nke obodo Manila bụ Maria Teresa Abadilla, Ressa nwetara nnwere onwe site n'ịgba ụgwọ na ụlọ ọrụ ahụ bụ $1,900 . [63]
Ndị mba ụwa katọrọ njide Ressa. Dị ka Ressa bụ onye nkwuwa okwu nke Onye isi ala Rodrigo Duterte, ọtụtụ ndị lere njide ahụ dị ka ihe ndọrọ ndọrọ ọchịchị kpatara. N'ụzọ dị iche, onye nkwuchite ọnụ na-ekwuchitere Malacañang Palace gọnarịrị itinye aka na gọọmentị ọ bụla na njide a, na-ekwu na ọ bụ onye nzuzo, onye na-ekpechite ọnụ Wilfredo Keng malitere ikpe megide Ressa.[64]
Madeleine Albright, onye bụbu Odeakwụkwọ Ọchịchị nke U.S., wepụtara echiche na-ekwu na njide a “ga-abụrịrị mba niile nke onye kwuo uche ya ga-akatọ ya”.[1] N'otu aka ahụ, Òtù Na-ahụ Maka Ndị nta akụkọ nke mba Philippines kpọrọ ya "omume mkpagbu na-enweghị ihere nke gọọmenti na-emegbu mmadụ" [65]
National Press Club, otu a na-ebo ebubo na ya na ọchịchị Duterte nwere njikọ chiri anya ma nwee ogologo akụkọ ihe mere eme nke ịkatọ nzukọ Rappler, kwuru na njide ahụ abụghị iyi egwu, nakwa na ekwesighi ịlaghachi Ressa na "ebe ịchụàjà nke nnwere onwe mgbasa ozi maka martyrdom". Ọ dọkwara aka na ntị megide itinye okwu ahụ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị.[66]
Ikpe Ressa maka ebubo cyberlibel malitere na Julaị 2019. N'okwu o kwuru n'ụbọchị mbụ nke ikpe ya, Ressa kwuru, sị: "Nke a nke cyberlibel na-agbatị usoro iwu ruo mgbe ọ ga-agbaji. "[67]
A mara Ressa ikpe na June 15, 2020. [1] Na mkpebi ikpe ya, Ọkàikpe Rainelda Estacio-Montesa kwuru na Rappler "enyeghị ihe akaebe na ha gosipụtara ebubo nke mpụ dị iche iche na isiokwu ahụ a na-ese okwu... Ha bipụtara ha dị ka akụkọ na mbipụta ha n'ịntanetị n'enweghị uche ma ha bụ ụgha ma ọ bụ na ọ bụghị. " Onye ọka ikpe ahụ kwukwara okwu Nelson Mandela, na-ekwu, sị, "Ịnwere onwe abụghị nanị ịtụpụ agbụ mmadụ kama ibi ndụ n'ụzọ na-asọpụrụ ma na-akwalite nnwere onwe nke ndị ọzọ." Sheila Coronel, onye isi ụlọ ọrụ Stabile Center for Investigative Journalism na Mahadum Columbia, rụrụ ụka na ikpe ahụ bụ ihe nnọchianya nke "otu ọchịchị onye kwuo uche ya si anwụ na narị afọ nke 21." [68][69]
Ressa chere n'etiti ọnwa isii na afọ isii n'ụlọ mkpọrọ na ịkwụ ụgwọ 400,000 ($ 8,000). [70] Ressa dọrọ aka ná ntị na nkwenye ya nwere ike ibu amụma njedebe nke nnwere onwe nke ndị nta akụkọ na Philippines.[71] Onye na-ekwuchitere onye isi ala Harry Roque gwara ndị mgbasa ozi ka ha "kwanyere mkpebi ahụ ùgwù" ma kwuo na Duterte ka na-etinye aka na nnwere onwe ikwu okwu, ebe osote onye isi ala Leni Robredo kọwara ikpe ahụ dị ka "mmepe na-emebi ihe" na National Union of Journalists of the Philippines kwuru na ọ "na-egbu nnwere onwe okwu na nke ndị nta akụkọ". N'ụwa niile, Human Rights Watch, Amnesty International, [71] na Reporters Without Borders katọrọ mkpebi ahụ.[72][73][74] Na nkwupụta ya na-akatọ ikpe ahụ, ndị Reporters Without Borders kọwara usoro ikpe megide Ressa dị ka "Kafkaesque".[75]
Na Jenụwarị 15, 2023, ndị nrite Nobel Peace Prize iri na abụọ, gụnyere ndị niile nwetara 2022 na onye mmeri Nobel Peace Prize nke afọ 2021 Dmitry Muratov, nyere Onye isi ala Marcos akwụkwọ ozi na-arịọ ya ka ọ "nye aka n'ime ka e mee mkpebi ngwa ngwa maka ebubo na-ezighị ezi megide Maria Ressa na Rappler".[76][77]
Na Jenụwarị 2023, Courtlọikpe Mkpegharị Ụtụ Isi tọhapụrụ Ressa na Rappler maka ebubo mgbapụ ụtụ isi anọ, sitere na ikpe 2018.[1][2] A tọhapụrụ Ressa n'okwu ikpe ịpụnarị ụtụ isi nke ise na Septemba 2023.[3] Mkpebi ụlọikpe Ressa maka cyberlibel na iwu Securities and Exchange Commission maka Rappler ka ọ mechie bụ nke a na-arịọ arịrịọ ka ọnwa Septemba 2023.[78]
Mkpebi Ụlọikpe Kasị Elu nke Ngalaba Mbụ nke Philippines nke dị na Jenụwarị 24, 2024, nyere Irene Khan's Motion for Leave to Intervene, ịnọdụ ala dị ka "amicus curiae" ma ọ bụ ọkachamara ahọpụtara ma kwado amicus brief ya nke onye ọka iwu Rodel Taton nyere. Dị ka mkpirikpi Khan si kwuo, ọ "chegbu onwe ya" na iwu dị na mba ahụ anaghị echebe ikike nnwere onwe ikwu okwu nke ọma, na-ezo aka na Nkeji edemede 19 nke International Covenant on Civil and Political Rights nke Philippines bụ onye otu ya. Nkenkenke ahụ boro ebubo na iwu mgbochi Cybercrime nke mba ahụ "na-ebute nchegbu siri ike na ọ na-egbochi ikike nke ndị nta akụkọ ikpughe, idekọ na ileba anya okwu ndị dị mkpa ọha na eze, si otú ahụ na-emebi ikike ịnweta na ịnye ozi." E kwekwara International Bar Association's Human Rights Institute ka ọ nyefee echiche iwu ya "site na ọdịdị pụrụ iche" site n'aka onye ọka iwu Maria Cristina Yambot, n'okwu Ressa na Reynaldo Santos. [79][80][81]
N'okwu Ikpe nke ise ya maka izere ịtụ ụtụ isi, ụlọ ikpe nke abụọ nke ụlọ ikpe mkpegharị ụtụ isi tọhapụrụ Ressa, na mkpebi ikpe ya dị peeji 17 nke e wepụtara na July 16. Ọ gọnahụrụ certiorari nke SG Menardo Guevarra ma kwado Pasig RTC Branch 157, Onye isi ikpe Ana Teresa Cornejo-Tomacruz na-ahapụ ikpe ahụ na Septemba 2023. [82]
Na June 13, 2025, ụlọ ikpe dị na Pasig tọhapụrụ Ressa na ndị isi Rappler ise ndị ọzọ maka imebi mmachi ndị mba ọzọ nwere ụlọ ọrụ n'okpuru Iwu Anti-Dummy.[83]
Ihe nrite na mmata
[dezie | dezie ebe o si]
Ressa enwetala nhọpụta Emmy maka Outstanding Investigative Journalism, Asian Television Awards, TOWNS - Ten Outstanding Women in the Nation's Service (Philippines) na TOYM Philippines.[84][85]
- N'afọ 2010, Esquire kwupụtara na Ressa bụ "nwanyi kachasị nwee mmekọahụ na Philippines," na-akọwa, sị: "N'agbanyeghị ogo ya, egwu na-enweghị ike ide akụkọ Al-Qaeda. "[86]
- N'afọ 2015, Philippine Movie Press Club nyere Ressa onyinye Excellence in Broadcasting Lifetime Achievement na 29th PMPC Star Awards for Television. [87]
- N'afọ 2016, Kalibrr depụtara ya dị ka otu n'ime ndị isi asatọ kachasị nwee mmetụta na ike na Philippines.[88]
- N'ọnwa Nọvemba 2017, Ressa, dị ka onye isi oche nke ụlọ ọrụ mgbasa ozi Rappler, nabatara 2017 Democracy Award nke National Democratic Institute nyere òtù atọ na Dinner ya kwa afọ Democracy Award na Washington, D.C., nke akpọrọ "Disinformation vs. Democracy: Fighting for Facts".[89]
- Na Mee 2018, Ressa natara Knight International Journalism Award, ebe a kọwara ya dị ka "onye nchịkọta akụkọ na onye na-emepụta mgbasa ozi nke na-ahụ maka agha ọbara nke gọọmentị Philippines na ọgwụ ọjọọ".[90]
- Na June 2018, Ressa natara onyinye Golden Pen of Freedom nke World Association of Newspapers maka ọrụ ya na Rappler. [91]
- N'ọnwa Nọvemba afọ 2018, Kọmitii Na-echebe Ndị nta akụkọ nyere Ressa onyinye Gwen Ifill Press Freedom Award na "nkwado obi ike ya n'ihu nsogbu ndị ọrụ gọọmentị".[92]
- N'ọnwa Disemba afọ 2018, a gụnyere ya na Time's Person of the Year 2018, dị ka otu n'ime "The Guardians", ọtụtụ ndị nta akụkọ si gburugburu ụwa na-alụ ọgụ megide "Agha na Eziokwu. Ressa bụ Oge Filipino nke abụọ natara aha ahụ mgbe onye bụbu Onye isi ala Corazon Aquino na 1986.[93][94]
- Na Febụwarị 2019, Ressa natara Ka Pepe Diokno Human Rights Award ya na Bishop Pablo Virgilio David site na Tañada-Diokno College of Law na Mahadum De La Salle na Jose W. Diokno Foundation, dịka Dean Chel Diokno gosipụtara.[95]
- N'ọnwa Eprel 2019, a gụnyere ya na Time's 100 Most Influential People in the World.
- Na Mee 2019, Ressa meriri Columbia Journalism Award site na Columbia University Graduate School of Journalism, nsọpụrụ kachasị elu nke ụlọ akwụkwọ ahụ, "maka omimi na ogo nke ọrụ ya, yana obi ike na nnọgidesi ike ya n'ọhịa".[96]
- Na June 2019, Ressa natara nsọpụrụ Tribute nke Canadian Journalism Foundation, nke na-asọpụrụ onye nta akụkọ nke nwere mmetụta na mba ụwa.[97]
- N'ọnwa Ọktoba 2019, a kpọrọ aha Ressa na ndepụta BBC nke 100 Women.[98]
- N'ọnwa Eprel 2021, Ressa meriri UNESCO/Guillermo Cano World Press Freedom Prize.[99]
- N'ọnwa Nọvemba 2022, Ressa natara nzere nsọpụrụ na Mahadum MacEwan dị na Edmonton, Canada.[100]
- N'ọnwa Febụwarị afọ 2022, Ressa natara ihe nrite kachasị elu nke Mahadum Princeton, Woodrow Wilson Award.[101]
- Ressa bụ onye natara onyinye Transatlantic Leadership Network 2022 "Freedom of the Media" nke dị na Washington DC maka nkọwa.[102]
- Na June 2023, Ressa natara akara ugo mmụta na Sociology site na Mahadum Ateneo de Manila mgbe o kwusịrị okwu mmeghe. [103]
- N'afọ 2024, a kpọrọ Ressa onye ọkà okwu mmalite nke Mahadum Harvard.[104] Nhọrọ ya dọtara ya n'ime esemokwu nke ngagharị iwe na ụlọ akwụkwọ banyere Agha Gaza.[105] N'okwu ahụ, o kwuru, "A wakporo m n'ịntanetị ma kpọọ m onye na-emegide ndị Juu, site n'ike na ego. N'ihi na ha chọrọ ike na ego. Mgbe akụkụ nke ọzọ na-awakpo m n'ihi na mụ na Hillary Clinton nọ n'elu ikpo okwu. Ọ siri ike imeri, ọ dị mma?" Rabbi Hirschy Zarchi nke Harvard si n'elu ihe nkiri ahụ pụọ.[106]
- Ressa bụ onye na-anata Cannes LionHeart na 2024, Simon Cook, CEO mara ọkwa. E mere ndokwa ka ọ kwuo okwu dị mkpa na Debussy Stage na June 21, 2024.[107]
Ihe Nrite Nobel nke Udo
[dezie | dezie ebe o si]
A họpụtara Ressa maka onyinye Nobel Peace Prize nke 2021 site n'aka praịm minista na onye ndú nke Norwegian Labour Party Jonas Gahr Støre . [108][10] N'October 8, 2021, a mara ọkwa Ressa dị ka onye natara ihe nrite ahụ n'akụkụ Dmitry Muratov nke Russia. E nyere ha ihe nrite “maka mbọ ha na-agba ichekwa nnwere onwe ikwu okwu, nke bụ ihe nkwado maka ọchịchị onye kwuo uche ya na udo na-adịgide adịgide”.[1] Ressa na Muratov bụ ndị nta akụkọ mbụ kemgbe 1935 nwetara Nrite Nobel Peace.[109]
Ndụ onwe onye
[dezie | dezie ebe o si]Ressa bụ nwanyị na-edina nwoke n'ihu ọha.[110]
N'ọnwa Mee afọ 2024, onye omeiwu Elise Stefanik boro ya ebubo na ọ na-emegide ndị Juu maka nchịkọta akụkọ Rappler nke jiri Israel tụnyere Hitler. Ressa kwadoro Rappler na 2012 wee duru ya dị ka CEO. Okwu mbụ Ressa kwuru banyere "ego na ike" bụ onye Harvard Rabbi katọrọkwa ya.Ressa gọnarịrị ebubo mgbochi Semitism.[111][112][113] [114]
Ọrụ ndị e bipụtara
[dezie | dezie ebe o si]- (2003) Seeds of Terror: An Eyewitness Account of Al-Qaeda's Newest Center of Operations in Southeast Asia. The Free Press. ISBN 978-0743251334.
- Site na Bin Laden ruo Facebook: 10 Days of Abduction, 10 Years of Terrorism. Imperial College Press. 2013. ISBN 978-1908979537
- (2022) How to Stand Up to a Dictator: The Fight for Our Future. Harper. ISBN 978-0063257511.
Ndị ọzọ
[dezie | dezie ebe o si]N'ọnwa Ọktoba 2024, Maria Ressa lere ntuli aka nke 2024 na United States anya dị ka ihe dị mkpa n'ọgụ maka ọchịchị onye kwuo uche ya,na-arụtụ aka na Big Tech kwadoro autocrats na ndị ọchịchị aka ike. Ọ rụrụ ụka na mkpokọta mkpokọta mgbasa ozi dabere na eziokwu ga-adị mkpa maka iweghachi ntụkwasị obi na ụlọ ọrụ ọha .
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]- Cybercrime Prevention Act nke 2012 - iwu a na-etinye n'okwu ahụ a kpọtụrụ aha n'elu
- Ndepụta nke ndị nwetara nrite Nobel na Mahadum Princeton
- Ndepụta nke ndị nwetara ihe nrite Nobel na ndị a họpụtara na Philippines
- Ndepụta nke ndị nwetara nrite Nobel
- We Hold the Line, ihe nkiri ihe nkiri nke afọ 2020 banyere agha ọgwụ ọjọọ na nrụrụ aka, mmegide na ime ihe ike n'okpuru ọchịchị onye isi ala Philippines Rodrigo Duterte, na-egosi Ressa na ọrụ mgbasa ozi ya na ọgụ na Philippines.
- A Thousand Cuts, ihe nkiri ihe nkiri nke 2020 banyere Ressa na ọrụ mgbasa ozi ya na ọgụ ya na Philippines.
- 2073, ihe nkiri Britain nke 2024
Edensibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ 1.0 1.1 Ratcliffe. "Maria Ressa: Rappler editor found guilty of cyber libel charges in Philippines", The Guardian, June 15, 2020. Retrieved on June 15, 2020.Ratcliffe, Rebecca (June 15, 2020). "Maria Ressa: Rappler editor found guilty of cyber libel charges in Philippines". The Guardian. ISSN 0261-3077. Retrieved June 15, 2020.
- ↑ Regencia. "Maria Ressa found guilty in blow to Philippines' press freedom", Al Jazeera English, June 15, 2020. Retrieved on February 14, 2021.
- ↑ "Philippines: Maria Ressa's cyber libel verdict 'a method of silencing dissent'", Deutsche Welle, June 15, 2020. Retrieved on February 14, 2021.
- ↑ "Philippine cybercrime law takes effect amid protests", BBC News, October 3, 2012. Retrieved on November 27, 2022.
- ↑ Philippines: CFWIJ condemns cyber libel conviction of Maria Ressa. The Coalition For Women In Journalism (June 15, 2020). Archived from the original on June 30, 2020. Retrieved on June 29, 2020.
- ↑ "US Senators Durbin, Markey, Leahy slam Ressa libel verdict", Philippine Daily Inquirer, June 17, 2020. Retrieved on June 29, 2020.
- ↑ Cabato. "Conviction of Maria Ressa, hard-hitting Philippine American journalist, sparks condemnation", The Washington Post, June 15, 2020. Retrieved on November 27, 2022.
- ↑ Gavilan. "What you need to know: Filipinos and the Nobel Peace Prize", Rappler, October 9, 2021. Retrieved on November 27, 2022.
- ↑ The Nobel Peace Prize 2021. Nobel Peace Prize. Archived from the original on October 8, 2021. Retrieved on October 8, 2021.
- ↑ 10.0 10.1 "Hektisk nomineringsaktivitet før fredsprisfrist", Dagsavisen, January 31, 2021."Hektisk nomineringsaktivitet før fredsprisfrist". Dagsavisen. January 31, 2021.
- ↑ Maria Ressa. Nobelprize.org. Retrieved on October 8, 2021.
- ↑ Manuel Phil III Sunico Aycardo (2021-10-08).
- ↑ Montalvan II (2021-10-27). When fake news made Maria Ressa an 'Indonesian citizen'.
- ↑ Strunsky (2021-02-22). N.J. school district to name auditorium after alumna nominated for Nobel Peace Prize (en). nj. Retrieved on 2024-05-11.
- ↑ Aronson (February 18, 2022). Nobel Peace Prize winner Maria Ressa visited her NJ high school in the run-up to Princeton Alumni Day honors (en). Princeton.edu. Retrieved on 2024-05-11.
- ↑ Pobre (2021-10-12). 10 Facts About Nobel Winner Maria Ressa, Including Her Childhood In The PH & Her Stint At CNN.
- ↑ Johnson (November 26, 2018). Memo from a 'Facebook nation' to Mark Zuckerberg: You moved fast and broke our country. (en). Vox. Retrieved on June 4, 2020.
- ↑ 'Journalists are under attack globally': Maria Ressa (en). South China Morning Post (May 26, 2019). Retrieved on June 17, 2020.
- ↑ Maria Ressa : HuMan of the year. Spinbusters. Archived from the original on October 3, 2013. Retrieved on September 27, 2013.
- ↑ Maria Ressa: The best is yet to come (September 4, 2005). Retrieved on January 4, 2019.
- ↑ Q&A with Maria Ressa '86, Filipina journalist and Time 2018 Person of the Year. The Princetonian. Retrieved on May 28, 2020.
- ↑ Maria Ressa '86, journalist and 2018 Time Person of the Year, named 2020 Baccalaureate speaker. The Princetonian. Retrieved on May 28, 2020.
- ↑ Ressa (1986). Sagittarius (en). Princeton University. Department of English.
- ↑ Aguila. Maria Ressa: The best is yet to come. Philstar.com. Retrieved on 2023-07-17.
- ↑ "Maria Ressa: 'There's a need for transparency, accountability and consistency'", Southeast Asia Globe, August 9, 2015. Retrieved on June 9, 2020. (in en-US)
- ↑ Maria Ressa (en). World Economic Forum. Retrieved on June 10, 2020.
- ↑ Maria Ressa invited to author a book on the Asian terrorism threat. Archived from the original on 4 October 2011. Retrieved on May 6, 2011.
- ↑ Maria Ressa's letter to ABS-CBN News and Current Affairs. Abs-cbnnews.com (October 11, 2010). Archived from the original on September 14, 2015. Retrieved on December 11, 2018.
- ↑ Visconti (November 2, 2010). Changes at ABS-CBN: What Maria Ressa leaves behind (en). ABS-CBN News. Retrieved on June 10, 2020.
- ↑ 'Confluence of events' leads Philippine journalist Ressa to 'move on'. TMCnet. Retrieved on June 19, 2020.
- ↑ Powell. "Journalist and Kennedy School fellow Maria Ressa awarded Nobel Peace Prize", The Harvard Gazette, October 8, 2021.
- ↑ Schmidt (2024-09-26). Second Kofi Annan Lecture Features Maria Ressa, 2021 Nobel Peace Prize Laureate and CEO of Rappler (en-US). International Peace Institute. Retrieved on 2024-10-01.
- ↑ Bralow (2023-03-14). The Intercept Appoints Inaugural CEO and Announces New Board of Directors (en-US). The Intercept. Retrieved on 2024-12-17.
- ↑ Ressa (2022). How to Stand Up To a Dictator. New York: HarperCollins. ISBN 978-0063257511.
- ↑ Maria Ressa (en). International Center for Journalists. Retrieved on June 19, 2020.
- ↑ MovePH. Facebook. Retrieved on May 12, 2014.
- ↑ Ressa. About Rappler. Rappler. Archived from the original on August 4, 2014. Retrieved on August 20, 2013.
- ↑ 38.0 38.1 Ellis-Petersen. "Maria Ressa: everything you need to know about the Rappler editor", The Guardian, June 15, 2020. Retrieved on June 19, 2020. (in en-GB)
- ↑ While Facebook works to create an oversight board, industry experts formed their own. NBC News (September 25, 2020).
- ↑ Chua. "Maria Ressa among inaugural members of UN panel for internet policy", Rappler, August 17, 2022. Retrieved on August 21, 2022.
- ↑ Feiner. "Facebook whistleblower, former defense and intel officials form group to fix social media", CNBC, October 12, 2022. Retrieved on October 12, 2022.
- ↑ Council for Responsible Social Media – Issue One. issueone.org. Retrieved on October 12, 2022.
- ↑ 43.0 43.1 "Who is Philippine news boss Maria Ressa?", BBC News, June 15, 2020. Retrieved on June 19, 2020. (in en-GB)"Who is Philippine news boss Maria Ressa?". BBC News. June 15, 2020. Retrieved June 19, 2020.
- ↑ Ressa (October 26, 2015). Duterte, his 6 contradictions and planned dictatorship (en). Rappler. Retrieved on June 19, 2020.
- ↑ SEC cancels Rappler's license to do business (en). cnn. Archived from the original on June 20, 2020. Retrieved on June 19, 2020.
- ↑ Maria Ressa: everything you need to know about the Rappler editor (en). the Guardian (June 15, 2020). Retrieved on June 19, 2020.
- ↑ "Philippine news site has licence revoked", BBC News, January 15, 2018. Retrieved on June 19, 2020. (in en-GB)
- ↑ Villanueva. "Duterte: 'Anybody can criticize me, except foreigners'", May 3, 2018. Retrieved on October 11, 2021. (in en)
- ↑ "Harry reiterates Palace no hand in summons vs Rappler's Maria Ressa, 2 others", January 22, 2018. Retrieved on October 11, 2021. (in en)
- ↑ Lalu. "Monsod: Arrest of Duterte critic sans libel complaint illegal, unconstitutional", May 15, 2020. Retrieved on June 16, 2020. (in en)
- ↑ Marquez. "Man who called Duterte 'buang' on Facebook arrested for cyberlibel", May 14, 2020. Retrieved on June 16, 2020. (in en)
- ↑ Gotinga. "DOLE asks Taiwan to deport OFW with Facebook posts criticizing Duterte", April 25, 2020. Retrieved on June 16, 2020. (in en)
- ↑ "Rappler CEO Maria Ressa faces NBI over online libel complaint", cnn. Retrieved on March 1, 2018. (in en)
- ↑ "Lawyers' group denounces raps against members", ABS-CBN News, July 20, 2019. Retrieved on June 19, 2020. (in en)
- ↑ Buan (2019-02-26). Dismiss cyber libel case vs Maria Ressa, Rappler – Te, FLAG.
- ↑ Pulta (9 November 2018). DOJ orders filing of charges vs. Rappler head, accountant. Philippine News Agency.
- ↑ Canlas. "Rappler Holdings charged with tax evasion", March 9, 2018. Retrieved on October 11, 2021. (in en)
- ↑ Stevenson. "Philippines Says It Will Charge Veteran Journalist Critical of Duterte", The New York Times, November 9, 2018.
- ↑ 59.0 59.1 Tiglao (February 20, 2019). The truth about Ressa and her vilification of Duterte. The Manila Times. Retrieved on June 15, 2020.
- ↑ Rappler: Tax case clear harassment, has no legal basis. Rappler (November 9, 2018).
- ↑ Hermes Auto. "Philippines arrests top journalist and Duterte critic Maria Ressa on libel charge", The Straits Times, February 13, 2019. Retrieved on June 17, 2020. (in en)
- ↑ Joshua Berlinger (February 13, 2019). Maria Ressa, journalist and Duterte critic, arrested in Philippines. CNN. Retrieved on February 13, 2019.
- ↑ Cabato. "Top Philippine journalist Maria Ressa released on bail after libel charges", February 14, 2019. Retrieved on June 17, 2020. (in en)
- ↑ "Maria Ressa, head of Philippines news site Rappler, freed on bail", BBC News, February 14, 2019. Retrieved on February 15, 2019.
- ↑ Cabato. "Top Philippine journalist and Time person of the year arrested on libel charges", The Washington Post, February 13, 2019. Retrieved on February 15, 2019.
- ↑ National Press Club: Ressa arrest 'smacks of bad taste,' but not harassment. Philstar. Retrieved on February 17, 2019.
- ↑ Ellis-Petersen. "Philippines libel trial of journalist critical of Rodrigo Duterte begins", The Guardian, July 23, 2019. Retrieved on August 26, 2024. (in en-GB)
- ↑ Gomez. "Philippine journalist convicted of libel, given 6-year term", June 15, 2020. Retrieved on June 16, 2020.
- ↑ Coronel (June 16, 2020). This Is How Democracy Dies (en-US). The Atlantic. Retrieved on June 17, 2020.
- ↑ Cabato. "Conviction of Maria Ressa, hard-hitting Philippine American journalist, sparks condemnation", The Washington Post, June 15, 2020. Retrieved on June 16, 2020. (in en)
- ↑ 71.0 71.1 Gutierrez. "Maria Ressa, Crusading Journalist, Is Convicted in Philippines Libel Case", The New York Times, June 15, 2020. Retrieved on June 16, 2020. (in en-US)
- ↑ Philippines: Rappler Verdict a Blow to Media Freedom (en). Human Rights Watch (June 15, 2020). Retrieved on June 16, 2020.
- ↑ Quash Maria Ressa and Rey Santos' conviction in the Philippines (en). Amnesty International (June 15, 2020). Retrieved on June 16, 2020.
- ↑ Dismay over Philippine journalist Maria Ressa's prison sentence (en). Reporters Without Borders (June 15, 2020). Retrieved on June 16, 2020.
- ↑ Dismay over Philippine journalist Maria Ressa's prison sentence (en). RSF (June 15, 2020). Retrieved on June 17, 2020.
- ↑ The Democracy Report.
- ↑ ""Maria Ressa, Philippine Journalist and Nobel Laureate, Is Acquitted of Tax Evasion"", New York Times, January 17, 2023.
- ↑ Nobel laureate Maria Ressa acquitted in Philippines tax evasion case (en). Al Jazeera (September 12, 2023). Retrieved on 2023-10-30.
- ↑ Laqui. "SC allows UN expert to act as 'friend of the court' in Maria Ressa's cyber libel plea", The Philippine Star, March 25, 2024. Retrieved on March 25, 2024.
- ↑ Torres-Tupas. "UN rapporteur allowed as 'friend of court' in Ressa's cyber libel case", Philippine Daily Inquirer, March 25, 2024. Retrieved on March 25, 2024.
- ↑ Bolledo (2023-06-05). UN rapporteur seeks to provide insights on Maria Ressa's pending libel case (en-US). Rappler. Retrieved on 2025-05-19.
- ↑ Laqui. "CTA upholds acquittal of Ressa, Rappler in fifth tax case", The Philippine Star, July 21, 2024. Retrieved on July 21, 2024.
- ↑ Delgado. "Pasig court clears Ressa, Rappler execs in Anti-Dummy Law case", ABS-CBN, June 19, 2025. Retrieved on June 19, 2025.
- ↑ Lungay. Maria Ressa – Achievements. Prezi.com. Retrieved on September 27, 2013.
- ↑ Local Female Leaders. Islands Society. Archived from the original on October 17, 2015. Retrieved on October 7, 2015.
- ↑ Maria Ressa—The Sexiest Woman Alive Atlas. Esquire.com (October 11, 2010). Retrieved on December 11, 2018.
- ↑ "Rappler CEO Maria Ressa gets lifetime achievement award at PMPC Star Awards", Rappler. Retrieved on October 31, 2018.
- ↑ Ramos. "8 Most Influential and Powerful Women Leaders", Kalibrr Blog, March 7, 2016.
- ↑ "2017 Democracy Dinner Explores the Global Threat of Disinformation", November 2, 2017. Retrieved on March 1, 2018. (in en)
- ↑ Digital News Trailblazers from the Philippines and Venezuela to Receive Top International Journalism Award (en). International Center for Journalists. Retrieved on June 19, 2020.
- ↑ Albeanu. "Maria Ressa, executive editor of Rappler, receives Golden Pen of Freedom", Journalism.co.uk, June 7, 2018. Retrieved on June 8, 2018.
- ↑ Maria Ressa (en-US). Committee to Protect Journalists. Retrieved on June 23, 2020.
- ↑ "Metro News Today: Rappler's Maria Ressa among TIME's Person of the Year 2018", League Online News. Retrieved on December 12, 2018.
- ↑ Vick. "TIME Person of the Year 2018: The Guardians", Time, December 11, 2018. Retrieved on December 11, 2018.
- ↑ Cepeda (2019-02-26). Robredo: Maria Ressa, Bishop David prove human rights worth fighting for.
- ↑ Maria Ressa, Investigative Journalist and CEO of Rappler, To Receive The Columbia Journalism Award. Columbia Journalism School. Archived from the original on December 23, 2019. Retrieved on June 15, 2020.
- ↑ Canadian Journalism Foundation to recognize embattled journalist Maria Ressa with Tribute honour. Newswire.ca. Retrieved on June 15, 2020.
- ↑ BBC 100 Women 2019: Who is on the list this year?. BBC News (October 16, 2019).
- ↑ "Embattled Philippine journalist wins UN press prize", Yahoo! News, April 27, 2021. Retrieved on April 27, 2021.
- ↑ Nobel Prize laureate and Canadian country music industry builder are MacEwan University honorary doctorate recipients. macewan.ca (November 16, 2022).
- ↑ Aronson. Nobel laureate Maria Ressa, composer Julia Wolfe and student award winners honored at Princeton Alumni Day (en). Princeton.edu. Retrieved on 2024-05-11.
- ↑ TLN Freedom of the Media Award Ceremony 2022 (en-US). Transatlantic Leadership Network. Retrieved on 2025-06-10.
- ↑ Maria Ressa tells Ateneo grads: Draw the line, embrace fear, beware the mob. rappler.com (June 30, 2023).
- ↑ Nobel Prize-Winning Journalist Maria Ressa Named Harvard 2024 Commencement Speaker. thecrimson.com (March 19, 2024).
- ↑ Shah (2024-05-24). Rabbi Zarchi Confronted Maria Ressa, Walked Off Stage Over Her Harvard Commencement Speech. The Harvard Crimson. Archived from the original on 2024-05-25. Retrieved on 2024-05-25.
- ↑ Why a Harvard rabbi walked off the stage at commencement. The Forward: Jewish Independent Nonprofit (May 24, 2024).
- ↑ "Cannes Lions honours Maria Ressa as its 2024 Cannes LionHeart", Cannes Lions International Festival of Creativity, May 9, 2024. Retrieved on May 9, 2024.
- ↑ "Flere fredsprisforslag før fristen gikk ut", Aftenposten, January 31, 2021.
- ↑ Aronson-Rath (December 30, 2021). We Will 'Hold the Line': A Year-End Message from FRONTLINE's Executive Producer (en-US). FRONTLINE. Retrieved on January 18, 2022.
- ↑ Lesbian, Bisexual Scientists Receive Nobel Prizes (en). Advocate (2022-12-12). Retrieved on 2022-12-13.
- ↑ Nobel laureate accused of employing antisemitic trope in Harvard commencement speech. The Times of Israel (May 24, 2024).
- ↑ Stefanik Blasts Harvard and 2024 Commencement Speaker for Antisemitism (en). Congresswoman Elise Stefanik (2024-05-28). Retrieved on 2024-07-03.
- ↑ Frondoso (2023-11-06). [EDITORIAL Kailangan ng isang 'humanitarian ceasefire' sa Gaza] (fil). RAPPLER. Retrieved on 2025-03-01.
- ↑ Shah (2024-05-24). Rabbi Zarchi Confronted Maria Ressa, Walked Off Stage Over Her Harvard Commencement Speech. The Harvard Crimson. Archived from the original on 2024-05-25. Retrieved on 2024-05-25.
Njikọ mpụga
[dezie | dezie ebe o si]- Official website
- Profile at Rappler
- Maria Ressana Nobelprize.org
- AppearancesnaC-SPAN
Templeeti:S-start Templeeti:S-media Templeeti:Succession box |}